Världen befinner sig i en ständig förändring och teknologin utvecklas kontinuerligt. Dettahar medfört att redovisningsbyråer måste anpassa sig efter förändringarna för att interiskera att bli utkonkurrerade. Denna studie har som utgångspunkt att identifiera motiventill att genomföra en digitaliseringsprocess på redovisningsbyråer även fast tidigareforskning har visat att det finns nackdelar med det. Syftet med studien är att beskriva ochfå förståelse för små och medelstora redovisningsbyråers motiv att genomgå endigitaliseringsprocess av deras arbetsmetoder.För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara studiens forskningsfrågor utförs enkvalitativ studie med en deduktiv ansats. Den framtagna teoretiska referensramen utgörstudiens utgångspunkt och den jämförs sedan mot den insamlade empirin. Det empiriskamaterialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på små och medelstoraredovisningsbyråer belägna i Norrbotten. Både chefer och medarbetare intervjuas vilketgör att studien kan belysa båda perspektiven.Studiens resultat och slutsatser framhåller att motivet till att redovisningsbyråer väljer attgenomgå en digitaliseringsprocess av deras arbetsmetoder är för att inte riskera att bliutkonkurrerade från marknaden, detta för att uppfylla samhällets förväntningar.Samhället efterfrågar digitala arbetsmetoder och digitala arbetsmetoder bidrar till etteffektivare arbete och tidsbesparingar. Denna studie visar att ökade tekniska kompetenserär relevant men anses inte utgöra ett hinder för att övergå till digitala arbetsmetoder.Redovisningsbyråernas arbetsmetoder har förändrats, det som tidigare var pappersbaseratfinns nu i digital form. Nyckelord: Motiv, kompetenser, digitaliseringsprocess och arbetsmetoder / The world is constantly changing, and technology is constantly evolving. This has meantthat accounting firms have to adapt to the changes in order not to risk being outcompeted.This study is based on identifying the motives for carrying out a digitalization process ataccounting firms, even though previous research has shown that there are disadvantagesto it. The purpose of this study is to describe and gain an understanding of small andmedium-sized accounting firms' motives for undergoing a digitalization process of theirworking methods.In order to fulfill the purpose of the study and answer the study's research questions, aqualitative study is performed with a deductive approach. The developed theoreticalframe of reference constitutes the starting point of the study, and it is then compared withthe collected empirical data. The empirical material is collected through semi-structuredinterviews at small and medium-sized accounting firms located in Norrbotten. Bothmanagers and employees are interviewed, which means that the study can shed light onboth perspectives.The results and conclusions of the study emphasize that the motive for accounting firmsto choose to undergo a digitalization process of their working methods is to not risk beingoutcompeted from the market, this to meet society's expectations. Society demands digitalworking methods and digital working methods contribute to more efficient work and timesavings. This study shows that increased technical skills are relevant but are notconsidered an obstacle to switching to digital working methods. The accounting firms'working methods have changed, what was previously paper based is now available indigital form. Key words: Motives, competencies, digitalization process and working methods

Samhället genomgår i dagsläget en ständig digitalisering. Det gäller även svensk idrott, som har en digitaliseringsstrategi framtagen av Riksidrottsförbundet (RF), och svensk basket. Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för hur digitaliseringsprocessen upplevs av basketföreningarnas olika aktörer samt att föreslå hur digitaliseringsprocessen kan förbättras. Undersökningen ämnar även att bidra till svensk baskets digitaliseringsprocess. Syftet ska uppnås genom att luta sig på tidigare forskning samt teorin om sociologisk fantasi (för att ta reda på om det finns något samband mellan personers åldrar respektive kön och hur de upplever digitaliseringen). I undersökningen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden är i form av en enkätundersökning som med hjälp av en stratifierad slumpmässig urvalsmetod skickas ut till eventuella respondenter som har goda kunskaper och erfarenheter av basket. Den kvalitativa metoden är i form av semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda för att jobba administrativt med basket. Resultatet visar att den generella uppfattningen av digitaliseringen som svensk basket genomgår är positiv. De fördelar som nämns i både enkäten och i intervjuerna (till exempel att kommunikationen och det administrativa arbetet har förbättrats) är fler än de nackdelar som nämns (till exempel det finns en del buggar och barnsjukdomar). Slutsatsen som dras är att svensk baskets digitaliseringsprocess har en väldigt bra grund att stå på. När allting fungerar som det ska fungerar det riktigt bra. Dock har man en bit kvar innan det är perfekt då det fortfarande finns en del imperfektioner kvar att rätta till.