Bakgrund: I dagens digitaliserade samhälle ställs det höga krav från kunder på att saker och ting ska fungera. Det ställs krav på att företag ska tillhandahålla sina kunder med ett attraktivt erbjudande och med dagens snabbt växande teknologier möjliggörs nya sätt att erbjuda service. AR-teknologi har nyligen börjat användas som ett verktyg i företags eftermarknadsservice inom B2B och möjliggör för kunders servicetekniker att, på distans, få hjälp av en expert med att felsöka och reparera maskiner. Eftermarknadsservice kan om utförd på rätt sätt ge företag konkurrensfördelar och spås vara en stor framtida intäktsdrivare. Hypen kring AR-teknologi är hög, nya teknologier är en drivkraft till företags sätt att erbjuda nya tjänster och konsumenter är benägna om snabb service, men ännu saknas det studier kring AR-teknologi inom eftermarknadsservice på B2C-marknaden. Syfte: Att undersöka attityderna hos olika aktörer i distributionskedjan, utifrån tre valda dimensioner, mot införandet av AR-teknologi i företags eftermarknadsservice mot konsument, samt öka förståelsen för dess påverkan på serviceprocessen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ metod där vi genomfört en explorativ fallstudie på införandet av AR-teknologi i företags eftermarknadsservice. Det empiriska insamlandet har skett genom 14 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre olika aktörer i vår studerade distributionskedja. Slutsats: Aktörerna i distributionskedjan är överens om att det finns tydliga fördelar med införandet av AR-teknologi i eftermarknadsservice. Detta då kunskapsöverföring, vilken underlättas av AR-teknologi, kan främja självservice vilket kan innebära kostnads- och tidsbesparingar för både företag och konsumenter. Däremot finns det frågor kring det faktiska användandet av tekniken och om den i vissa fall kan bli överflödig. Det finns också frågor kring hur en förflyttning av servicen närmare konsument kan påverka företags stabila intäktsflöde inom eftermarknadsservice samt deras kundrelationer. / Background: In today’s digitalized society there are high demands from customers on how things should work. Companies face demands on how they should provide their customers with a attractive offerings and with today's fast growing technologies new ways of offering service are presented. AR-technology has recently started being used as a tool in companies’ aftermarket service within B2B and it allows for service technicians to, remotely provide aid, problem solve and repair of the machines with the assistance of an expert. Aftermarket service can, if performed correctly, give companies competitive advantages and is believed to be a large future profit maker. There is a hype surrounding AR-technology, new technologies are a driving force for new services and consumers are demanding fast service, but there are still studies missing regarding AR-technology in the aftermarket service on the B2C market.Purpose: The purpose of this study is to investigate the attitudes of the different operators within the supply chain, from three different dimensions, towards the introduction of AR- technology in companies’ aftermarket service towards consumers, and also to improve the understanding of its effect on the service process. Method: The study uses a qualitative method where we have performed an explorative case study on the introduction of AR-technology in companies’ aftermarket service. The empirical data have been gathered by 14 semi-structured interviews with respondents from three different operators within our studied supply chain. Result: The operators, within the supply chain, all agree that there are clear advantages with the introduction of AR-technology in the aftermarket service as knowledge transfer, facilitated by AR-technology, can promote self-service which can mean cost and time savings for both the company and the consumers. There are though questions regarding the actual use of the technology and if the technology in some cases may become redundant. There are also questions about how a shift of service closer to consumers may affect companies ́ stable revenue flow in the aftermarket service and also their customer relations.

Bakgrund: Eftermarknadsservice har både i tidigare forskning och praktiken länge setts som en svårkontrollerad funktion och även ett nödvändigt ont. Som en potentiell källa till konkurrenskraft genom innovation, marknadsföring, ökad kundnöjdhet och lönsamhet ställer vi oss därför frågan varför företag inte lyckas uppnå eftermarknadsservicens fördelar. Hur ser man egentligen på eftermarknadsservice? Kan det vara så att man inom företaget inte är ense om vad eftermarknaden ska bidra med? I så fall, vad beror det på, och vad får det för konsekvenser förföretaget? Syfte: Studiens syfte är att beskriva och skapa djupare förståelse för eftermarknadsservice och dess roll för olika funktioner inom företaget - samt att utreda vad deras syn beror på samt vad det får för konsekvenser. På så sätt syftar studien till att i förlängningen bidra med ny kunskapom vad det är som skapar de problem eftermarknaden upplever och hur dessa kan undvikas. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Frågeställningar besvaras genom empirisk data som fåtts via djupgående intervjuer och egna observationer på det utvalda fallföretaget. De utvalda respondenterna innehar funktioner såsom direktör, eftermarknadschef, kundservicechef, produktchef, servicemedarbetare och servicetekniker. Slutsats: Olika funktioner inom företaget har olika syn på vad eftermarknadsservice ska bidramed. Till stor del ser de anställda hur eftermarknaden ska bidra till deras egen funktion och saknar helhetsperspektiv på dess potential. Detta identifierar vi som ett problem då konsekvensen blir att företaget går miste om funktionens potential som drivare av både kundnöjdhet, marknadsföring, innovation och lönsamhet. Vidare indikerar våra resultat att den enkelsidiga syn på eftermarknadsservice som finns i huvudsak beror på tre faktorer. Dels företagskulturen som bör underbygga gemenskap och vara öppen för förändring, dels hur man delar och integrerar kunskap för att inte gå miste om humankapital i form av tyst kunskap och slutligen hur organisationens struktur ser ut i grunden för att underbygga dessa andra aspekter. / Background: After Sales Service is a disputed function which in practice and former research has been viewed upon as difficult to control and as a necessary evil. As a potential source of competitiveness through innovation, marketing, increased customer satisfaction and profitability we asked ourselves why businesses does not reach the true benefits of after sale services. How does different functions within the company view aftersales and its roll? Are there different views on what aftersales services should contribute with? And if that is the case, why is that and what are the consequences for the company? Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of after sales services and its roll for different functions within the company. Further more to examine what different views are based on and what the consequences of this are. Through this, the study aims to by extension contribute to the understanding of what creates the troubles aftersales services are experiencing and how to mitigate them. Research method: The study is based on a qualitative research method with a hermeneutic approach. The research questions are answered through empirical data collection through interviews and observations at the chosen case company. The chosen respondents interviewed are the general manager, the aftersales service manager, the customer service manager, the product manager and several service employees and technicians. Findings: Different functions within the company have different views on what the aftersales should contribute to. In a big sense the employees see more to their own function and lacks a lager perspective on the potential of after sales services as a whole. We find this troublesome though it leads to that the company misses out on some of the potential after sales services can bring as a driver of customer satisfaction, marketing, innovation and profitability. Further more, our results indicates that the one-sided perspective on the function could depend on three different factors. Firstly the organisational culture which should support community and be open to change. Secondly how the company is sharing and integrating knowledge to decrease the loss of tacit knowledge, and lastly what the base of the organisational structure is to support these aspects.