Bakgrund: En marknad för ekologiska livsmedel har vuxit fram bland annat genom att konsumenter vill vara med och bidra till att skydda miljön. Flertalet livsmedelsbutiker har idag ekologiska livsmedel på sina butikshyllor, men långt ifrån alla kunder väljer att köpa dessa. Därför kan det vara en utmaning för dagligvaruhandeln att framgångsrikt marknadsföra det ekologiska sortimentet.Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur dagligvaruhandeln arbetar för att marknadsföra det ekologiska sortimentet. Därutöver ska denna studie utreda kring de drivkrafter och hinder som dagligvaruhandeln kan identifiera gällande dess markandsföring och försäljning av ekologiska livsmedel.Design/metod: Denna studie utgår från en deduktiv ansats. All empirisk data är insamlad från sju stycken intervjuer där respondenterna är butikschefer i varsin livsmedelsbutik. Livsmedelsbutikerna är belägna i Borås och dess närområden.Resultat: Den generella slutsatsen som vi kan dra av vår studie är att det har visat sig att flertalet marknadsföringstekniker inom dagligvaruhandeln är gemensamma bland våra respondenters livsmedelsbutiker. Däremot använder inte alla livsmedelsbutiker exakt samma uppsättning marknadsföringstekniker och inte heller i samma utsträckning. Drivkrafter gällande dagligvaruhandelns försäljning av ekologiska livsmedel har bland annat visat sig vara positiva hälsoeffekter och miljöintresse hos konsumenter. Samtidigt har hinder gällande dagligvaruhandelns försäljning bland annat visat sig vara okunskap hos konsument och högt pris.Originalitet/värde: Denna studie visar hur livsmedelsbutiker arbetar för att främja den ekologiska livsmedelsförsäljningen. Kunskap som tillförs i vår studie kan användas för framtida forskning inom ämnen som berör marknadsföring och försäljning av ekologiska livsmedel inom dagligvaruhandeln. / Background: Consumers want to be involved and help to protect the environment. A reason for this is that a market for ecological products has grown by. Today, most of the conventional stores in the FMCG sector have ecological products on their store shelves, but far from all customers choose to buy these. Therefore, it can be a challenge for the stores in the FMCG sector to successfully market the ecological assortment.Purpose: The purpose of this study is to find out how stores in the FMCG sector work to promote their ecological assortment. In addition, this study identifies the possible motivations and resistance regarding the marketing and the sales of ecological products from the FMCG sector perspective.Design/methodology/approach: This is a Swedish study based on a deductive approach. The empirical data is collected from seven interviews with respondents who are store managers in each grocery store. The stores are located in Borås and the neighboring areas.Findings: The general conclusion we draw from this study is that most marketing techniques in the FMCG sector are common among our respondents' respective stores. However, not everyone uses exactly the same set of marketing techniques, nor to the same extent. Positive health effects and environmental interest of consumers have shown to be motivating consumers mostly. Resistance including proven high price and lack of knowledge of consumers has proved the most sensitive.Originality/value: This study shows how stores in the FMCG sector are working to market the ecological sales. Knowledge from our study can be used for future research in subjects related to ecological sales for stores in the FMCG sector.

