<p>Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.</p>

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.