• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Anestesisjuksköterskans perspektiv på övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen. : / The nurse anesthetist’s perspective of the transition between anesthesia and the early recovery phase.

Persson, Ylva January 2013 (has links)
Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades. Datainsamlingen skedde under tiden juni till september 2012. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                         Resultat: Analys av insamlade data resulterade i det övergripande temat: Att vårda patienten mitt emellan två säkra platser. Anestesisjuksköterskorna beskrev hur de under övergången tog ansvar för såväl patientens vitala funktioner som för dennes välbefinnande och frånvaron av obehag. De beskrev en period där patienten var minst övervakad men ändå mest känslig. En period som förbereddes och planerades för att minska riskerna och kunna tillgodose patientens olika behov.                                                                                                            Konklusion: Resultatet av studien visar anestesisjuksköterskornas omfattande ansvar för patientens säkerhet och komfort under en kritisk tidsperiod. Ansvar som innefattade handlingsberedskap och övervakning i en utsatt miljö med begränsad tillgång till utrustning.                                                                                         Relevans för klinisk praktik: Studien belyser det komplexa vårdandet av patienten under övergången från anestesi till en tidig postoperativ fas.  Hur anestesisjuksköterskor övervakar, arbetar riskförebyggande och ger såväl medicinsk vård som omvårdnad av patienten under denna tidsperiod. En beskrivning som kan vara vägledande i arbetet att ytterligare förbättra omvårdnaden och identifiera potentiella patientsäkerhetsrisker i samband med det anestesiologiska omhändertagandet.
2

Community Participation in Early Recovery of Post-Disaster Reconstruction : The Case of Sichuan Earthquake in China, 2008

Li, Yang January 2012 (has links)
No description available.
3

The Mediating Role of Social Support and Self-Efficacy on the Relationship Between Trauma and Post-Treatment Substance Use Among Low-Income Women

Taylor, Leigh H. 07 September 2017 (has links)
No description available.
4

BEHAVIORAL HEALTH PROFESSIONAL’S PERCEPTIONS OF EARLY CO-OCCURRING DISORDER RECOVERY AND SMOKING CESSATION APPROPRIATENESS

Terrazas, Paul 01 June 2015 (has links)
Early stages of the co-occurring, mental health and substance use disorder (MH-SUD) recovery process present various social and physical challenges to the recovering person, including habitual cigarette smoking. Presenting smoking cessation to a person with a co-occurring disorder could also depend on behavioral health professional’s perceptions of implementing supplemental services in early recovery. Behavioral health professionals also face the challenge of assessing people’s motivation to quit smoking. Data was collected through an online survey that shaped this quantitative, cross-sectional study focused on understanding perceptions of smoking cessation in early MH-SUD recovery. The study’s data highlighted that the participants (N = 61) perceive smoking cessation as an appropriate intervention while also reporting high levels of self-confidence when assessing motivation to quit to smoking. Identifying as a smoker and former smoker, highest level of education and gender did not have a significant impact on perceptions of smoking cessation in early MH-SUD recovery. The study created an overview on how behavioral health professionals understand and support smoking cessation that contributes additional knowledge to social work’s existing research on habitual cigarette smoking and co-occurring disorders.
5

Optimisation de l’anesthésie du lapin (Oryctolagus cuniculus) par l’application des principes du Enhanced Recovery After Surgery (ERAS)

