In 2022, food prices increased rapidly, prompting this investigation into how the price shock has impacted consumer behavior. Previous studies have found that price shocks affect low- income households with children the most. A switch to more calorie-dense food and a decreased consumption of snacks. This study aims to estimate the price elasticity of various food products and to identify how the elasticities differ among various types of households. The elasticities are calculated using OLS regression on receipt data from Coop. Results show that household variables, including income level, presence of children, shopping location, and organic product preferences, significantly impact the price elasticity of food products. Low-income households without children, living outside major cities and their suburbs, have a higher price elasticity, meaning these shoppers are more sensitive to price changes. The same tendencies were observed for all products even though the exact parameters could only be proven for a third of the products. The findings have important implications for understanding how price changes affect consumer behavior and can inform food policy decisions. / Under 2022 ökade livsmedelspriserna kraftigt, vilket inspirerade denna undersökning av hur prischocken har påverkat konsumenternas beteende. Tidigare studier visar att prischocker har störst påverkan på låginkomsthushåll med barn. Även en övergång till mer kaloririk mat och en minskad konsumption av snacks har observerats. Syftet med denna studie är att uppskatta priselasticiteten för olika livsmedel och identifiera hur elasticiteten skiljer sig åt mellan olika typer av hushåll. Elasticiteterna beräknas med hjälp av en OLS-regression på kvittodata från Coop. Resultaten visar att hushållsvariabler, inklusive inkomstnivå, barn i hushållet, varans inköpsplats och val av ekologiska produkter, påverkar priselasticiteten för livsmedel markant. Hushåll med låg inkomst utan barn, som bor utanför större städer och deras förorter, har en högre priselasticitet, vilket innebär att dessa kunder är mer priskänsliga. Samma tendenser observerades för alla produkter även om de exakta parametrarna endast kunde bevisas för en tredjedel av produkterna. Resultaten har viktiga implikationer för förståelsen av hur prisförändringar påverkar konsumentbeteenden och kan även informera livsmedelspolitiska beslut.

Introduktion: En av de största farhågorna i förhållande till konventionella livsmedel är användningen av bekämpningsmedel. Forskning visar att höga doser av bekämpningsmedel har ett samband med förekomst av hälsoeffekter som fosterskador, allergier, infektioner, havandeskapsförgiftning, metabola syndrom, högt BMI med mera. Ekologiska livsmedel har visat sig ha lägre halter av bekämpningsmedel. Vidare belyser forskarna betydelsen av bekämpningsmedel i det tidiga livet. Foster, barn- och unga är mer mottagliga för toxiner då det saknas enzymer för att avaktivera bekämpningsmedel i kroppen, vilket vidare kan bidra till sjukdomar som barncancer. Syfte: Att undersöka potentiella hälsoeffekter från ekologiskt och konventionellt odlade livsmedel bland foster, barn- och unga (0–18 år). Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som ansats. Litteraturstudien grundar sig på 20 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Analysen utmynnade i fyra huvudkategorier; Förändring av urinbiomarkörer, Exponering för bekämpningsmedel genom livsmedel, Negativa hälsoeffekter av bekämpningsmedel och Förekomst av bekämpningsmedel i bröstmjölk och risker för spädbarn. I studiens artiklarframkom bekämpningsmedelsrester främst i livsmedel, i bröstmjölk eller i urinen. Några studier associerar skadliga effekter på hälsan med kronisk exponering för bekämpningsmedel för att vidare relatera deras toxikologiska egenskaper till fall av exempelvis autism och gastrointestinala sjukdomar medan andra studier påvisar att förekomster av bekämpningsmedelsrester utgör de tillåtna nivåer av befolkningens exponering via livsmedel och därmed inga negativa hälsoeffekter. