No description available.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur vuxna elever som läser in betyg ochbehörigheter motiveras. Genom att ta del av elevers beskrivningar vill studien synliggöra vadsom krävs för att vuxna elever ska motiveras till att studera.Diskursen rörande motivation i skola är att begreppet fastslås vara en förutsättning för attelever ska klara av studier. Elever ska vara motiverade eller motiveras för att klarakunskapskraven. Klarar elever inte av kunskapskraven i skola medför det att de saknar betygför att studera vidare.För att bidra till kunskap om vad vuxna elever anser medverka till studiemotivation har sjufokusgruppsintervjuer genomförts. Tematisk analys användes enligt Braun och Clarkes (2006)metod för att identifiera signifikanta faktorer. Resultatet påvisar det komplexa samspeletmellan yttre och inre motivationsfaktorer. Eleverna i studien anser att utbildning är viktigt ochdet motiverar dem att studera. Målet med att läsa in betyg är ett delmål, elevernas slutliga målär yrkesrelaterade. Via intervjuerna framkom att elevernas tidigare erfarenheter av skolagynnar lärares möjligheter att motivera dem.Föreliggande studie åskådliggör betydelsefulla faktorer som bidrar till att motivera vuxnaelever att studera. Två huvudsakliga faktorer framträdde i resultatet, elevers förutsättningar attse möjligheter och omgivningen. Förslag på vidare forskning är en jämförande studie av vadelever i behov av särskilt stöd och lärare anser vara god arbetsmiljö.Nyckelord: motivation, mål, arbetsmiljö, dilemmaperspektiv, vuxna, inkludering,fokusgrupper

This thesis attempts to clarify the way in which young people think about our envíronment, based on their experiences as the starting point. The aim is to make the thinking of people available and to interpret the meaning of these thoughts, whose content comprises the environment. The theoretical roots of the study are to be found within the phenomenology of the lifeworld. I also use the phenomenological method as a type of analysis method to use as inspiration when analysing the empirical material. The children and young people who are included in the study are between the ages of 7 and 16. The data collection is based on two partial studies. In one partial study, empirical material is analysed consisting of the production of drawings by 105 children and young people with attached oral comments, and in the other partial study interviews which were conducted with 16 children and young people are analysed. These two studies are partially connected and partially dependent on one another. The drawing study is aimed at developing an understanding of the thinking of the children and young people and also forms the basis for the selection of subjects for the interview study. The interview study for its part is aimed at further deepening the understanding of the thinking process and the interviews took place on two occations with each person. In the drawing analysis four themes of thoughts were crystallised which focus on: the good world, the bad world, the dialectics between the good and bad world, and symbols and actions promoting the environment. In the interview analysis eight themes emerged of thoughts which focus on: pragmatic perspectives, emotional perspectives, future and visionary perspectives, philosophical perspectives, aesthetic perspectives and romantic perspectives. It can be stated that the results which emerged in the form of the thinking of the children and young people on the environment reflect their thinking as having many nuances. If these many-faceted thoughts are to be taken seriously it is necessary in the teaching and learning situation to take into account the thinking of young citizens. Teaching and learning situations should therefore create time and room for conversation and thinking. This is to stimulate the growing power which the experiences of young people have, experiences which are in turn requirements for thinking: thinking which is constituted by beeing-in-the-world. / Godkänd; 1998; 20060921 (cefa)

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract not available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se vad de tillfrågade personerna vet om vegetabilisk kost ur ett nutritionsperspektiv samt om hur kunskaperna stämmer överens med den forskning som finns i ämnet. Vad har de tillfrågade ungdomarna för kunskaper om vegetabilisk kost? Går kunskaperna att härleda till skolundervisningen? Metod Studien är av kvantitativ art, uppbyggd kring en enkätundersökning på datorspelande ungdomar i gymnasieåldern. Insamlingen av enkätsvar gjordes under våren 2017 med hjälp av Google formulär som fylldes i via webben. Enkäten var utformad med nio olika påståenden som respondenterna fick ta ställning till på en sexgradig skala från "håller inte med" till "håller helt med". Resultat Resultatet visar på att respondenterna har relativt goda kunskaper. Flera av de frågor där det varit en stor spridning på svaren har det inte funnits ett självklart rätt svar på. Däremot verkar respondenterna inte vara medvetna om det mättade fettet från animalier och dess negativa hälsopåverkan och koppling till vissa sjukdomar. Slutsats De kunskaperna som de fått med sig från skolan verkar inte riktigt stämma överens med forskningen framför allt när det kommer till hälsoaspekterna. Det är rörigt till vilket ämne näringslära faller in under, vilket skulle kunna vara en faktor till att kunskaperna brister på vissa punkter. Att undervisa om den vegetabiliska kostens fördelar eller de problem som finns med den traditionella blandkosten är något som eventuellt skulle kunna få elever att bättre ta till sig och i längden omsätta Livsmedelsverkets kostrekommendationer. / <p>Fristående kurs: Idrott III</p>