Aim: The aim of this study was to develop a targeted health information package for women to use specifically as a reference during their return to health following a hysterectomy and to subsequently test its usefulness. Method: A quasi-experimental design measured the effectiveness of this package in improving the health and satisfaction outcomes of women compared to those who received the standard information. Women undergoing a hysterectomy for benign reasons who were between the ages of 20 and 60 years were included. There were 55 participants recruited into the control group and 44 into the intervention group. Participants completed a self-administered questionnaire both prior to and 14-16 weeks post-surgery. Results: The study found that there were no statistically significant differences between the two groups for their self-reported health, the time taken to return to usual activities and the number of symptoms experienced after surgery. Clinical improvements, however, were noted in the intervention group. A statistically significant difference was found between the groups for the amount written information that they would have preferred for their recovery (X2 8.26 df2 p=0.011). Ninety percent (90%) of the women who received the intervention wanted the same amount of written information to take home whilst 40% of the control group would have preferred more written information. This indicated a positive effect from the intervention. An unexpected finding in this study was that almost 40% of both groups wanted more verbal information and discussion prior to discharge. Conclusion: A valuable aspect of this study was its usefulness in identifying the clinical importance of discussion as part of the discharge process. These findings will be important for health professionals to utilise in their clinical practice for women undergoing a hysterectomy.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog.  Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.