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

Aim: This essay aims to conclude which sources, actors and causalities individuals use to obtain and sustain certain attitudes towards organic products. Our thesis statements are framed as follows: What causalities can be distinguished about university students positive attitudes towards organic products? What sources shape university students positive attitudes associated to organic products? Method/Theory: The empirical data for this essay have been obtained by using qualitative interviews which have made it possible for us to get deep and meaningful data about the informants views on how they form their attitudes about organic produce. The theoretical framework have been Fishbein and Azjen’s (1975) Theory of Reasoned Action (TRA) which have served the purpose of categorising and explaining the processes for individuals forming of attitudes and in extension their behavior.   Main Results: The main results drawn from the empirical material show that the participants, through the process of inferential beliefs, themselves concludes that organic products are positive even though they find it hard to specify exactly where their information is gathered. However, the material show us that the informants listen to people in their close surrounding such as family and friends and that this is their primary reason for their attitudes towards organic produce. Furthermore the participants state that they do see information concerning organic produce on different media, but what stands out in the empirical data is that this type of information does not as clearly create the foundation for the participants attitudes as their surrounding and background, but rather serves as a way for the participants to confirm their beliefs and find new information surrounding this area. Lastly we suggest that the subjective norms, found in the surrounding of our respondents, have a bigger affect not only on the intention of our informants but also in the shaping of their attitude. We can see that the main attitude of our respondents is of a positive character and since our target group in a few years will have purchasing power we believe that the trend we see today will keep moving in the same positive direction.

The thesis explores how social responsibility is addressed by firms importing certified organic food from developing countries to Sweden. The approaches to social responsibility of 13 Swedish firms were investigated, of which the majority were small or medium size (< 250 employees) and none belonged to the market-dominating group of grocery retailers. The results show that a majority of the firms consider social responsibility in relation with their suppliers but in view of scarce resources trust intermediary firms for follow up. Many mix ethical trading approaches focused on production conditions, and fair trade initiatives focused on community development. Companies experience uncertainty as to whether organic certification that includes requirements for social responsibility will render a higher price premium. The co-existence of multiple social schemes related to organic trade enables flexibility but in some cases resulted in a perception of subjectivity and differentiation of control measures, which risks to result in a loss of systemic trust. Working through intermediaries has benefits but at the same time leads to the loss of connection to the place and people that the social responsibility targets. Organic certification schemes need to be clearer about the scope and purpose of included social aspects. Further research is needed to understand and compare the social effects and differences at farm or factory level, in relation to the four identified approaches to social responsibility in organic trade. The four approaches were:  organic certification according to a standard with social requirements, combining organic certification according to minimum production standard either with a separate social label, or with a business supplier code of conduct, or finally the belief that conversion to organic farming will automatically bring about social benefits. / Uppsatsen undersöker hur företag som importerar certifierade ekologiska livsmedel från utvecklingsländer arbetar med socialt ansvar. 13 svenska firmor intervjuades om sina förhållningssätt, varav de flesta var små eller medelstora (<250 anställda) och ingen tillhörde de marknadsdominerade dagligvaruhandelskedjorna. Resultaten visar att en majoritet av företagen tar upp socialt ansvar med sina underleverantörer, men då resurserna är begränsade handlar de flesta via mellanhänder som också ansvarar för uppföljningen. Företagen upplever en osäkerhet kring om ekologisk certifiering som inkluderar socialt ansvar berättigar till ett högre pris på varan. Förekomsten av olika sociala program relaterat till ekologisk produktion möjliggör flexibilitet men uppfattas också av vissa som subjektivt och oklart i fråga om kontrollmekanismerna. Detta riskerar att minska tilliten till systemet. Det har fördelar att arbeta via mellanhänder men samtidigt förloras den direkta kopplingen till platsen för produktionen och till producenterna. Ytterligare forskning behövs för att förstå och jämföra vilka sociala effekter och olikheter på producentnivå som kan uppnås med de fyra identiferade förhållningssätten till socialt ansvar: Ekologisk certifiering enligt en standard som innehåller socialt ansvar, en kombination av minimistandard för ekologisk produktion och separat social certifiering eller kombinerad med företagets egen sociala uppförandekod, och slutligen synsättet att ekologisk produktion automatiskt resulterar i bättre sociala förutsättningar

