Introduktion: Prehospital sjukvårdsledning är ett koncept som används vid skadehändelser och är en ledningsstruktur med definierade roller och beredskapslägen. Sjukvårdsledare är ansvarig för att bedriva sjukvårdsinsatsers ledningsarbete på skadeplatser. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vara sjukvårdsledare vid arbete på skadeplats. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta ambulanssjuksköterskor i södra Norrland intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att ta sig an en stor och oviss uppgift, att ha ett stort ansvar i en utmanade situation, att uppnå kontroll genom samverkan samt att utvecklas i sin roll som sjukvårdsledare. Majoriteten kände stress inför ankomst till en skadeplats samt att brist på information påverkade möjligheten att förbereda sig. Allvarliga skadehändelser kunde ge en känsla av hopplöshet. Sjukvårdsledarrollen är viktig och krävande och stärks av erfarenhet. Besluttagandet upplevdes utmanande samt innebar ett stort ansvar. Vikten av att ha kontroll genom strukturerad och organiserad ledning samt att kunna anpassa sig och samverka med andra aktörer som polis och räddningstjänst var något som betonades. Det fanns behov av att reflektera och dela lärdomar efter händelser för att utvecklas. Slutsats: Att vara sjukvårdsledare är en komplicerad och krävande roll för ambulanssjuksköterskor. De kan uppleva stress, oro och rädsla att misslyckas. Trots utmaningen är ambulanssjuksköterskor stolta över arbetet när de lyckas. Det behövs kontinuerlig och verklighetstrogen utbildning samt reflektion för att känna sig trygg som sjukvårdsledare.

The use of wireless sensor networks for a myriad of applications is increasing. They can be used in healthcare for emergency management. In Florida, hurricanes are the main source of natural disasters. There has been a high incidence of hurricanes over the past decade. When a hurricane warning is issued it is important that people who live in potentially dangerous areas, such as along the coast, evacuate for their safety. Nursing homes and other care facilities for elderly or disabled people experience difficulty with the evacuation as their residents require additional assistance. The characteristics and challenges of a hurricane evacuation are investigated. A patient-centric hurricane evacuation management system is proposed to allow healthcare providers the ability to continuously monitor and track patients. During a hurricane there are usually scarce energy resources and a loss of basic communication services such as cellular service and Internet access. We propose the architecture of the system that allows it to operate in the absence of these services. The hardware and software architectures are also presented along with the main phases of operation. The system was then validated and the performance evaluated via simulation using the OPNET Modeler. / by Arny Isonja Ambrose. / Vita. / Thesis (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2011. / Includes bibliography. / Electronic reproduction. Boca Raton, Fla., 2011. Mode of access: World Wide Web.

Chan Ying Yang Emily. / Thesis (M.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2011. / Includes bibliographical references (leaves 217-234). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Some appendixes in Chinese.

The presence of naturally occurring and man-made public health threats necessitate the design and implementation of mitigation strategies, such that adequate response is provided in a timely manner. Since multiple variables, such as geographic properties, resource constraints, and government mandated time-frames must be accounted for, computational methods provide the necessary tools to develop contingency response plans while respecting underlying data and assumptions. A typical response scenario involves the placement of points of dispensing (PODs) in the affected geographic region to supply vaccines or medications to the general public. Computational tools aid in the analysis of such response plans, as well as in the strategic placement of PODs, such that feasible response scenarios can be developed. Due to the sensitivity of bio-emergency response plans, geographic information, such as POD locations, must be kept confidential. The generation of synthetic geographic regions allows for the development of emergency response plans on non-sensitive data, as well as for the study of the effects of single geographic parameters. Further, synthetic representations of geographic regions allow for results to be published and evaluated by the scientific community. This dissertation presents methodology for the analysis of bio-emergency response plans, methods for plan optimization, as well as methodology for the generation of synthetic geographic regions.