This paper examines three models used for business plan analysis. These models highlight some of the most important questions of the business: What are my strengths and how do I compete? More importantly, it gives founders a systematic tool to approach the creation of strategy for their business. There are three business planning tools presented here: Porter’s Five Forces, SWOT, and Price Equalizer.

Detaljhandeln har under de senaste åren genomgått en genomgripande förändring och shopping har idag fått en helt annan innebörd än tidigare. Kundresan är inte längre en linjär process, utan är snarare ett ekosystem av olika försäljningsställen och kontaktvägar genom vilka kunden rör sig fritt mellan olika kanaler. Det har mindre betydelse om en vara säljs i en fysisk butik eller om den finns tillgänglig online för upphämtning där det passar bäst just för tillfället. Omnichannel innebär att ett företag använder och kopplar samman alla kundkanaler i syfte att skapa ett sammanhängande system med kunden som utgångspunkt. Centralt är att förstå kundens behov och hur denne vill interagera med varumärket. Det handlar om att finnas närvarande där kunden befinner sig och utifrån detta ha förmåga att kunna erbjuda rätt produkt, till rätt pris, på rätt sätt eller plats och i rätt tid. En god kännedom om kundernas nutida och framtida behov skapar också bättre förutsättningar att prognostisera framtida försäljning. Ny teknik driver i hög grad utvecklingen inom detaljhandeln framåt och insamling av kunddata är avgörande för att nå framgång. Många digitala tekniker som till exempel Internet of Things, Artificiell intelligens, Virtual- och Augmented reality, används i olika utsträckning redan idag. Nyttjandet av denna typ av teknologier ökar snabbt och kommer med stor sannolikhet att i framtiden att ha en central roll i detaljhandelns utveckling.  Denna studie undersöker två svenska detaljhandelskedjors utvecklingsresor inom Omnichannel i syfte att skapa bättre förståelse för hur företag kan utvecklas inom området i praktiken. Tidigare forskning visar att Omnichannel omfattar ett flertal olika områden, såsom strategier, integrering av kanaler och supply chain, kundkännedom, teknik och it, artificiell intelligens, men även på olika typer av barriärer som behöver övervinnas. Studien har en kvalitativ ansats, med tematisk analys som analysmetod. Resultatet utgår ifrån empirin, vilken visar på fem framträdande teman för de två företagens utvecklingsresor. Dessa visar tydligt på komplexiteten i ett kundcentrerat ekosystem för en sömlös shoppingresa och hur stor förändring detta innebär för ett företag. De fem temana handlar om kundkännedom, strategisk affärsutveckling, att hantera omvärldsfaktorer och organisationens förmåga att möta dessa samt om att ta till sig och nyttiggöra ny teknik på ett relevant sätt. Studiens slutsatser och rekommendationer pekar på att ett företags utveckling inom Omnichannel måste utvecklas med kundens behov och köpbeteende i centrum. Det handlar också om att bryta upp organisatoriska stuprör och bygga utifrån ett helhetsperspektiv. Insamling och analys av kunddata är en förutsättning för att lyckas, vilket i sin tur kräver strategier för användning av olika digitala tekniker.  Tidigare forskning visar på stora möjligheter till säkrare prognoser utifrån kunddata och omvärldsbevakning. Inte minst med stöd av Artificiell intelligens. Detaljhandeln är inte unik i detta hänseende och det finns stor potential i kunskapsutbyte med exempelvis industrin, som genomgår en liknande förändring i form av Industri 4.0.

Det finns många faktorer som driver och formar utvecklingen i samhället. Dels ny teknik som erövras och påverkar sin omgivning, dels människan som också är en viktig komponent i utvecklingen. Det är svårt att förutse då vi konstant ändrar vårt sätt att leva. Institutionerna, dvs hur vi organiserar oss med koppling till vår omvärld blir också en betydande faktor som driver utveckling. Det finns knappt 5 miljoner bostäder i Sverige, 1,1 miljoner utav dessa är bostadsrätter där en lekmannastyrelse får i uppdrag att driva förvaltningen som innefattar hållbart och löpande fastighetsunderhåll och långsiktigt hållbar ekonomi. I en tid av konstant utveckling med digitalisering i fokus så krävs nytänkande och anpassningar i dess omvärld. Ny smart teknik lovar kvalitetssäkrad och effektiva lösningar på återkommande analoga vardagssysslor både i privatlivet men också för fastighetsägare. Det finns en betalningsvilja för smart teknik bland bostadsrättsföreningar, men kännedomen om den nya tekniken är låg. För att fatta beslut om investeringar krävs tydlig information, säkrad avkastning och upplevelse av att leverantören har god kompetens. Vid nyproduktion av flerbostadshus finns ett hållbarhetstänk med en tanke på att huset ska leva i 100 år, något som också bör tas i beakt kopplat till fastighetsunderhåll och fördelning av livslängdskostnader över tid. En styrelse i en nyproducerad bostadsrättsförening följer upp sina kostnader för fastighetsunderhåll mer sällan än en bostadsrättsförening med äldre byggnader. Synen på långsiktighet i en bostadsrättsförening motsvarar 11–30 år vilket också påverkar viljan att investera i smart teknik. Påverkansfaktorer för att fatta beslut om investering i smart teknik gynnas av upplevelsen att leverantören av tjänsten har god kompetens och att säkrad avkastning kan utlovas. Sambandet mellan påverkansfaktorerna och digital teknik studeras närmare i denna uppsats.