Studien genomfördes på BUBS Godis och avser att utvärdera hur en byggnation av en ytterligare djuplagring vid den nya produktionsavdelningen påverkar lagerarbetarnas utnyttjandegrad och tiden som används för att transportera färdigvaror från båda produktionsavdelningarna. För att besvara syftet gjordes en simuleringsmodell i Arena Simulation Software. Den huvudsakliga experimentella faktorn har varit om en ytterligare djuplagring byggs till eller inte. Genom att bygga två modeller, en nulägesmodell och en förbättringsmodell, har en jämförelse mellan alternativen utförts. Resultatet av jämförelsen visar tydligt att tidsbesparingen av en ytterligare djuplagring beror starkt på om djuplagringen sker manuellt eller automatiskt. En ytterligare djuplagring som sker manuellt har en försumbar påverkan av transporttiden medan en automatisk djuplagring har stora möjligheter till att spara in avsevärt mycket tid för transport. Slutsatsen är att vid beslut att bygga en ytterligare djuplagring bör den ha ett automatiskt inlastningssystem, alternativt att produktionspersonalen lastar in pallar i djuplagringen. Utnyttjandegraden av lagerarbetare när en manuell djuplagring används vid ökad produktion visar att de inte klarar av förändringen med den befintliga personalen. Däremot om en automatisk djuplagring används minskar både utnyttjandegrad och använd tid för transport oavsett produktionsvolym och skifttider. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syfte – Studien syftar på att identifiera en användbar metod för att beräkna fyllnadsgrad i distributionslager samt undersöka hur visualisering av lagerfyllnadsgraden påverkar lagerplaneringens operativa arbete. För att uppnå studiens syfte har fyra frågeställningar formulerats: Vilka parametrar behövs för att beräkna fyllnadsgraden för klämgods i ett distributionslager? Vilken praktiskt användbar metod kan användas för att beräkna fyllnadsgraden för klämgods i ett distributionslager? Hur kan de framtagna parametrarna sammanställas för att kunna visualisera aktuell fyllnadsgrad? Hur kan en visualisering av lagerfyllnadsgrad påverka planeringsavdelningen i det operativa arbetet? Metod – Förstudien visar att en metod för att beräkna lagerfyllnadsgrad vid djupstapling saknas. Studien har med sin abduktiva ansats undersökt hur verksamheter arbetar med lagerfyllnadsgrad. Därefter har litteraturstudien analyserats och med stöd från insamlad empiri har författarna skapat en illustration av metoden. Resultat – Studien resulterade i en metod som beräknar lagerfyllnadsgrad och kan användas som ett analysunderlag vid optimering av lagerutrymmet. Metoden beräknar en plats- och en produktspecifik lagerfyllnadsgrad. Studien presenterar ett konkret exempel på hur metoden kan visualiseras och hur den är den är tänkt att användas. Implikationer – Metoden ämnar sig åt att inspirera till en ökad kontroll på hur mycket gods som finns på lagret. Den är specifikt inriktad på staplingsbart gods inom djuplagring för att hjälpa till vid en visualisering och beräkning av lagerfyllnadsgrad. Vid en implementering av metoden är det viktigt att förstå hur lagret fungerar och godsets parametrar för beräkning. Begränsningar – Metoden som tagits fram bygger på klämgods vid standardkvantiteter. Studien är en enfallsstudie vilket innebär att metoden troligen inte kan appliceras direkt på andra företag utan att granskas och justeras efter deras förutsättningar. / Purpose – The purpose of the study is to identify a usable method to calculate stock fulfilment rate in a distribution warehouse and investigate how a visualization of the stock fulfilment rate affects the operative planning organisation. To fulfil the purpose of this study four research questions were formulated: 1. Which factors is needed to calculate the stock fulfilment rate for block stacking inventory in a distribution warehouse? What method could be used to calculate the stock fulfilment rate for block stacking inventory in a distribution warehouse? How could you summarize these factors to visualize the stock fulfillment rate? How can a visualization of the stock fulfillment rate affect the operative planning organisation? Method – The pre-study shows that the theory lacks a method for calculating the stock fulfilment rate with block stacking. The study has with its abductive approach investigated how businesses works with stock fulfilment rate. From this, the literature study has been analysed with support from the result and the authors has created an illustration of the method. Findings – The study resulted in a method which calculates stock fulfilment rate and can be used as an analytical information when optimizing the storage area. The method calculates a location- and product specific stock fulfilment rate. The study then presents an example on how the method could be visualized and used. Implications – The method aims at inspiring to an increased control of the warehouse storage capabilities. It is focused on block stacking and to help at a visualization and calculation of stock fulfilment rate. At an implementation stage is it important to understand that the storage and block stacking factors when doing the calculations. Limitations – The purposed method builds on block stacking and handling units. The study carried out is a case study which means that the result is not applicable directly without further examination of other businesses and their preconditions.