Rousseau-Blass, Frédérik 12 1900 (has links)
L’adaptation des principes ERAS à l’anesthésie du lapin pourrait améliorer leur taux de mortalité périopératoire élevé. Le développement d’un protocole IM réversible pourrait raccourcir le réveil et diminuer les complications. Les objectifs de ce mémoire sont 1) d’investiguer la relation entre l’administration d’oxygène et la ventilation et 2) de définir les paramètres PK-PD du midazolam IV midazolam et son antagoniste flumazénil chez le lapin. Dans une étude prospective, randomisée, à l’aveugle, 25 lapins de Nouvelle-Zélande (4 mâles, 21 femelles ; 3,1–5,9 kg ; 1 an) ont été anesthésiés avec l’alfaxalone (4 mg/kg), dexmédétomidine (0,1 mg/kg) et midazolam (0,2 mg/kg) IM et randomisés à attendre 5 (n = 8) ou 10 (n = 17) minutes entre l’injection anesthésique et l’administration d’oxygène (100%) ou air médical (masque,1 L/minute). Avant (PREoxy/air5/10) et 2 minutes après l’oxygène ou l’air médical (POSToxy/air5/10), la fréquence respiratoire (fR), pH, PaCO2, PaO2 ont été investigués. L’hypoxémie (PaO2 < 88 mmHg) était présente à tous les temps PRE : PREoxy5 [71 (61–81) mmHg] ; PREoxy10 [58 (36–80) mmHg] et PREair10 [48 (32–64) mmHg]. L’hypoxémie a persisté avec l’air médical : POSTair10 [49 (33–66) mmHg]. L’administration d’oxygène a corrigé l’hypoxémie, mais était associée avec une diminution de fR (> 70% ; p = 0,016, deux groupes) et de l’hypercapnie (p = 0,016, deux groupes). fR restait inchangé avec l’air médical (p = 0,5). PaCO2 était plus élevé avec l’oxygène que l’air (p < 0,001). L’administration d’oxygène précoce a résolu l’hypoxémie reliée à l’anesthésie, mais a empiré l’hypoventilation démontrant que la stimulation respiratoire hypoxique est un facteur important contribuant à la ventilation lorsque ce protocole anesthésique est utilisé. Dans une étude prospective, randomisée, à l’aveugle et croisé, 15 lapins de Nouvelle-Zélande (7 mâles, 8 femelles; 2,73 – 4,65 kg ; 1 an) ont reçu midazolam IV (1,2 mg/kg) à T0 suivi de flumazénil IV (FLU ; 0,05 mg/kg) ou saline (SAL ; même volume) pour renverser la perte du réflexe de redressement (LORR). Le traitement (FLU/SAL) était injecté 30 secondes après LORR. L’échantillonnage sanguin artériel était analysé avec la technique de chromatographie liquide/spectrométrie de masse. Le temps pour le retour du réflexe de redressement (ReRR) était analysé. Demi-vie, clairance plasmatique and volume de distribution du FLU étaient 26,3 min [95%CI : 23,3–29,3], 18,74 mL/min/kg [16,47–21,00] et 0,63 L/kg [0,55–0,71], respectivement. ReRR était 25 fois plus rapide pour FLU (23 [8–44] secondes) versus SAL (576 [130–1141] secondes ; p<0.001, 95%CI [425–914 secondes]). Le retour de la sédation (LORR) était présent dans les deux groupes (4/13 FLU ; 7/13 SAL) à 1540 [858–2328] secondes. Le flumazénil a rapidement antagonisé la sédation du midazolam. Cependant, le potentiel de resédation après l’utilisation du flumazénil nécessite une surveillance accrue durant la période de réveil. / Adapting ERAS guideline principles to rabbit anesthesia could improve their risk of perioperative mortality which remains elevated. The development of a reversible IM protocol could hasten recovery and decrease complications. The objectives of this thesis were 1) to investigate the relationship between oxygen administration and ventilation, 2) to define PK-PD parameters of IV midazolam and its antagonist flumazenil in rabbits. In a prospective, randomized, blinded study, 25 New Zealand White rabbits (4 males, 21 females; 3.1–5.9 kg; 1 year old) were anesthetized with IM alfaxalone (4 mg/kg), dexmedetomidine (0.1 mg/kg) and midazolam (0.2 mg/kg) and randomized to a 5 (n = 8) or 10 (n = 17) minutes waiting period between drug injection and oxygen (100%) or medical air administration (facemask, 1 L/minute). Immediately before (PREoxy/air5/10) and 2 minutes after oxygen or medical air (POSToxy/air5/10), respiratory rate (fR), pH, PaCO2, PaO2 were investigated. Hypoxemia (PaO2 < 88 mmHg) was observed at all PRE times. PREoxy5 [71 (61–81) mmHg]; PREoxy10 [58 (36–80) mmHg] and PREair10 [48 (32–64) mmHg]. Hypoxemia persisted when breathing air: POSTair10 [49 (33–66) mmHg]. Oxygen administration corrected hypoxemia but was associated with decreased fR (> 70%; p = 0.016, both groups) and hypercapnia (p = 0.016, both groups). fR was unchanged breathing air (p = 0.5). PaCO2 was higher when breathing oxygen than air (p < 0.001). Early oxygen administration resolved anesthesia-induced hypoxemia, but worsened hypoventilation indicating that hypoxic respiratory drive is an important contributor to ventilation using the studied drug combination. In a prospective, randomized, blinded, crossover study, 15 New Zealand White rabbits (7 males, 8 females; 2.73 – 4.65 kg, 1 year old) received IV midazolam (1.2 mg/kg) followed by IV flumazenil (FLU; 0.05 mg/kg) or saline control (SAL; equal volume) to reverse loss of righting reflex (LORR). Midazolam was injected (T0). Treatment (FLU/SAL) injected 30 seconds after LORR. Arterial blood samples were collected and analyzed using liquid chromatography/mass spectrometry. Time to return of righting reflex (ReRR) compared between groups. FLU terminal half-life, plasma clearance and volume of distribution were 26.3 min [95%CI: 23.3–29.3], 18.74 mL/min/kg [16.47–21.00] and 0.63 L/kg [0.55–0.71], respectively. ReRR was 25 times faster in FLU (23 [8–44] seconds) versus SAL (576 [130–1141] seconds; p<0.001, 95%CI [425–914 seconds]). Return of sedation (LORR) occurred in both groups (4/13 in FLU; 7/13 in SAL) at 1540 [858–2328] seconds. Flumazenil quickly and reliably reversed sedation from midazolam injection. However, the potential resedation after flumazenil administration warrants careful monitoring in the recovery period.

Page generated in 0.0593 seconds