The continuously low productivity growth in the construction industry is frequently attributed to inadequate methods of knowledge management. The issue is often linked to the industry’s project-oriented structure, where temporary project organizations result in teams “reinventing the wheel” rather than learning from previous projects. Previous studies have identified that improvement in productivity can be achieved through further development of knowledge management within organizations. Knowledge management regarding progress monitoring of projects can be a crucial method to develop and implement within an organization to achieve positive project outcomes. Therefore, it should be of interest to the construction industry to improve methods for knowledge management, as it can lead to increased productivity and various benefits related to time and cost, while it also contributes to market competitiveness. This study investigates current methods for knowledge management and progress monitoring within construction projects during the production phase, focusing on how digital tools can support and systematize these methods. Furthermore, the study aims to identify the necessary requirements for implementing digital knowledge management methods and to investigate the incentives companies might have to share knowledge and benefit from previous projects. The study is conducted through a combination of a literature review, qualitative interviews, and quantitative surveys. The results indicate that the industry is characterized by insufficient knowledge management which leads to mistakes being made repeatedly in projects. The lack of systematic methods for collecting, managing, and processing knowledge, combined with the project-oriented structure of the industry, are contributing factors to the current situation. To develop and implement a systematic digital method, the study highlights that key factors and conditions to consider are related to the organization and the use of digital tools and methodologies for data collection and management. The results also show that a combination of digital maturity, organizational support, and standardized methods are crucial for the successful implementation of digital tools. The study emphasizes that a well-developed structure for data collection and management is essential to facilitate knowledge management and to achieve higher productivity and efficiency in the construction industry. Finally, the study emphasizes that management needs to integrate knowledge management into their overall strategies and long-term goals to create incentives for knowledge sharing across the whole organization. / Den kontinuerligt låga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen är något som återkommande lyfts kopplat till bristande arbetssätt med kunskapsåterföring. Den bristande hanteringen av kunskap sätts i relation till byggbranschens projektorienterade uppbyggnad med tillfälliga projektorganisationer, där projektgrupper återkommande tvingas “uppfinna hjulet på nytt” i stället för att dra lärdom av tidigare projekt. En produktivitetsutveckling har i tidigare studier identifierats kunna ske med hjälp av en utvecklad kunskapsåterföring inom organisationer. Kunskapsåterföring med avseende på produktionsuppföljning av ett projekts framdrift, det vill säga framdriftsuppföljning, kan därmed vara ett viktigt arbetssätt att utveckla och implementera i en organisation för att uppnå positiva resultat i projekt. Ett förbättrat arbetssätt gällande kunskapsåterföring bör därför vara av intresse för samtliga aktörer i byggbranschen. Detta då det långsiktigt kan leda till en ökad produktivitet och därtill flera tillkommande fördelar kopplat till tid- och kostnadsaspekter samtidigt som det även kan bidra till en konkurrenskraft på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur kunskapsåterföring och framdriftsuppföljning fungerar inom anläggningsprojekt under entreprenadfasen i nuläget, med särskilt fokus på hur digitala verktyg kan stödja och systematisera arbetssätten. Studien fokuserar även på att identifiera vilka förutsättningar som krävs för implementering av arbetssätt med digital kunskapsåterföring samt undersöka vilka incitament man som företag kan ha för att dela kunskap och dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt. Det undersöks genom en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar, där de nuvarande arbetssätten, hinder och förutsättningar som finns för effektiv kunskapsåterföring i byggbranschen identifieras. Studiens resultat visar att nuläget inom branschen kännetecknas av bristande dokumentation och delning av kunskap, vilket leder till att misstag ofta upprepas återkommande i projekt. Avsaknaden av systematiska arbetssätt för insamling, hantering och bearbetning av kunskap i samband med den projektorienterade uppbyggnaden visar sig även vara bidragande faktorer. För att utveckla och implementera ett systematiskt digitalt arbetssätt lyfter studien att viktiga faktorer och förutsättningar att beakta är kopplat till organisationen och användningen av digitala verktyg och metodiker för insamling och hantering av data. Resultaten visar även att en kombination av digital mognad, organisatoriskt stöd och tydliga rutiner är avgörande för framgångsrik implementering av digitala hjälpmedel. Studien betonar att en välutvecklad struktur för datainsamling och hantering är nödvändig för att underlätta kunskapsåterföring och uppnå högre produktivitet och effektivitet inom byggbranschen. Slutligen lyfter studien att det krävs att ledningen integrerar kunskapsåterföring i deras övergripande strategier och långsiktiga mål för att samtidigt skapa incitament för kunskapsdelning hos samtliga inom organisationen.

Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten. / In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.