Thesis (M.S.)--Ball State University, 2008. / Title from PDF t.p. (viewed on Aug. 21, 2009). Research paper (M.S.), 3 hrs. Includes bibliographical references (p. 53-56).

Thesis (Ph.D.)--Duquesne University, 2006. / Title from document title page. Abstract included in electronic submission form. Includes bibliographical references (p.156-185) and index.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar cirka 64 miljoner människor i världen. Hjärtsvikt kan visa sig med eller utan symtom och är en stor anledning till inläggning på sjukhus. För att personer ska kunna leva med sin hjärtsvikt används både medicinsk och icke-medicinsk behandling, det vill säga egenvårdsåtgärder för symtomlindring. Syfte: att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats genomfördes baserad på tolv vetenskapliga artiklar tagna från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudteman med subteman. Behov av socialt stöd (stöd från vårdpersonal och stöd från relationer), fysiska svårigheter (att hantera det dagliga livet och den fysiska påverkan) och psykiska svårigheter (att vara självständighet och att lära känna sin sjukdom). Slutsats: Personernas erfarenheter skiljer sig gentemot varandra. Den gemensamma nämnaren är den sociala interaktionen, hur stödet av omgivningen påverkar personens motivation. Det är viktigt med den personcentrerade vården för att hjälpa personerna med hjärtsvikt med deras besvär och utmaningar i vardagen gällande egenvårdsåtgärder. / Background: Heart failure is a disease that affects approximately 64 million people worldwide. Heart failure can manifest with or without symptoms and is a major cause of hospital admissions. Both medical and non-medical treatments, such as self-care measures for symptom relief, are used to help individuals live with their heart failure. Purpose: To describe individuals' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review using a qualitative method with an inductive approach was conducted, based on twelve scholarly articles retrieved from CINAHL and Medline. The articles were analyzed using Friberg's (2022) content analysis. Results: Three main categories with subcategories emerged. These were the need for social support (support from healthcare professionals and support from relationships), physical difficulties (managing daily life and physical impact), and psychological difficulties (maintaining independence and understanding one's illness). Conclusion: Individuals' experiences vary, but a common theme is the importance of social interaction and how support from their environment influences their motivation. Person-centered care is crucial in assisting individuals with heart failure in managing their symptoms and daily challenges related to self-care measures.