In this essay, we have used scientific methodology as means to correlate our reflections to scientific literature and theory. The purpose of the essay is to examine the three-day parent active introduction method and its influence on children, parents and teachers. We have interviewed four teachers from different pre-schools in Stockholm in order to gain more knowledge from other teachers point of view on our research. The essay starts with two different firsthand scenarios where we describe three-day parent active introduction. In one of the two scenarios the children are introduced in a group and in the other the children are introduced individually. Throughout the writing of the essay it has brought thought to our minds about the length of the introduction and how that length effects the childrens attachment. Since we want to gain deeper understanding of the childrens attachment to the teachers we have based the essay upon John Bowlby's attachment theory. We have also taken in to consideration other views by other psychologists and theorists, who argue that children need time to build the relationship with the teachers during the introduction and that parents should not leave their children too early in pre-school. We believe that it is one of the most important moments for the childrens continued development to establish emotional bonds with the person who takes care of the child. In our essay we leverage the importance of the attachment theory has in relation to the moment when the children are being seperated from their parents for the first time. Then we examine the pre-school curriculum, if it in any way advocates the three-day parent active introduction. We also want to clarify what three-day parent active introduction is about. In addition we also are interested in finding out why threeday parent active introduction increased so much in popularity. We believe that the introduction has to start from the individual child and that the child needs time to build relationships. / Vi skriver denna uppsats i vetenskaplig essäform, där våra reflektioner kopplas till vetenskaplig litteratur och teori. Syftet med denna essä är att undersöka tredagars föräldraaktiv inskolning och dess påverkan på barn, föräldrar och pedagoger. För att få in andra pedagogers perspektiv i vår undersökning har vi intervjuat fyra pedagoger från olika förskolor i Stockholmsregionen. Essän inleds med två olika egenupplevda berättelser där vi beskriver tredagars föräldraaktiv inskolning. I den ena berättelsen skolas barnen in i grupp och i den andra skolas de in enskilt. När vi skriver våra berättelser väcks tankar kring inskolningsmetodens längd och hur längden påverkar barnens anknytning. Då vi vill nå djupare förståelse för barnens anknytning till pedagogerna, har vi i essän utgått ifrån psykoanalytikern John Bowlbys anknytningsteoretiska perspektiv. Samtidigt utgår vi även ifrån andra psykologer och teoretiker, som menar att barnen behöver tid på sig att bygga relation med pedagogerna under inskolningen och att föräldrarna inte bör lämna barnen för tidigt i förskolan. Vi tror att detta att knyta känslomässiga band med den närmaste omvårdnadspersonen är ett av de viktigaste momenten i barnens fortsatta utveckling. I vår essä lyfter vi frågan om anknytningens betydelse i separationsögonblicket den stunden då barnen skiljs från sina föräldrar för första gången. Därefter undersöker vi förskolans läroplan om den på något sätt förespråkar tredagars föräldraaktiv inskolning. Vi vill även tydliggöra vad tredagars föräldraaktiv inskolning går ut på. Vi vill också försöka ta reda på varför tredagars föräldraaktiv inskolning blivit så populärt. Vi menar att inskolningen måste utgå utifrån det individuella barnet och att barnet behöver tid på sig att skapa relationer.