Syfte Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader i självrapporterad självkänsla och fysisk aktivitetsnivå beroende på kön och skolnivå. Syftet är också att undersöka hur sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och självkänsla ser ut på en studiepopulation högstadieelever och högskolestudenter samt män och kvinnor, och hur detta samband skiljer sig åt beroende på skolnivå och kön. Ett ytterligare syfte med studien är att undersöka om sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och självkänsla påverkas av socioekonomi. Metod Denna studie har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning. Enkäten för denna studie har 19 frågor som innehåller bakgrundsfrågor om kön, ålder, rökning och socioekonomi. För att mäta respondenternas självkänsla användes Rosenbergs Self-esteem Scale (RSES). För att mäta respondenternas fysiska aktivitetsnivå valdes frågor ut från Socialstyrelsens frågor om fysisk aktivitet och Gymnastik- och Idrottshögskolans hälsoenkät. Enkäten besvarades av 102 högskolestudenter från Gymnastik- och Idrottshögskolan (n = 71) och Kungliga Tekniska Högskolan (n = 31), och 110 högstadieelever från Ribbyskolan. Studiepopulationen bestod av 110 män och 102 kvinnor. Inför den officiella publiceringen av enkäten gjordes en testomgång, genom en pilotenkät som besvarades av fem oberoende respondenter. Datan analyserades genom icke-parametriska testet Mann-Whitney U, korrelationsanalyser och linjär regressionsanalys. Resultat Signifikanta skillnader kunde ses i självrapporterad självkänsla mellan män (34) och kvinnor (30), pojkar (34) och flickor (28) i högstadiet. De samband som blev signifikanta var summapoäng FA och summapoäng RSES för män, vardagsmotion och summapoäng RSES för män, måttlig intensitet och summapoäng RSES för kvinnor. Även sambandet mellan fysisk träning och summapoäng RSES för totala studiepopulationen och för högstadieelever var signifikant. Samtliga signifikanta samband var generellt svaga. Slutsats Vår studie påvisade en del signifikanta men svaga samband mellan fysisk aktivitet och självkänsla samt att män skattade generellt högre självkänsla än kvinnor. Det kan vara intressant för vidare forskning att ha mer omfattande fokus på bestämningsfaktorer såsom socioekonomi, fetma och större studiepopulation.

No / Sport as a whole has recently been under greater scrutiny over the safety of its participants. The tragic death of Australian Test Cricketer Philip Hughes brought into stark focus the risk of head injury but there has also been greater awareness of hypertrophic cardiomyopathy, concussion and use of performance enhancing drugs. Much of the research around concussion arises from what could be described as “collision” sports such as American football and ice hockey. The catalyst for discussions around concussion has tended to originate from these American sport. The significance of this increased awareness of safety has not been lost on the sport of rugby which has caused changes in practice in terms of concussion management but what appears not to have been fully appreciated is the additional risk of cervical spine injury associated with the sport.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.