No description available.

No description available.

No description available.

Studien undersöker hur olika modeller för introduktion av barn och deras föräldrar i förskolan ger förutsättningar för arbete med barnets anknytning till förskolläraren samt separation från föräldern. Fokus ligger på introduktionens längd samt graden av aktivitet hos föräldern under introduktionen. Vidare ges en inblick i begreppen anknytning, separation och föräldrasamverkan. Genom intervjuer med förskollärare ges en bild av hur de olika modellerna används i de representerade förskolorna och vilka för- respektive nackdelar de ser med de olika graderna av föräldrasamverkan vad gäller anknytning och separation samt hur lång tid de anser krävs för att skapa förutsättningar för barnens nya anknytning till förskolläraren samt hantera separationen från föräldern. Studien undersöker även hur föräldrar involveras i planeringen av introduktion samt hur arbetet med föräldrasamverkan fungerar tiden efter introduktionen. Syftet är att undersöka sex förskollärares erfarenhet av användning av olika modeller för introduktion, samt deras argument för att använda modellerna. Resultaten lyfter fram erfarenheter från samtliga arbetssätt och synliggör för- och nackdelar. Slutligen förs en diskussion om i vilken grad föräldrar bör medverka aktivt i barnets introduktion för att främja barnets anknytning till förskolläraren samt hantera separationen från föräldern, även här lyfts fram för- och nackdelar utifrån ett erfarenhetsperspektiv samt forskning.

No description available.

I denna studie undersöker vi hur verksamma lärare resonerar om ledarskap, med fokus på hantering av olämpliga elevbeteenden i klassrummet, samt om detta resonemang skiljer sig beroende på lärarens erfarenhet. Bakgrunden till vårt intresse för detta var både den aktiva debatten i media om bristen på ordning och reda i skolan samt det material i TV och radio som vi tagit del av vilket visar på att många nyutexaminerade lärare upplever stora problem med ledarskapet i klassrummet. Vår teoretiska utgångspunkt utgår från en modell där det finns två olika grundinställningar till hantering av olämpliga beteenden hos nyutexaminerade lärare och att detta påverkar lärarnas förmåga att hantera detta. Den ena inställningen bygger på att det finns tydliga metoder för hur detta bör hanteras medan den andra utgår ifrån att alla situationer är unika och komplexa. Studien har genomförts genom intervjuer med sex olika lärare varav tre är nya i yrket medan övriga tre har cirka 20 års erfarenhet. Detta urval använder vi oss av för att se om resonemangen skiljer sig beroende på erfarenhet hos lärarna.   Resultatet från studien visar att det finns stora skillnader mellan respondenternas resonemang beträffande dessa frågor. Både mellan enskilda individer men vi fann främst en tydlig skillnad i inställning vilket kan kopplas till deras erfarenhet som lärare. Vi fann att rutinerade lärare i betydligt högre utsträckning arbetar förebyggande genom att skapa relationer till varje enskild elev och därmed både kunde förebygga problem men också hade förmågan att hantera varje individ utifrån dess förutsättningar. Detta ledde både till färre men också mindre problem. De nyutexaminerade, vilka upplevde betydligt fler problem med olämpliga beteenden, utgick i större utsträckning från att den bästa lösningen är att vara auktoritär och att hantera gruppen som helhet. En intressant aspekt är att samtliga respondenter nämner att de inte anser att de fått några användbara verktyg på sin ledarskapskurs under utbildningen.   Vi kan alltså konstatera att rutin är det som hjälpt dessa lärare att bli bättre ledare i klassrummen men också att det finns utrymme för utveckling av ledarskapskursen för att på så sätt ge nyutexaminerade lärare en bättre bas att stå på när de kommer ut i yrkeslivet.

Denna kvalitativa studie har till syfte att fördjupa förståelsen för motivationsfaktorer samt undersöka arbetsmotivationens påverkan på lärandet och kompetensutvecklingen som finns bland medarbetare. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare, som arbetar på fyra olika HVB-hem för ensamkommande ungdomar. Resultatet visar att medarbetarna uppfattar arbetsmotivation på nästan samma sätt. Men det förekommer även skillnader i uppfattningarna då det framkommer att medarbetare motiveras på varierande sätt i sitt arbete. En öppen kommunikation, anpassad återkoppling och arbetsmiljö är viktiga faktorer som påverkar arbetsmotivationen hos alla medarbetare. Hälften av medarbetarna motiveras och utvecklas i en arbetsmiljö präglad av struktur och trygghet som i sin tur ger goda förutsättningar för att bli bekräftad. Resterande medarbetare kopplar arbetsmotivationen till ett stort inflytande och handlingsutrymme, som ger en ekonomisk utveckling.

Abstract The purpose of this study is to contribute with knowledge about how secondary school students with reading and writing disabilities, use and relate to, digital tools in the school environment. The study has investigated which kinds of digital tools that the students have access to during a day in school, and how students describe challenges and opportunities when using digital tools. The purpose and research questions of the study are addressed with semi-structured interviews with six secondary school students at three different schools. The students were selected by special education teachers at each school, since the students use digital tools and have reading and writing disabilities. The interviews were recorded and transcribed. The text material was coded, divided in themes and analyzed from a sociocultural perspective of learning. The results show that the access and use of digital tools differs very much within the schools. The students using tools most frequently were most positive and saw most opportunities with the use of tools. Listening to texts in different reading situations, getting help from spelling correction programs when writing and using various games on the computer during proficiency practicing, were described as the most important, most fun and most useful digital tools by the students. Challenges reported by the students were technical problems with the tools and a lack of digital knowledge among the teachers. The students also requested tutoring to understand how the digital tools can support and challenge them in their reading- and writing development.KeywordsDigital tools, reading and writing disabilities, scaffolding, adaptation, participation, independ-ence, motivationV

No description available.

No description available.