Denna studie har i syfte att nå utökad kunskap inom genren true-crime, dess historiska utveckling samt senaste tillskott. Studiens metodik består av såväl en litteraturstudie av tidigare forskning som en narrativanalys av serien The Tiger King. Tre kompletterande frågeställningar har framställts i syfte att vägleda studien och dess disposition. Det teoretiska ramverket består av genreteori och teorier i narrativanalys från Gerard Genette och Ian Punnett. Litteraturstudien, som är presenterad kronologiskt, identifierar ett antal intentionsmässiga utvecklingar för true-crimes historia. Dessa intentioner består av sensation, verklighetsrapportering, underhållning samt oskyldighetsrevolution. Den narrativa analysen av serien the Tiger King är uppdelad och analyseras kronologiskt utefter sina sju avsnitt. Analysen tyder på en stundvis avsaknad av narrativa aspekter som är väsentliga för true-crime och inslag av såväl sensationella som underhållande intentioner. Resultaten av litteraturstudien och den narrativa analysen sammanställs för studiens tredje frågeställning där the Tiger King behandlas utifrån genrens historiska utveckling. Förändringar i narrativets tidsaspekter, mängden avbildade aktörer och porträtteringen av rättsväsendet identifierades i studiens jämförelseanalys. Genrens mest uppseendeväckande förändring var dess porträtterande av offer och anklagade, samt hur dessa roller blivit ombytta. Dessa resultat leder studien till en diskussion kring genrens framtida utveckling och att the Tiger King kan innebära att true-crime genren återgår till underhållande intentioner. Studien diskuterar slutligen huruvida utvecklingarna inom genren dessutom tyder på en större samhällsförändring av attityderna mot brott och straff.

The representation of new religious movements in documentaries and mainstream media affects our understanding of and attitude toward new religious movements. Scholars argue that media shapes our knowledge of new religious movements and that we most often trust this information as truthful. This study aims to investigate and analyze the representation of Heaven’s Gate in HBO’s documentary series Heaven’s Gate: The Cult of Cults and whether this representation can be useful in a classroom context. The data was retrieved by closely watching the four episodes of the documentary series while taking notes and rewatching the documentary series until relevant information and quotes were retrieved. The research method employed was a movie analysis, more specifically a qualitative content analysis. The theoretical framework used is drawn from Joseph Laycock and his three identified narratives in which media tend to portray new religious movements: medicalization, deviance amplification, and convergence. The results reveal that the documentary series uses these narrative features in various ways, but it also challenges and contrasts them. Furthermore, the conclusion of the representation is complex and nuanced. The documentary series presents a respectful, informative, and somewhat equitable representation, but also reinforces stereotypical and negative societal discourses. Additionally, this study suggests further study in the field of documentaries and new religious movements to explore the representation of other new religious movements.