För att få en positiv samhällsutveckling behövs välutbildade medborgare. När biologilärare tar emot sina förstaårselever på gymnasiet, så vet dom oftast inget om eleverna. De kommer från olika skolor med olika grundskollärare vilket sannolikt innebär att eleverna har olika förkunskaper. För att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt krävs att läraren kartlägger elevernas förkunskaper. Forskning har visat att det är viktigt för elevens fortsatta utveckling i ämnet. Denna studie handlar om hur biologilärare gör för att ta reda på sina elevers förkunskaper i biologi. Studien är även en jämförelse mellan hur biologilärarna och matematiklärarna arbetar med detta, då det finns ett samband mellan betygen i matematik och biologi. En skillnad mellan dessa ämnen är att matematik är ett kärnämne, medan biologi inte är det. I studien har tre biologilärare och tre matematiklärare intervjuats om hur dom tar reda på elevers förkunskaper i sina ämnen. Resultat i denna studie visar att biologilärarna har ingen tydlig plan om hur de gör och alla lärarna gör på olika sätt. En lärare repeterar mycket och förutsätter att många begrepp är nya för eleverna. En annan lärare startar nya moment med en tävling där eleverna får tävla i grupp om nya begrepp och för vissa elever blir detta en repetition och för andra elever blir begreppen ny kunskap. Den tredje läraren menar att allt som eleverna behöver kunna kommer dom att lära sig hos hen, om de har förkunskaper är det bara en fördel.   Matematiklärarna däremot har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig plan om hur de tar reda på elevernas förkunskaper. De använder sig av en diagnos som de sedan analyserar och resultatet på diagnosen visar vilka kunskapsluckor eleverna behöver hjälp med. Vidare erbjuder skolan extra hjälp i matematik som ett alternativ till individuella val i åk 1. Resultaten av matematiklärarnas och biologilärarnas arbete skiljer sig åt. Sammanfattningsvis visar denna studie på att matematiklärarna både särbehandlar och försummar vissa elever. Genom att ge eleverna schemalagda extralektioner blir dom särbehandlade och genom att lärarna faktiskt inte hinner med att hjälpa de med mest behov på lektionstid, så blir de försummade. Trots att biologilärarna inte har någon tydlig strategi att ta reda på sina elevers förkunskaper lyckas dom ändå se till att alla elever får en tillfredställande baskunskap i biologi. Genom att repetera mycket förankras befintlig kunskap, men gör det även lättare för eleven att ta till sig ny kunskap i ämnet. Däremot blir nivån på biologiutbildningen olika, beroende på elevgruppen. Det finns heller inte någon kontroll på vad eleverna har för kunskaper i biologi när dom lämnar gymnasiet, då inga nationella prov skrivs i ämnet.

<p>När elever börjar i årskurs 1 på gymnasiet kan det förekomma att deras förkunskaper i matematik undersöks med någon form av diagnostiskt test. Syftet med min undersökning är att få veta i vilken utsträckning det förekommer diagnostiskt test, och om dessa test prövar kunskaper baserade på kursmålen i grundskolans årskurs 9.</p><p>I samband med detta vill jag också försöka få svar på om tillvägagångssättet att inhämta information skiljer sig mellan lärare beroende på ålder, yrkeserfarenhet eller andra faktorer.</p><p>För att få svar på mina frågor har jag valt att använda mig av kvantitativ metod i form av enkät, och en kvalitativ dokumentanalys på ett urval av diagnostiska test. Enkäten skickades ut till samtliga matematiklärare på kommunala gymnasieskolor i tre kommuner, totalt 76 stycken.</p><p>Svaren visar att en majoritet av lärarna anser att det är viktigt att inhämta information om sina kommande elever och att detta vanligtvis sker vanligast med hjälp av skriftliga diagnostiska test. De diagnostiska tester som lärarna har utformat provar ett begränsat antal områden och delar av kunskapsmålen får årskurs 9. Min undersökning pekar inte på att något annat än att just detta prövas.</p> / <p>In many cases during the first year of upper secondary school the mathematical knowledge and skills of the students are investigated by using some form of diagnostic test. The purpose of this study is to find out to what extent the knowledge of the students is being tested diagnostically, if these tests are based on the aims of grade 9 of compulsory school and how the teachers gather that information.</p><p>Along with this I am also trying to answer the question whether the ways of gathering information differ depending on the age of the teachers, their experience or other factors.</p><p>To answer these questions I have chosen a quantitative method using a questionnaire and also a qualitative method to analyse a sample of tests. The questionnaire was sent to all teachers in mathematics at municipal sixth-form schools in three municipalities, in total 76 teachers.</p><p>The answers show that a majority of the teachers think it is important to gather information about their students to be and that most commonly, the information is gathered using written diagnostically tests. The diagnostically tests analyzed in this essay tests certain parts and areas of the goals of year 9. This study does not indicate that anything but these goals are tested.</p>

När elever börjar i årskurs 1 på gymnasiet kan det förekomma att deras förkunskaper i matematik undersöks med någon form av diagnostiskt test. Syftet med min undersökning är att få veta i vilken utsträckning det förekommer diagnostiskt test, och om dessa test prövar kunskaper baserade på kursmålen i grundskolans årskurs 9. I samband med detta vill jag också försöka få svar på om tillvägagångssättet att inhämta information skiljer sig mellan lärare beroende på ålder, yrkeserfarenhet eller andra faktorer. För att få svar på mina frågor har jag valt att använda mig av kvantitativ metod i form av enkät, och en kvalitativ dokumentanalys på ett urval av diagnostiska test. Enkäten skickades ut till samtliga matematiklärare på kommunala gymnasieskolor i tre kommuner, totalt 76 stycken. Svaren visar att en majoritet av lärarna anser att det är viktigt att inhämta information om sina kommande elever och att detta vanligtvis sker vanligast med hjälp av skriftliga diagnostiska test. De diagnostiska tester som lärarna har utformat provar ett begränsat antal områden och delar av kunskapsmålen får årskurs 9. Min undersökning pekar inte på att något annat än att just detta prövas. / In many cases during the first year of upper secondary school the mathematical knowledge and skills of the students are investigated by using some form of diagnostic test. The purpose of this study is to find out to what extent the knowledge of the students is being tested diagnostically, if these tests are based on the aims of grade 9 of compulsory school and how the teachers gather that information. Along with this I am also trying to answer the question whether the ways of gathering information differ depending on the age of the teachers, their experience or other factors. To answer these questions I have chosen a quantitative method using a questionnaire and also a qualitative method to analyse a sample of tests. The questionnaire was sent to all teachers in mathematics at municipal sixth-form schools in three municipalities, in total 76 teachers. The answers show that a majority of the teachers think it is important to gather information about their students to be and that most commonly, the information is gathered using written diagnostically tests. The diagnostically tests analyzed in this essay tests certain parts and areas of the goals of year 9. This study does not indicate that anything but these goals are tested.