Organisationskultur är något som är komplext och svårdefinierat men som likväl har en betydelsefull roll. I nuvarande situation befinner sig sjukvården i en dragkamp mellan olika kulturer då det är en hierarkisk struktur, som idag kräver ett externt, ekonomiskt tänkt och som arbetar för att ge patienter ett värdigt möte. Samtidigt finns det stress för personalen i form av personalbrist medan cheferna har tryck från politiker och strama budgetar. Syftet med studien är att empiriskt undersöka om uppfattningen av en kultur inom slutenvården i Värmlands läns landsting, kan skilja sig beroende på hierarkisk position. I studiens syfte ingår också att identifiera och analysera de kommunikativa faktorer som bidrar till att kulturen skulle kunna uppfattas olika. Studiens huvudsakliga frågeställning är “I vilken utsträckning påverkar en anställds hierarkiska position dennes uppfattning om organisationskulturen?” följt av ”Vilken relation har den interna kommunikationen till den/de rådande uppfattningarna?”. Studiens analytiska ramverk har baserats på tidigare forskning och inom branschen väletablerade teorier för att definiera en viss typ av kultur inom en organisation, bland annat används ramverket för konkurrerande värderingar (Competing Values Framework) med vilken studien definierar de olika kulturerna inom organisationen genom dimensioner och kluster. För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning tillämpats. En totalundersökning gjordes på populationen som dock fick en bristande svarsfrekvens. Resultaten indikerade att en tydlig hierarkisk kultur uppfattas inom organisationen. Däremot fanns stora önskemål om att styra den mot en mer familjär kultur men att fortfarande behålla de hierarkiska strukturerna. Cheferna ansåg att deras ledarskap karaktäriseras av hjälpsamhet och uppmuntran till deltagande, vilket dock inte var något som uppfattades av någon annan inom organisationen. Detta beror med stor sannolikhet på den enkelriktade kommunikationen som går igenom en hierarkisk kommunikationsmodell. / Organizational culture is somewhat hard to define and a complex matter that nevertheless has an important role. The current healthcare is challenged by a tug of war between different cultures for its hierarchical structure, which today needs an external and economic turn of mind and still work for a worthy meeting with the patient. Simultaneously it exists a stressful situation for the health professionals in terms of staff shortage while the management has a constraint from politicians and tight budgets. The purpose of this study is to empirically investigate whether the perception of an organizational culture within Värmlands Council may differ depending on individual’s hierarchical positions. The purpose also includes identifying and analysing the communicative factors that contribute to the different perceptions. The main question of the study is “To what extent does an employee’s hierarchical position affect the perception of an organizational culture?” followed by “What is the relationship between the internal communication and the current perceptions?” The analytical framework of the study is based on previous research and within the industry well-established theories, including the Competing Values Framework, which the study uses to define the different cultures within the organization through its dimensions and clusters. To answer the study’s questions a survey has been applied that was sent to the whole population, which however, received a lack of response rate. The results indicate that a distinct hierarchical culture is perceived within the organization, alongside desires to direct it towards a more family-oriented culture while maintaining the hierarchical structures. The managers considered their leadership to be characterized by helpfulness and encouragement for participation, however it was not perceived in such way by anyone else within the organization. This is most likely due to the one-way communication that goes through a hierarchical communication model within the organization.

In this thesis we look at acoustic wave propagation under water. We look in particular at waves generated by a point source and what happens with the propagation when we model the bottom as flat or as curvilinear. We assume the source to be working at a certain frequency and therefore we model this problem by solving the Helmholtz equation. Since Helmholtz equation has some unwanted numerical properties we are interested in finding new numerical methods that could accelerate the solver. In this thesis we use the Waveholtz iteration, which solves Helmholtz equation by connecting it to the time-dependent wave equation. We use finite differences and the SBP-SAT method to approximate the spatial problem numerically and for modelling the sea bottom we use curvilinear coordinates.  To compare the Waveholtz iteration we also solve Helmholtz equation with a naive solver. The naive solver consists of approximating the equation with finite differences and then solving the linear system of equation by some iterative solver, which for our tests will be GMRES. The results show that the Waveholtz iteration converges in less iterations than our naive solver. It also shows that the number of iterations stays unchanged when changing our discretization, which otherwise is a big problem for our naive solver. This allows us to increase the accuracy of our numerical solution without changing the computation time too much.  We show that the number of iterations increases according to theory for an increasing frequency, and that for open problems we even see a smaller increase. For certain resonant frequencies in Helmholtz equation we do not expect the Waveholtz iteration to converge. In the neighbourhood of these frequencies the convergence becomes slow and we need many iterations for a solution of a certain accuracy. By reformulating the Waveholtz iteration as a Krylov solution we can see that resonances in Helmholtz equation have a smaller impact of the convergence. / I detta examensarbete undersöker vi akustisk vågutbredning i vatten. Vi kollar specifikt på vågor som genereras av en punktkälla och vad som sker när vi modellerar botten som plan eller som kurvlinjär. Då vi antar att punktkällan arbetar vid en bestämd frekvens, kommer vi modellera det fysikaliska problemet genom att lösa Helmholtz ekvation. Helmholtz ekvation har dock några numeriska egenskaper som är oönskade, och därför finns ett intresse av att hitta nya numeriska metoder som löser ekvationen. I detta examensarbete undersöker vi Waveholtz iteration, som löser Helmholtz ekvation genom att koppla den till den tidsberoende vågekvationen. Vi använder finita differenser och SBP-SAT metoden för att approximera det rumsliga problemet numeriskt. För att ge en detaljerad beskrivning av botten använder vi kurvlinjära koordinater. För att jämföra Waveholtz iterationen med något löser vi även Helmholtz med hjälp av en naiv lösare. Den naiva lösaren består av att approximera problemet med finita differenser och sedan lösa det linjära systemet rakt av med en iterativ lösare (vilket för våra fall kommer vara GMRES). Resultatet visar att Waveholtz iteration konvergerar på ett lägre antal iterationer än vår naiva lösare. Det visar även att antalet iterationer inte förändras när vi ändrar diskretisering, vilket annars är ett problem för vår naiva lösare. Detta innebär att vi kan få en högre noggrannhet utan att förlänga beräkningstiden alltför mycket.  Vi visar även att antalet iterationer ökar som förväntat med en ökad frekvens, samt att för öppna problem så ökar antalet iteration mindre än enligt teorin. Vid vissa resonanta frekvenser i Helmholtz ekvation förväntar vi oss att Waveholtz iteration inte kommer konvergerar. I närheten av dessa frekvenser blir konvergensen långsam och vi behöver många iterationer för att lösa problemet. Genom att formulera Waveholtz iteration som en Krylov lösning kommer resonanser i Helmholtz ekvation ge en mindre negativ effekt på konvergensen än om den är formulerad som en fixpunkts iteration.