Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.

Syfte - Syftet med denna forskning är att främja förståelsen av hur slutanvändarbehov beaktas vid utformningen och genomförandet av offentliga e-tjänster. Metod - Forskningen genomfördes med en fallstudieapproach på Skatteverket, där fyra olika utvecklingsprojekt för e-tjänster undersöktes. Data samlades huvudsakligen in genom semistrukturerade intervjuer men även genom interna dokument och observationer. Resultat - Det används ingen enskild utvecklingsmetodik för att utveckla e-tjänster. Istället används flera olika metoder som i varierande omfattning lånar från Scrum eller andra agila metoder, samtidigt som metoderna styrs av ett underliggande sekventiellt tänk som liknar vattenfall-modellen. Vidare är det inte utvecklingsteamen som främst definierar eller fångar in slutanvändarbehov, utan teamen förlitar sig istället på projektexterna källor för detta. Det kan också konstateras att projekten i stor utsträckning inte utför någon systematisk uppföljning kring om slutanvändarnas behov har uppfyllts eller inte av den utvecklade e-tjänsten. Uppföljningen som görs är ofta informell eller endast muntlig och verkar vara hopslagen med att undersöka nya användarbehov och förbättringsområden. Bidrag – Det teoretiska bidraget omfattar bland annat att det visas att det finns flera sätt att utveckla e-tjänster på och att det i praktiken inte är en typ av utvecklingsmetod som följs utan snarare hybridmetoder. Luckor i teorin har också identifierats i form av vem som är tänkt att vara ansvarig för att upptäcka och definiera slutanvändarbehov samt vem som är i kontakt med slutanvändaren. En annan teoretisk lucka finns i hur uppföljning och utvärdering i ett e-tjänstutvecklingssammanhang bör utföras. Studiens empiriska bidrag betonar vikten av att involvera slutanvändare genom hela utvecklingsprocessen, behovet av att förtydliga ansvarsområden i och utanför utvecklingsteam och behovet av att införa systematiska uppföljningsprocesser om intresse finns av att mäta nyttan av människocentrerad utveckling. / Purpose - The purpose of this research is to advance the understanding of how end user needs are considered when designing and implementing government e-Services. Method - The research was conducted using a case study approach, investigating four different e-Service development projects at the Swedish Tax Agency. Data was mainly collected by conducting semi-structured interviews, but also through gathering internal documents and observations. Findings - There is no single development methodology used for developing e-Services. Instead several different methodologies are used and that they, in varying extent, borrow from Scrum or other agile methodologies while still being steered by an underlying sequential approach similar to the waterfall model. Furthermore, the development teams do not define nor capture many end user needs, but rather rely on project external sources for this. Also discovered was that the projects to a large extent do not perform any systematic follow-up to whether user needs have been met or not with the e-Service developed. The follow-up that is done is often informal or only oral and seem to be intermingled with deducing new user needs and improvement areas. Contributions - Conceptual contributions include showing that there are multiple ways of developing e-Services and that in practice not one type of development model is followed, but rather hybrid methodologies. Gaps in theory have also been identified: who is supposed to be responsible for discovering and defining end user needs as well as who is in contact with the end user; and how to view and perform follow-up and evaluation in an e-Service development context. The study’s empirical contributions highlight the importance of end user involvement through the entire development process; the need to clarify areas of responsibility in and outside the development teams; and the need for introducing systematic follow-up procedures if interested in measuring the benefits of HCD.