Software applications are of great importance in organisations, and performance of an organisation depends on how hosting of software applications are organised. This thesis deals with the question: Why and how organisations decide on specific sourcing options for software applications hosting. The thesis describes and explains sourcing decision-making processes made in the Swedish Post (MeLo) and Jönköpings Kommun (the municipality). MeLo’s sourcing decision resulted in outsourcing of hosting, and the municipality’s sourcing decision resulted in internal sourcing of hosting. Both organisations were distinguished by a decentralised structure to a great extent and showed a huge diversity in software applications used. The sourcing decisions resulted in a change to a more centralised hosting of software applications. The thesis is a retrospective case study based on semi-structured interviews and documents analysis. Concepts from the resource-based view and factors described in sourcing literature are used to analyse these sourcing decisions. From nine theoretical initial propositions 28 propositions are developed about why and how sourcing decisions are made. From these propositions, relations are described and some conclusions are presented about why and how sourcing decisions are made. The main conclusion is that maturity level regarding software applications usage seems to influences the start, the process as such, and the outcome of a sourcing decision-making process. This is explained as the more mature the organisation is regarding usage of software applications the more proactive decision-makers are in the sourcing decision. It is also identified that involved factors can be either influencing or justifying, and it is found that control of software applications usage influences the start of a sourcing decision to a high extent. The findings suggest that a sourcing decision-making process can be described as an irrational decision process that aims at increasing commitment on an already made decision. The study suggests that the less mature and more decentralised the organisation is the more reactive and the stronger influence the need to increase control over software applications have in a sourcing decision-making process. / Information och kommunikations teknik (IKT) och hur organisationer väljer att organisera driften av mjukvaruapplikationer spelar en allt större roll för organisationers framgång. Forskningsfrågan i avhandlingen är: Varför samt hur organisationer beslutar när de väljer ett specifikt lokaliseringsalternativ för driften av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen beskriver och förklarar lokaliseringsbeslut i Posten AB och Jönköpings Kommun från ett resursbaserat perspektiv. Båda organisationerna uppvisade en spretig och decentraliserad struktur av mjukvaruapplikationer. Postens lokaliseringbeslut resulterade i utlokalisering. Kommunens lokaliseringsbeslut resulterade i en intern omlokalisering. Besluten resulterade i båda fallen i en mer centraliserad drift av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen är en retrospektiv fallstudie baserad på analys av semistrukturerade intervjuer och dokument. Begrepp från resursbaserad teori och litteratur om lokalisering används för att beskriva och förklara lokaliseringsbesluten. Från nio teoretiska initiala propositioner utvecklas 28 propositioner vilka tydligare redogör för varför samt hur lokaliseringbeslut genomförs. Utifrån dessa propositioner diskuteras kring relationer mellan varför och hur faktorer är involverade i lokaliseringsbeslut. Den främst dragna slutsatsen är att organisationers mognad vad gäller användningen av mjukvaruapplikationer kan beskrivas som influerande för såväl starten, beslutsprocessen som sådan, samt det slutliga resultatet av beslutsprocessen vid ett lokaliseringsbeslut rörande drift av mjukvaruapplikationer. Detta kan förklaras som att ju mer mogen organisationen är vad gäller användning av mjukvaruapplikationer desto mer proaktiv är beslutsfattare i beslutsprocessen. Involverade faktorer kan också förklaras som antingen påverkande eller försvarande. Kontroll av användning kan beskrivas ha den största påverkan på starten av beslutsprocessen. Analysen föreslår att beslutsprocessen kan ses som en irrationell beslutsprocess som genomförs med inriktning på att förankra ett redan fattat beslut, och att ju mer omogen och decentraliserad desto större inverkan har önskemålet om en ökad kontroll över mjukvaruapplikationer i ett lokaliseringsbeslut.