Idag räddas fler människor med allvarliga hjärtsjukdomar men bestående skada på hjärtat kan leda till nedsatt pumpkraft och orsaka att hjärtat sviktar. När hjärtat inte orkar att effektivt pumpa ut blod i blodomloppet, berörs kroppens alla organ av låg hjärtminutvolym, ökat fyllnadstryck och otillräcklig syretillförsel. Typiska symtom och tecken debuterar först vid ansträngning och vid försämring även i vila och kan vara livshotande. Syndromet hjärtsvikt har hög sjuklighet, dödlighet och kan orsaka stort lidande för patienten. Det blir också en hög belastning för vården. Behandlingen förbättrar förutsättningen för flera patienter med hjärtsvikt men det ställer krav av patienten att följa behandling och rekommendationer samt acceptera att leva ibland med strikta restriktioner. Att få hjärtsvikt innebär hög risk att försämras i sitt tillstånd och behöva vårdas på sjukhus. Eftersom tiden på sjukhus är kort, kan det göra att patienten inte är färdigbehandlad och skrivs ut för tidigt och därmed behöver återinläggas. För att minska behovet av återinläggning, krävs bättre förståelse kring problemet att hitta, utforska och implementera förebyggande strategier. Syftet var att beskriva orsaker till återinläggningar på sjukhus för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Till studien valdes artiklar av kvalitativ och kvantitativ forskning utförd på vuxna, "peer reviewad", max tio år gamla, publicerade på engelska eller svenska och tillgängliga i full text. Vetenskapliga artiklar publicerade innan år 2010, skrivna på andar språk än engelska eller svenska och ej tillgängliga i full text exkluderades. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatet visade att orsaken till återinläggningar var faktorer relaterade till patientens fysiska och psykiska mående, effekten av behandlingen, uppfattningen hur viktig den är, följsamheten och resurser att hantera den. Även sociala och ekonomiska faktorer visades ha samband mellan försämrat tillstånd i hjärtsvikt och behov av återinläggning. Orsaken till återinläggningar av hjärtsviktspatienter är komplexa. På individnivå är det viktigt att patienten förstår vikten av att ha ansvar för sin egen hälsa. Sjukvården har ansvar att förebygga hälsa, erbjuda rätt behandlig och att stödja patientens förmåga att hantera situationen. Faktorer som leder till att patienter med hjärtsvikt återinläggs ofta har samband med bristande förståelse och uppföljning av behandling som kan orsakas av patienten, vården och socioekonomiska omständigheter. Ett optimal omhändertagande av hjärtsviktspatienter bör involvera slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Även människans förmåga at ta hand om skig själv sperar en viktig roll. Ett väl fungerande samarbete och tydlighet i vårdkedjan kan optimera vården för den sjuke och förhindra återkommande inläggningar. / Nowadays, there is a good survival rate for patients with heart disease but permanent heart damage can reduce pumping ability and lead to heart failure. When the heart is no longer able to efficiently pump, all organs of the body are affected by a low cardiac output, increased filling pressure and insufficient oxygen supply. Typical symptoms begin at rest and can be life threatening. Heart failure has a high morbidity and mortality. It causes significant reduction in quality of life for the patient and is a burden for the healthcare system. Treatment of heart failure reduces symptoms but requires the patient to follow recommendations and accept strict restrictions to their life. To be a patient with heart failure involves a high risk of deterioration and need for inpatient treatment. Admission time can be relatively short and often patients are discharged prematurely, consequently leading to readmission. To reduce readmission rates, a better understanding of the problem is required in order to find, explore and implement preventative strategies.  The purpose of this paper is to describe the causes of readmission for patients with heartfailure. For this study, the method used was a literature review. Both qualitative and quantitative research papers were used. Inclusion requirements were peer reviewed articles no more than ten years old, in which full text articles could be found and the subjects were adults. We included both English and Swedish publications. Scientific articles published before 2010 and those written in languages other than English or Swedish were excluded. Seventeen scientific articles were included.  The results of this paper show that readmission rates are related to the patients physical and mental health, treatment efficacy, resources available and the patient’s perceptions of the importance of treatment, as well as their compliance to it. Social and economic factors were also shown to be associated with worsening heart failure and readmission rate. The causes for readmission of heart failure patients are complex. At the individual level, the patient can be considered responsible for their own health, and therefore responsible for deterioration in their health. Healthcare, however, is responsible for preventative measures, such as offering the appropriate treatment, and supporting the patient to understand how to care for their own health. Factors contributing to readmission are often related to a lack of understanding of the condition or a lack of appropriate follow-up, this can be on the side of the patient or the healthcare provider, and often related to socio-economic circumstances. Optimal heart failure treatment involves a combination of inpatient care, primary care and at home care. The patient’s ability to take care of themselves plays an important role. A well functioning collaboration with clear roles within the healthcare system can optimise treatment for the patient and reduce readmission rates.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar cirka 64 miljoner människor i världen. Hjärtsvikt kan visa sig med eller utan symtom och är en stor anledning till inläggning på sjukhus. För att personer ska kunna leva med sin hjärtsvikt används både medicinsk och icke-medicinsk behandling, det vill säga egenvårdsåtgärder för symtomlindring. Syfte: att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats genomfördes baserad på tolv vetenskapliga artiklar tagna från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudteman med subteman. Behov av socialt stöd (stöd från vårdpersonal och stöd från relationer), fysiska svårigheter (att hantera det dagliga livet och den fysiska påverkan) och psykiska svårigheter (att vara självständighet och att lära känna sin sjukdom). Slutsats: Personernas erfarenheter skiljer sig gentemot varandra. Den gemensamma nämnaren är den sociala interaktionen, hur stödet av omgivningen påverkar personens motivation. Det är viktigt med den personcentrerade vården för att hjälpa personerna med hjärtsvikt med deras besvär och utmaningar i vardagen gällande egenvårdsåtgärder. / Background: Heart failure is a disease that affects approximately 64 million people worldwide. Heart failure can manifest with or without symptoms and is a major cause of hospital admissions. Both medical and non-medical treatments, such as self-care measures for symptom relief, are used to help individuals live with their heart failure. Purpose: To describe individuals' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review using a qualitative method with an inductive approach was conducted, based on twelve scholarly articles retrieved from CINAHL and Medline. The articles were analyzed using Friberg's (2022) content analysis. Results: Three main categories with subcategories emerged. These were the need for social support (support from healthcare professionals and support from relationships), physical difficulties (managing daily life and physical impact), and psychological difficulties (maintaining independence and understanding one's illness). Conclusion: Individuals' experiences vary, but a common theme is the importance of social interaction and how support from their environment influences their motivation. Person-centered care is crucial in assisting individuals with heart failure in managing their symptoms and daily challenges related to self-care measures.