The purpose of the study was to investigate the perception of given information at discharge from a urological ward at Akademiska sjukhuset, and to investigate whether the patients had searched for information themselves after discharge.   The study is an empirical cross -sectional study with descriptive design. All the patients inscribed as urologic patients, discharged to their home during month of March 2009, were asked to participate in the study (in total 82 patients), which led to 57 participants. The data collection method was an interview over the phone, with 20 structured questions. The interview form was sent by mail to the patients after the discharge from the ward, the authors thereafter called the participants at home and performed the interview within 10-20 days after discharge.   The most common concerns for surgical patients after discharge are wound care, pain management, daily activity, the detection of complications, handling symptoms, elimination and quality of life. This study shows that 72 % of the participants considered the given information as sufficient for handling their self-care at home. The lack of information experienced by the participants concerned daily activity, eventual complications that may occur and pain management. The majority of the discharge information was given in the patient room.   Postoperative complications that occur after discharge can be expensive for the society and is a cause of unnecessary suffering for the patient, therefore the patient need to understand what to be observant of after discharge. This requires that both doctors and nurses provide relevant information for each individual patient. / Syftet var att undersöka patienters uppfattning av information given vid utskrivning från en urologisk vårdavdelning på Akademiska sjukhuset samt att undersöka om patienterna själva sökt information efter utskrivningen.   Studien är en empirisk tvärsnittstudie med deskriptiv design. Alla patienter inskrivna som urologpatienter, som skrevs ut till hemmet från en urologisk vårdavdelning under mars månad 2009 tillfrågades att delta (sammanlagt 82 patienter), 57 patienter deltog. Som datainsamlingsmetod användes en telefonintervju med 20 strukturerade frågor. Frågorna skickades hem till patienterna efter hemgång och författarna ringde sedan upp patienterna i hemmet och genomförde intervjun.   De områden som kirurgiska patienter upplever störst bekymmer för efter utskrivning från sjukhuset är sårvård, smärthantering, daglig aktivitet, att upptäcka komplikationer, symtomhantering, elimination och livskvalitet. Studien visar att 72 % av deltagarna tyckte att den information de fått var tillräcklig för att sköta sin egenvård. Den information som saknats har varit inom områdena daglig aktivitet, eventuella komplikationer som kan uppstå och smärtlindring. Majoriteten av utskrivningssamtalen ägde rum på patientsalen.   Postoperativa komplikationer som uppträder efter utskrivning kan bli kostsamma för samhället och är källa till onödigt lidande för patienten, patienten behöver därför förstå vad denne skall vara uppmärksam på efter hemgång. Detta ställer krav på både läkare och sjuksköterskor att ge information som är relevant för varje individuell patient.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog.  Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.