No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förstelärares och rektorers erfarenheter av förstelärareuppdraget i utanförskapsområden. Jag vill också se om resultaten och lärandet ökat i dessa skolor genom tillsättningen av extra många förstelärare. Eftersom antalet förstelärare är högre i utanförskapsområden undrar jag om försteläraruppdraget leder till skolutveckling i organisationen så att varje elevs lärande gynnas. Enkätundersökningen genomförs i en svensk kommun i två förorter. Alla verksamma förstelärare och rektorer får chansen att svara på enkäten. Resultatet visar att förstelärare och rektorer i utanförskapsområden har en relativt samstämmig syn av försteläraruppdraget. Förstelärares och rektorers upplevelse är att resultaten och lärandet för eleverna gynnats ganska positivt av tillsättningen av extra många förstelärare i dessa områden. Tid, struktur, tydlig roll- och ansvarsfördelning samt engagemang skapar större möjligheter för skolutveckling i organisationen. Kollegialt lärande är den form av skolutveckling som gett bäst resultat.

The purpose of my degree project is to generate knowledge about the importance of the play in preschool curriculum. In order to highlight this, I have chosen to study the difference in how the play is described and referred to in the pre-school curriculum and then compare it with the Norwegian curriculum plan and study what distinguishes them from. My studies showed that the differences in how the two documents describe or designate the play are not as big as I expected from the start. Both documents describe the importance of play and the importance of the play for the children. Play is something that is important for children's learning and development and something that children conquer knowledge through. The big difference is that the Norwegian curriculum plan describes what play in preschool is, how teachers should use play and how to plan the play in the activities. In the Norwegian curriculum, the play is a key component. This is something that the preschool curriculum lacks. The preschool curriculum emphasizes that the play is important but not how the educators should use the game or how to plan the game in the activities.   In my analysis of how the play is described and referred to in both the curriculums, I can better understand the importance of play in preschool by comparing the Swedish curriculum and the Norwegian curriculum. The description in the Norwegian curriculum helps me to understand how I can plan the play with the Swedish curriculum in the Swedish preschool. / Syftet med mitt examensarbete är att generera kunskap om hur leken beskrivs och benämns i förskolans läroplan. För att kunna belysa detta har jag valt att studera skillnaden i hur leken beskrivs och benämns i förskolans läroplan och sedan jämföra den svenska läroplanen för förskolan med den norska rammeplanen för att se vad som skiljer dem vid.   Mina studier visade att skillnaderna hur de båda styrdokumenten beskriver eller benämner leken är inte är så stora som jag från början förväntade mig. De båda styrdokumenten beskriver det viktiga med leken och vilken betydelse leken har för barnen. Lek benämns som något som är viktigt för barns lärande och utveckling och något som barn erövrar kunskap genom. Den stora skillnaden ligger i att den norska rammeplanen beskriver vad lek i barnehagen är, hur pedagogerna ska använda sig av leken och hur de ska planera in leken i verksamheten. I rammepalnen är leken en central komponent. Detta är något som förskolans läroplan saknar. Läroplanen lyfter att leken är viktig men inte hur pedagogerna ska använda sig av leken eller hur de ska planera in leken i verksamheten.   I min analys av hur leken beskrivs och benämns i styrdokumenten kan jag bättre förstå lekens betydelse i förskolan genom en jämförelse mellan läroplanen och rammeplanen. Beskrivningen i rammeplanen hjälper mig att förstå hur jag med läroplanen kan planera in leken i verksamheten i den svenska förskolan.

In the main study literary anthologies and textbooks used in the mother tongue subjects at upper secondary schools in Sweden and France around 1920 and 1980 are analysed with reference to the conception of literature-what counts as literature and why-and the proposed way of studying literary texts. Conclusions are drawn as to the potential functions of the study of literature, the character of the literary studies and their place in a process of cultural re-production. In the second part of the thesis, the results from the main study are used as a starting-point for an analysis where the characteristics of the different discourses on literature are connected to the educational institution and society. In the case of France, the roots of these characteristics are sought in the very long tradition of an education of the mind of the French secondary school. The results from the study may be summarized as follows: The discourse on literature of the school is understandable above all as part of a cultural re-production which concerns other things than literature; as an element of broader social control. This discourse has undergone great changes in Sweden during the period of study, but not in France, although the transformation of the economic structure in both countries and the increase in the fraction of a generation attending upper secondary school are much the same. One possible part of an explanation is a difference in the social anchorage of the state; another that the French study of literature has all the time represented a socially valid discourse. In France, the conception of literary texts and the way of approaching them, in the second half of the 20th century-according to textbooks accepted by the educational institution-still bore the mark of a tradition which is that of the education of the mind. This conception of texts, and this way of treating them, are such that there seems to have been question of a cultural reproduction in the strong sense, a reproduction of mental structures.

No description available.