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att det saknas forskning på konkreta kopplingar till specifika sjukdomar utifrån bekämpningsmedelsexponering hos foster, barn- och unga. Sammantaget är denna studie inte tillräcklig för att säkerställa ämnesområdets resultat som helhet. / Introduction: One of the biggest concerns in relation to conventional foods is the use of pesticides. Research shows that high doses of pesticides are associated with the occurrence of health effects such as birth defects, allergies, infections, preeclampsia, metabolic syndrome, high BMI and more. Organic foods have been shown to have lower levels of pesticides. Furthermore, the researchers highlight the importance of pesticides in early life. Fetal, children and young people are more susceptible to toxins as there is a lack of enzymes to deactivate pesticides in the body, which can further contribute to diseases such as childhood cancer. Aim: To investigate the potential health effects of organically and conventionally grown foods among fetal, children and young people (0–18 years). Methods:A systematic literature study with qualitative content analysis as an approach. The literature study is based on 20 original scientific articles. Results: The analysis resulted in 4 main categories; Change in urinary biomarkers, Exposure to pesticides through food, Adverse health effects of pesticides and Presence of pesticides in breast milk and risks to infants. In the study's articles, pesticide residues appeared mostly in food, in breast milk or in the urine. Some studies associate harmful effects on health with chronic exposure to pesticides in order to further relate their toxicological properties to cases of, for example, autism and gastrointestinal diseases, while other studies demonstrate that occurrences of pesticide residues constitute the permitted levels of the population's exposure via food and thus no negative health effects. Conclusion: This literature study shows that there is a lack of research on concrete connections to specific diseases based on pesticide exposure in fetal,children and young people. Overall, this study is not sufficient to ensure the results of the subject area as a whole.

This study aimed to get a better understanding for how packaging design, brand and certifications guide Swedish consumers when choosing between different ecological food products. The study further investigated how brands could use packaging design and a certification strategy as a way to advertising the brand and the food as ecological. By using both quantitative and qualitative methods in form of online survey and two semi-structured interviews, the study got a two-sided perspective on the subject. The results from the online survey collected answers from 100 Swedish respondents during a time period of two weeks. By comparing the packaging design of brands selling only ecological food products and brands selling both ecological and non-ecological food products, the later one more often used typical ecological design element on their packaging. From the survey a conclusion was made that there were a difference between what kind of information consumers wanted and what was important for them when choosing ecological food. Both certification and the word ecological on the package were listed highest regarding what was of most importance when choosing ecological food products and close thereafter was the brand listed. Nearly the same results was given regarding what information was of most importance, but here the brand came after factors such as origin and list of contents. Despite that, packaging design, certification strategy, and brand is still of outermost relevance for Swedish consumers when buying ecological food products. / Studien syftade till ökad förståelse för hur förpackningsdesign, varumärken och certifieringar vägleder svenska konsumenter när de väljer ekologiska och miljövänliga livsmedel. Vidare undersöktes hur varumärken skulle kunna använda förpackningsdesign och certifierings-strategier för att marknadsföra sina livsmedel som ekologiska. Genom att använda såväl kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbundersökning och två semistrukturerade intervjuer, gavs ett tvåsidigt perspektiv i ämnet. Webbundersökningen samlade in svar från 100 svenska respondenter under en två veckors period. Genom att därefter jämföra förpackningens design hos varumärken med hel-ekologiskt sortiment och varumärken med ekologiska alternativ, visade det sig att de senare oftare använde typiska ekologiska designelement på förpackningsdesignen. Från webbundersökningen upptäcktes det att konsumenter efterfrågade olika saker när det gällde att få information jämfört med vad som var viktigt vid val gällande ekologiska livsmedel. Både certifieringar och ordet ekologiskt på förpackningen var högst rankat som faktorer över vad som viktigt för konsumenterna. På denna lista placerades varumärket kort därefter. Liknande resultat gavs för vilken information som var viktigast, dock kom både ursprungsland och innehållsförteckning före varumärke. Trots rankingen så tycks fortfarande förpackningsdesign, certifieringsstrategi och varumärket vara av högsta relevans för svenska konsumenter vid köp av ekologiska livsmedel.