Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier. Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna bestod av begränsad erfarenhet, förhållningssätt och bemötande, stöd från omgivningen samt befintlig kunskap och beredskap. Slutsats: Deltagarna föreföll känna trygghet i att den kunskap och beredskap som fanns på enheten som helhet räckte till även om den inte fanns specifikt hos den enskilde. Stöd fanns från kollegor och organisationen. Ett behov av mer kunskap och praktisk erfarenhet antyddes. Att ha reflekterat över det egna förhållningssättet framkom som en del i beredskapen. Klinisk betydelse: En antydan ges om vissa kunskapsluckor vilket skulle kunna beaktas vid introduktion av nyutexaminerade. Studien visar på att tillfällen till praktisk erfarenhet är få vilket betonar vikten av att regelbundet erbjuda kurser och utbildningar för att stärka intensivvårdssjuksköterskan i sin profession. / Background: Few cases of organ donations occur in Sweden today. Therefore it may be difficult to obtain and maintain professional competence. Research has shown perceptions that potential donors may be missed due to organizational weaknesses such as structure and guidelines. Past research has also unveiled lack of knowledge and a need for education. Aim: To examine how intensive care nurses perceive their knowledge and preparedness regarding the process of organ donation. Methods: An empirical qualitative approach was used. The data collection was conducted through the mean of a focus group interview. The sample consisted of intensive care nurses working in a general intensive care unit. Content analysis was used to process the material. Results: Four main categories and nine subcategories were identified. The main categories were limited experience, approach and attitude, the support of colleagues and existing knowledge and preparedness Conclusions: The participants appeared secure about the knowledge and preparedness that existed in the unit. It was considered as sufficient even if it wasn’t possessed at the individual level. Support from colleagues and organization was available, however a need for more knowledge and practical experience was expressed. Self-reflection about personal attitudes emerged as a part of the preparedness. Relevance to clinical practice: It is suspected that some knowledge gaps exist and an introduction to newly graduates about the issue should be made. The study shows that opportunities for practical experience are few which emphasize the importance of providing intensive care nurses with continuing education about the issue in order to strengthen their professionalism.