Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor. Vidare kommer det undersökas om det skiljer sig mellan kvinnor och män i vilka faktorer som är relevanta för att man ska riskera att utsättas. Sambanden som kommer testas görs med hjälp av statistiska måttet chi2 samt logistiska regressionsanalyser där resultatet presenteras med oddskvoter. Resultaten visar att kvinnor och män utsätts ungefär i lika stor utsträckning för negativa effekter av andras drickande bortsett från att kvinnor är signifikant mer rädda för berusade personer. Resultatet visar även att för vissa negativa effekter har kvinnor större risk att utsättas än män om man antar att de skulle dricka lika mycket och lika ofta. För både män och kvinnor har unga genomgående högre risk att utsättas av andras drickande medan alkoholkonsumtionen endast var signifikant för män och inte i samtliga fall. Till skillnad från hälsomässiga negativa konsekvenser av alkohol där skadorna är högre bland män, tenderar negativa konsekvenser av andras drickande snarare vara högre för kvinnor.

Alkoholproblem är ett samhällsproblem som orsakar lidande. Genom att erbjuda behandling med målet kontrollerat drickande har vårdsökandet ökat. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att studera hur personer med alkoholproblem hanterar risksituationer kopplat till alkohol efter genomgången BSCT-behandling för att uppnå kontrollerat drickande, om interventionerna varit till nytta i utmanande situationer samt hur de tänker om behandlingen. Det är enligt vår kännedom den första studien som undersökt detta. Tolv intervjuer genomfördes vilka bearbetades med en reflexiv tematisk analys utifrån ett experientiellt paradigm. Två övergripande teman framträdde: Vara på sin vakt och Värden som ger livskvalitet. Den mödosamma vägen mot kontrollerat drickande och olika aspekter av att fortsätta leva med alkohol synliggörs. Det tycks vara möjligt att leva ett liv med kontroll över alkoholkonsumtionen. Så länge positiva konsekvenser överväger tycks det vara värt ansträngningen. Kognitiv kontroll och funktionell känsloreglering förbättrar förutsättningarna. Behandlingen har erbjudit ökade strategier. Självbestämmande verkar vara viktigt både avseende val av behandling och strategier likväl om en ska vara öppen med svårigheterna. I enlighet med tidigare forskning visar vår studie att kompetens, självbestämmande och tillhörighet kan främja beteendeförändringen.

Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie vidare utforska området kontrollerat drickande. Olika behandlingsmetoder för alkoholberoende kräver olika behandlingsmål. Ett vanligt behandlingsmål är helnykterhet. Ett antagande bland många är att helnykterhet är det enda tänkbara målet för alkoholberoende personer. Ett antagande som är utbrett än idag. Bakgrunden till detta resonemang är att alkoholberoende ses som en livslång och kronisk sjukdom. Kontrollerat drickande har varit och är ett kontroversiellt ämne. Tidigare forskning har identifierat faktorer eller prediktorer kopplade till utfallet av kontrollerat drickande. En framträdande prediktor har exempelvis varit alkoholberoendets svårighetsgrad. Senare forskning verkar också ge stöd till att beroendegraden har betydelse för möjligheten att uppnå ett kontrollerat drickande. Dock så har två presenterade studier med uppföljningsperioder under ett år inte hittat detta samband. Andra prediktorer är en hög alkoholkonsumtion innan behandling och alkoholism inom familjen. Det verkar dock som att vissa alkoholberoende personer kan reducera sin alkoholkonsumtion och uppnå ett kontrollerat drickande. Dessutom kan en kontrollerad konsumtion upprätthållas vid uppföljningsperioder på ett år eller mer. Dessa resulta diskuteras vidare i detta examensarbete. / The aim of this thesis is to research and explore the subject of controlled drinking further through a literature review. Different treatments for alcohol use disorders require different treatment goals. Some dictate that abstinence is the only feasible goal among people suffering from alcohol use disorders. This assumption appears to be prevalent still today. Behind this reasoning is the assumption that alcoholism is a lifelong and chronic disease. Controlled drinking sparked a lot of controversy during early research on the subject. Past research has identified factors, or predictors, associated with controlled drinking outcome. One emerging predictor has been the severity of dependence. According to subsequent research, the severity of dependence appears to be a predictor of success with controlled drinking. On the other hand, two studies obtained, with shorter follow up periods during one year, did not find this association. Other predictors that have been identified are past alcohol use and a family history of alcoholism. It still appears that some individuals suffering from alcohol use disorders can reduce their drinking to moderate drinking and maintain it through follow up through one year and more. These findings are further discussed in this thesis.