This thesis is a case study of a primary school in a highly diverse urban neighbourhood in Sweden. Basic pre-conditions for intercultural school development are studied by examining the overall organisation of teaching, learning and opportunities for collaboration in the investigated case. The study focuses on the targeted support measures to enhance learning for students with an immigrant background: Mother tongue instruction, Swedish as a Second Language, and tutoring in the mother tongue, as well as looking at pedagogical support provided by the school library. The latter has a mission to promote learning and inclusion, where non-native speakers of Swedish are a prioritised group. Communities of practice linked to the work organisation at a meso-level are investigated, and the collaborative relationships between professional groups at the school involved in the various support measures. Teacher relationships and categorisations implied by support measures impact the learning spaces that are shaped for students and the teaching spaces within which teachers work. Collaborative opportunities and convergence of concerns in the teaching spaces combine to shape the overall space for intercultural development. The raw data for the case study consists of interviews, national policy documents and additional information on local work organisation gained through documents and observations. Four articles resulted from the case study, each focusing a specific support measure. An overarching analysis is then made of findings from these articles and the other dimensions of the investigation. The analysis describes the organisation in terms of monocultural or intercultural school cultures, pointing to significant characteristics of the landscapes of practice, with respect to their overall implications for the spaces of school development. In the discussion, findings are considered in relation to research on professional development in education, collaboration, democracy and inclusive schooling. The relative positioning of languages and cultures is given particular attention, to ascertain if the school culture is monocultural or intercultural in the sense given by Lahdenperä (2008), and to what extent it could enable intercultural development. Such positioning plays a role interms of affordances for identity, participation and engagement discussed by Wenger (1998). This case study should be understood against the wider background of recent social developments in Europe linked to globalisation and technological changes. It is argued that looking at the concrete specifics which facilitate or obstruct school development, and simultaneously reflecting on how the different forms of teaching interrelate in the overall organisation and in policy may provide a useful vantage point from which structural changes can be contemplated.The discussion underlines the importance of the physical localisation of activities, continuity in personal contacts and time available for joint pedagogical reflection, as basic conditions for effective intercultural dialogue in the organisation. Finally, the impact of policy is considered, looking at connections between levels of policy, expressed in official steering documents, and conditions for teaching and learning at the level of an individual school.

Syftet med denna studie har varit att utveckla kunskap kring hur det arbetsorganisatoriska lärandet ser ut för medarbetarna inom Systembolagets försäljningsverksamhet. Arbetsorganisatoriskt lärande avses i denna studie som formellt-, icke-formellt- samt informellt lärande inom arbetsplatsen. För att besvara detta syfte har sex semistrukturerade intervjuer med butiksmedarbetare från Systembolaget genomförts. Det teoretiska ramverk som studien bygger på är Ellströms teori kring det anpassningsinriktade och det utvecklingsinriktade lärandet. Lärandet har studerats inom olika arbetsmoment: kundvärdsskap, kassahantering, öppning & stängning, introduktionsutbildningar, personalmöten & fokussamtal.     Studiens resultat visar på att Systembolagets kunder ses som en viktig resurs för medarbetarnas arbetsorganisatoriska lärande. Detta genom att kunderna ställer mycket specifika och utmanande frågor till medarbetarna. En ytterligare viktig aspekt för det arbetsorganisatoriska lärandet är de introduktionsutbildningar som medarbetarna kallas till.  En tredje viktig aspekt som identifierats är kunskapsdelningen mellan medarbetarna och dess kollegor. Medarbetarnas handlingsutrymme (de frihetsgrader en medarbetare har vad gäller tolkning och val av uppgifter/mål samt metodval för att lösa dessa) ser olika ut inom olika moment i arbetet. Inom momentet kassahantering har medarbetarna ett styrt och rutiniserat handlande, medan inom momentet kundvärdskap har de ett friare handlingsutrymme och man använder sig av ett mer reflektivt och kunskapsbaserat handlande. Momenten introduktionsutbildningar, fokussamtal och personalmöte samt kundvärdskap karaktäriseras med en jämn balans av det anpassningsinriktade – och utvecklingsinriktade lärandet. Inom momenten kassahantering och öppning och stängning råder det en dominans av det anspassningsinriktade lärandet.

No description available.

Denna litteraturstudie behandlar hur elevers läsförståelse kan utvecklas genom att arbeta utifrån ett critical literacy-perspektiv i relation till vetenskapliga teorier om lärande. Studien beskriver hur olika metoder och arbetssätt samt lärares förhållningssätt möjliggör elevers utveckling av textarbete med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Syftet är att undersöka forskning som rör elevers läsförståelse samt vilka förmågor eleverna i årskurs F-3 utvecklar genom att arbeta med läsförståelse med utgångspunkt i critical literacy-praktiker. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av doktorsavhandlingar och tidskriftsartiklar. Resultatet visar att elever idag många gånger blir undervisade i hur de ska tänka, de är vana vid att få tankar och idéer undervisade och ges inte lika mycket tid till egen reflektion. I dagens samhälle finns det ett behov av att skapa egna tanka och åsikter och tankar  om skeenden i vår omgivning. Det framkommer också att elever kan utveckla förmågor som att skapa en egen åsikt, bli medvetna om den aktuella kontext som diskuteras, samt lära sig hur man tillsammans kan läsa och diskutera problem. Studiens slutsats är: Genom att ha ett critical literacy-perspektiv i undervisning ges eleverna en möjlighet att lära sig analysera, värdera och kritiska granska det stora informationsflöde de kommer möta genom livet.