Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur bostadsrättensfastighetsvärdering går till i praktiken. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrättsföreningen och konsulter som primärdata Resultat och slutsats: Bostadsrättsförningen gör ingen värdering enligt teoretiska modeller av själva fastigheten inför ett köp. Istället kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgångspunkt i marknadsvärdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lägenheterna och månadskostnaden för den enskildemedlemmen. / Purpose: The purpose of this survey is to find out how a condominium association's property valuation works in practice. Method: We have used a qualitative research method with interviews of reconstituted condominium associations and consultants as primary data Results and Conclusion: The condominium association doesn’t make a valuation of the property according to theoretical models prior to a purchase. Instead a price that the association can pay for the property is calculated. The basis of the price is the market values of the individual apartments according to the ”ortsprismetod” and the monthly cost for the individual member.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel. / Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

En diskonteringsmodell av tidsinkonsistenta preferenser under imperfekt information som med högre precision förklarar beroendeframkallande och hälsofarlig konsumtion, och approximation av optimal punktskatt på cigaretter under dessa antaganden.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.

Diskontering och nuvärdesberäkning som värderingsmetod har ökat i användning. Acceptansen för värdering till verkliga värden har också ökat och IFRS tillåter i flertalet standarder användning av denna värderingsmetod som, beroende på användning är förknippad med subjektiva inslag. Tidigare forskning uppmärksammar problematiken med diskontering i de avseende att det öppnar upp för subjektivitet och möjligheter för företagsledningen att manipulera resultat och balansräkning. Även om det råder konsensus kring risker med värderingstekniker som innefattar nuvärdesberäkning saknas det, oss veterligen, studier som kartlägger omfattningen av denna värderingsteknik.Mot bakgrund av teorin om informationsasymmetri, earnings management, agentteorin samt de kvalitativa egenskaperna jämförbarhet och tillförlitlighet är studiens syfte att kartlägga användningen av diskontering hos bolag registrerade på NASDAQ Stockholm. Genom att undersöka 268 av 299 företag upptagna på börsen kan vi visa på användningen och utmärkande skillnader mellan företag tillhörande olika storlek och sektorer. Resultatet är att betraktas som vägledande för framtida studier.Slutsatsen är att diskontering förekommer hos merparten av bolagen på NASDAQ Stockholm. Ytterligare slutsats utifrån studien är att företagen avsätter olika stor yta till information om diskontering och nuvärdesberäkning. Konsekvent genom analysen förs resonemanget att om företagen avsätter en liten yta i relation till andra företag kan detta ha en negativ inverkan på den finansiella rapportens kvalité utifrån resonemang om agentteorin, informationsasymmetrin och earnings management, samt den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet. I resonemanget kring den kvalitativa egenskapen, jämförbarhet, är det istället en nackdel att företagen avsätter olika stor yta. / Discounting and present value calculation as a valuation method has increased in use. Acceptance for fair value valuation has also increased and IFRS allows in most standards the use of this valuation method which, depending on use, is associated with subjective elements. Previous researches draws attention to the problem of discounting and present value calculations in terms of opening up for subjectivity and opportunities for management to manipulate earnings and balance sheets. Although there is a consensus about risks with valuation techniques that include discounting and present value calculations, we find that there is lacking studies that map the scope of this valuation technique.In view of Information Asymmetry, Earnings management, Agent Theory and the qualitative characteristics of comparability and reliability the purpose of the study is to map the use of discounting and present value calculation by companies listed on NASDAQ Stockholm. By examining 268 of 299 companies listed on the Stockholm stock exchange, we can demonstrate the use and distinctive differences between companies of different sizes and sectors. The result is to be considered as guidance for future studies.The conclusion is that discounting occurs at most of the companies on NASDAQ Stockholm. A further conclusion from the study is that companies allocate different amount of areas to information about discounting and present value calculation. Consistently through the analysis, the reasoning is that, if the companies allocate a small area of information in relation to other companies, this may have a negative impact on the quality of the financial report. This is based on the reasoning of the agency theory, information asymmetry and earnings management, as well as the qualitative characteristics faithful representation. In the reasoning about the qualitative characteristics, comparability, it is rather a disadvantage that companies allocate different large areas.(This thesis is written in Swedish)