Denna uppsats undersöker vad tre tidigare teaterlärare berättar om sin lärarroll på ett estetiskt program med inriktning teater. Uppsatsen utgår från två forskningsfrågor: vilka teman framträder i teaterlärarnas yrkesberättelser när det gäller deras lärarprofession? samt vilka utmaningar och möjligheter återkommer i teaterlärarnas yrkesberättelser? Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen har varit narrativ teori, samt socialkonstruktionism. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer, analyserade enligt en tematisk analysmetod från Lieblich et al. (1998). Urvalet bygger på tre tidigare, nu pensionerade teaterlärares yrkesberättelser. Totalt har tre teman per individuell yrkesberättelse utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Att vara med i ett sammanhang och få en identitet. Man måste orka hålla i gång så där kraftfullt så att man inte blir trött. The slice of life. Min förebild Brian Way. Drama för arbetarklassens barn. De akademiska fähundarna. Att se och möta teater. Gruppen är viktig i teater, samt Teater alstrar kreativa människor och kreativa människor behövs. Den andra forskningsfrågan genererade fem teman som visar på utmaningar inom   teaterläraryrket: Det är jävligt känsligt att stå på en scen. Det är en ram som man tvingas in i. Teater förlorar i status om det inte går in i skolans organisation. Betygsättningen är ett helvete, samt Teaterläraryrket är ett ensamyrke. Tre teman visar på möjligheter inom teaterläraryrket: Teatereleverna är färgstarka individer som anstränger sig, Eleverna gör mödan värd, samt Att se eleverna växa. Resultatet visar på att vara teaterlärare innebär att förhålla sig till skolans struktur och försvara ämnets position i skolan, samt att behovet av stöd från rektor är av yttersta vikt. Att vara delaktig i elevernas personliga och sociala progression är det som teaterlärarna ser som den stora förmånen. / This study investigates how retired theater teachers have experienced their professional work in Swedish upper secondary schools referred to the National Arts Program for theater. The two principal themes asked were: What themes are common in teachers`professional lives? What challenges and opportunities are occurring? The theoretical framework are narrative theory, and social constructionism. The empirical material has been collected through   qualitative semi-structured interviews by the analyzing method according to Lieblich et al. (1998). Three retired teachers have been interviewed. Three themes per person have resulted from the first research question: Participating in a context and getting an identity from it. One has to keep up the good work with power not to get tired. The slice of life. My role model Brian Way. Drama for working-class children. The academic blackguards. To see and participate in theater. The group is important in Theater, and Theater creates creative people and creative people are needed. The second question in the study generated five themes pointing out challenges: It's damn sensitive to stand on a stage. It's an organization that you are forced into. Theater loses its status if it is not included in the school structure. And then there is grading that's hell. The theater teacher’s profession means solitude. Three themes show possibilities: The theater students are colorful individuals that doing their utmost. Students make the effort worthwhile. To see students develop. The result of this study shows that being a theater teacher relates limiting to a school's structure and at the same time the teacher must defend the position of the subject. In this principal´s support is of great importance. Being part of a student´s personal and social development is regarded the biggest benefit for a theater teacher.