Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ”eget skapande”, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ”själv” i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas. En annan uppfattning som är vanlig bland eleverna är att eget skapande innebär att skapa fritt eller att få göra vad man vill.En stor del av eleverna tycker att det fattas tid till eget skapande på bilden i skolan, men nästan lika många elever tycker att det finns tillräckligt med tid. Många har också svarat att de inte vet.Något som undersökningen också visar är att nästan hälften av eleverna ägnar sig åt någon typ av eget skapande på fritiden. Deras svar visar att eget skapande kan innebära mer än vad som traditionellt behandlas i bildundervisningen. Eleverna inte bara ritar och målar utan fotograferar och redigerar, målar graffiti, skapar musik och webbdesign. De bygger snögubbar, LEGO och EPA. De pysslar och lagar trasiga saker. Allt detta kan enligt eleverna själva vara eget skapande.

In this study some string teachers have been interviewed on the topic of own creation and creativity. The purpose with the study was to examine some string teachers experiences in their own education on the topic of creative phases, but also how the teachers experience the students spirits in moments of own creation. The study was conducted with a phenomenological approach, because this allowed for consideration to be taken to different experiences and lived life. Previous studies indicated that many benefits derivate from creativity and own creation in music education but also illustrated a complex problematic approach to teacher’s unfamiliarity to teach in these phases. However, previous studies indicate that children view their music creations in different way than adults. To achieve a result in this study, four interviews were conducted. Through video-recording important aspects that would otherwise be lost could be illustrated. In the result teachers experienced that they understand phases of own creation in different ways. The teachers collectively identified composition, improvisation and feelings as a method of teaching own creation and creativity. Going on, the study’s respondents experienced they had been given a strict music education in their childhood and that this was one of the factors to influence their individual teaching styles. Together the study´s respondents illustrated some phases of own creation but pointed out that the spirits of the students derivate from different factors. The study´s respondents experiences that younger students had an easier time to learn own creation, meanwhile, the older students are perceived to have a hard time sticking out in creative work. The study´s respondents meant that continuous teaching in composition making created a sense of security within the students. In the discussion results indicated that the students benefited from play and having fun in their music creation. There were also more positive attitudes amongst the students when the teachers designed activities with boundaries and rules. / I denna studie har några stråklärare intervjuats om ämnet eget skapande och kreativitet. Syftet med studien var att undersöka några stråklärares upplevelser angående sin egen undervisning vad gäller skapande moment, samt hur lärarna erfor elevernas inställningar i moment av eget skapande. Studien förhöll sig därför till det fenomenologiska perspektivet, då hänsyn till upplevelser och levt liv kunde tas. Tidigare forskning pekade på många fördelar med kreativitet och skapande i musikundervisning men belyste också en problematik kring lärares ovana att undervisa i eget skapande. Vidare menade forskningen att barn betraktar sitt musikskapande på ett annat sätt än vuxna. För att få fram ett resultat intervjuades fyra stråklärare. Genom videoinspelning kunde viktiga aspekter som annars gått förlorade belysas. I resultatet framkom att lärarna upplevde moment i eget skapande på olika sätt. Gemensamt nämndes komposition, improvisation och känslor som moment i vilket lärarna kunde undervisa i eget skapande och kreativitet. Vidare upplevde studiens respondenter att de fått en strikt musikundervisning som barn och att detta sedan påverkat deras individuella lärarstilar. Gemensamt belyste studiens respondenter några moment av eget skapande och pekade på att elevernas inställningar till dessa moment beror på olika saker. Studiens respondenter erfor att yngre elever lättare tog till sig moment i eget skapande, emedan äldre elever upplevdes inte vilja sticka ut genom skapande moment. Studiens respondenter menade att bland annat regelbunden undervisning i komposition skapade en säkerhet hos eleverna. I diskussionen framkom dock att eleverna gynnades av lek och att få ha roligt i sitt musikskapande. Vidare fanns också fler positiva inställningar hos eleverna när lärarna satte upp ramar för skapande moment, då eleverna slapp hitta på helt fritt.