No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med motivation inom undervisning. Studien tar avstamp i en kvalitativ metod och undersökningen består av observationer och intervjuer av tre olika lärare på Gotland. I undersökningen ger intervjuerna och observationerna ett resultat ur ett lärarperspektiv. Undersökningen utgick från två forskningsfrågor som behandlar hur lärare arbetar med elevers motivation och vad lärare anser påverkar elevers motivation. Resultaten visar att det finns olika sätt hur lärarna arbetar med elevers motivation såsom varierade undervisningsmetoder, att utgå från elevers intresse och att vara en flexibel lärare. Resultatet visar även på att faktorer såsom klassrumsklimat, arbetsro och förväntningar kan påverka elevers motivation. I intervjuerna och observationerna framgick det att lärarna arbetar med glädjefyllda beteenden för att uppnå ett motiverat lärande. Studien pekar på att lärare bör strukturera undervisningen utifrån elevens intresse och behov. Inlärning kräver motivation och intresse vilket kan ses som en inre drivkraft om att vilja föra sitt lärande framåt.

No description available.

As the computer screen is replacing the book as the dominant medium for communication (Kress, 2003), questions about how meaning is constituted by the multimodal interaction of different media (including music) is becoming increasingly important in contemporary research of pedagogy, sociology and media studies. The overall aim with this licentiate thesis is to explore musical narrative functions as they appear in multimedia such as film and computer games. The thesis is based on three publications. Publication 1 proposes a classification of musical narrative functions, with 6 narrative classes(the Emotive, Informative, Descriptive, Guiding, Temporal and Rhetorical classes) and 11 categories. The relational interplay of music with contextual factors is emphasized. Publication 2 describes the design of a software tool, REMUPP (Relations Between Musical Parameters and Perceived Properties), to be used for experimental studies of musical expression. REMUPP is used for real time alteration of musical expression, by the manipulation of musical parameters such as tempo, harmony, rhythm, articulation, etc. Publication 3 describes a quasi-experiment using REMUPP, where a group of young participants (12-13 years old) were given the task of adapting musical expression - by manipulating 7 parameters - to make it fit 3 visual scenes shown on a computer screen. They also answered a questionnaire asking about their musical backgrounds and habits of listening to music, watching movies and playing computer games. Numerical data from the manipulations were analyzed statistically with regards to the preferred values of the musical parameters in relation to the different visual scenes. The results indicated awareness and knowledge about codes and conventions of musical narrative functions, and were to some degree affected by the participants' gender, musical backgrounds and media habits. / <p>Godkänd; 2005; 20061214 (haneit)</p>

No description available.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur lärare arbetar med critical literacy i förhållande till elevers läsförståelse i de tidiga åren. Syftet med studien är att undersöka lärarnas syn på utvecklingen av elevers läsförståelse genom att arbeta med ett critical literacy perspektiv i undervisningen. Studien är baserad på data som är insamlad genom intervjuer av fem lärare. Studiens resultat visade på att begreppet critical literacy var obekant för samtliga intervjuade lärare. Deras tolkningar av begreppet innefattade förklarningar som en djupare form av läsförståelse, källkritik och kritisk granskning av texter. Begreppet läsförståelse visade dock samtliga en djupare förståelse för och de beskrev det som att läsa och förstå den lästa texten, samt förstå olika budskap och perspektiv av texten. Lärarna kunde se ett samband mellan läsförståelse och critical literacy, dock ansåg de flesta att elevernas avkodningsförmåga kunde försvåra ett sådant arbete i de lägre åldrarna. De beskrev den gemensamma högläsningen som en undervisningsaktivitet de använder för att träna elevers läsförståelse, samt diskutera djupare frågor som de kopplade till critical literacy.                                                                                                                                             This is a qualitative study of how teachers in the early years work with critical literacy in relations to pupil`s reading comprehension. The aim of the study was to investigate how teachers look at the development of pupil´s reading comprehension in relation to working with critical literacy. The study is based upon data that is collected through five interviews with working teachers. In this study it is reading comprehension and critical literacy that has been in focus in the analysis of the data. The result of the study showed that critical literacy was an unknown term for all the interviewed teachers. Their understanding of critical literacy included explanations such as a deeper form of reading comprehension, source criticism, and a critical view of texts. The concept of reading comprehension was a more well-known area for all of the teachers. They described it as reading and understanding the text and understand different messages and perspectives of the text. The teachers could see a connection between reading comprehension and critical literacy, despite this the teachers did express that the young pupil´s decoding ability could be a problem for using critical literacy in the teaching for younger children. The teachers describe reading together out loud with the pupils as a teaching activity they would use to develop reading comprehension in a critical literacy-perspective.