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Seminariedatum:</strong> 2009-01-08</p><p><strong>Lärosäte:</strong> Mälardalens Högskola, Västerås<strong></strong></p><p><strong>Nivå:</strong> Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp</p><p><strong>Titel:</strong> ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel”</p><p><strong>Författare:</strong> Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231</p><p><strong>Handledare:</strong> Claes Jonsson</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?</p><p><strong>Syfte:</strong> Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.</p><p><strong>Metod:</strong> För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv:</strong> Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel</p> / <p><strong>Abstract<strong></strong></strong></p><p><strong><strong>Seminar date:</strong> 2009-01-08</strong></p><p><strong>University:</strong> Mälardalens Högskola, Västerås</p><p><strong>Level:</strong> Bachelor thesis in Business administration, 15 credits</p><p><strong>Title:</strong> ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel”</p><p><strong>Authors:</strong> Helene Kaspersson 850325             Jennie Spångberg 860813             Stefan Sjöblom 871231<strong>Tutor:</strong> Claes Jonsson<strong></strong></p><p><strong>Problem formulation:</strong> Why does not the consumer buy organic food?</p><p><strong>Purpose:</strong> Our purpose is to describe how the consumer is affected by individual influences and group influences not to buy organic food. Our study shall later on be helpful in the process of increasing the sales of organic food.</p><p><strong>Method:</strong> To be able to create a general view of the behavior, we use a quantitative approach with an inquiry.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The theoretical framework consists of the buying decision-making process with focus on how individual influences and group influences affect the customer.</p><p><strong>Conclusions:</strong> We have reached the conclusions that the customer is affected by his/her habits when it comes to the buying decision of food. The “organic food customer” is associated with a stereotype. The customer is affected by its reference group not to be different.</p><p><strong>Key words:</strong> Consumer behavior, Buying decision-making process, Influences, Organic food</p>

<p>The<em> Purpose </em>of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. <em>The main result; </em>the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent. Few of the respondents knew what GMO stands for. Over half of the respondents thought that it is pretty important/important or very important to buy ecological food but only one third of them said that they commonly/always buy ecologic food. Slightly more than one third was shore that they could contribute to an environmental friendly development by consuming ecological food. <em>Conclusion:</em> the respondents know too little about what the eco-labels stands for. Far from everyone is convinced that it actually is environmental friendly to buy environmental friendly food.</p>

<p>Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.</p><p>Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.</p><p>Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.</p><p>Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld.</p> / <p>Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company.</p><p>Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry.</p><p>Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels.</p><p>Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.</p>

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden. Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln. Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring. Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld. / Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company. Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry. Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels. Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.

The Purpose of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. The main result; the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent. Few of the respondents knew what GMO stands for. Over half of the respondents thought that it is pretty important/important or very important to buy ecological food but only one third of them said that they commonly/always buy ecologic food. Slightly more than one third was shore that they could contribute to an environmental friendly development by consuming ecological food. Conclusion: the respondents know too little about what the eco-labels stands for. Far from everyone is convinced that it actually is environmental friendly to buy environmental friendly food.

Sammanfattning Seminariedatum: 2009-01-08 Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Titel: ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel” Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231 Handledare: Claes Jonsson Problemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel? Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel. Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser. Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut. Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel / Abstract Seminar date: 2009-01-08 University: Mälardalens Högskola, Västerås Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits Title: ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel” Authors: Helene Kaspersson 850325             Jennie Spångberg 860813             Stefan Sjöblom 871231Tutor: Claes Jonsson Problem formulation: Why does not the consumer buy organic food? Purpose: Our purpose is to describe how the consumer is affected by individual influences and group influences not to buy organic food. Our study shall later on be helpful in the process of increasing the sales of organic food. Method: To be able to create a general view of the behavior, we use a quantitative approach with an inquiry. Theoretical perspective: The theoretical framework consists of the buying decision-making process with focus on how individual influences and group influences affect the customer. Conclusions: We have reached the conclusions that the customer is affected by his/her habits when it comes to the buying decision of food. The “organic food customer” is associated with a stereotype. The customer is affected by its reference group not to be different. Key words: Consumer behavior, Buying decision-making process, Influences, Organic food