Bakgrund: Enligt WHO lever över en miljard människor med hypertoni och är den ledande orsaken till förtidig död världen över. Hypertoni drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning och kan obehandlad leda till en rad olika allvarliga sjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Omvårdnaden består av farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling i form av livsstilsförändringar. Vid behandling kan olika barriärer till följsamhet uppstå hos patienten. Sjuksköterskan behöver öka sin kunskap kring dessa barriärer för att kunna leverera adekvat personcentrerad omvårdnad. Syfte: Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Metod: Litteraturstudien utgår från kvalitativ metod där upplevelser av ett fenomen avses utforskas. Litteraturstudiens artiklar analyserades via kvalitativ design. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna har resulterat i fem kategorier där två av kategorierna fick två respektive tre subkategorier. Kategorierna var: Barriärer till följsamhet som uppstod hos individen - livsstil och livsstilsfaktorer, Barriärer till följsamhet som uppstod i relation till familj, vänner och sociala nätverk, Barriärer till följsamhet som uppstod i kontakt med sjukvården, Barriärer till följsamhet som uppstod i interaktion med samhället och samhällsstruktur och Barriärer till följsamhet som uppstod vid farmakologisk behandling. Konklusion: Det finns flertalet olika barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Ämnet är komplext och sträcker sig från individperspektiv till ett bredare helhetsperspektiv. Genom att belysa resultatet utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling, erbjuds både ett helhetsperspektiv samt en möjlighet att utgå från de enskilda systemen för att skapa personcentrerad omvårdnad.