Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.

De privata skogsägarna i Sverige utgörs av ca 50 % av Sveriges skogsareal avseende produktiv skogsmark. En majoritet av dessa använder skogsbruksplanen i sitt skogsbruk för att kunna få en planering av skötselåtgärders tidpunkt och för en översiktlig sammanställning av skogsinnehavet. Påverkar individuella faktorer hos enskilda privata skogsägare som påverkar viljan och omfattning att använda digitala skogsbruksplaner? Finns efterfrågade förbättringar och/eller funktioner i framtida digitala skogsbruksplaner?Undersökningen gjordes som en enkätundersökning. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan användande av digital skogsbruksplan och skogsägarens skogliga utbildningsnivå där intresset ökade med högre skoglig utbildning. Digitala skogsbruksplanen användes främst som underlag för planering och uppföljning av röjningar och gallringar. De efterfrågade bättre gränssnitt mellan skogsbruksplanen och kartorna samt utöka med fler digitala kartor. Löpande uppdatering av den digitala skogsbruksplanen efter skogliga åtgärder lyftes som en viktig punkt samt att kunna interagera mer med kartmaterialet för att sätta ut egna markeringar.