• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 72
  • 31
  • Tagged with
  • 103
  • 103
  • 56
  • 55
  • 54
  • 54
  • 14
  • 14
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Utbildning och Ekonomisk tillväxt : - En empirisk tvärsnittsanalys av sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt inom OECD

Uzel, Tuba, Clark, Emelie January 2016 (has links)
Begreppet kapital har under det senaste årtiondet kommit att syfta till mer än bara fast kapital i form av rena pengar. Idag inrymmer detta begrepp även humankapitalet som är något individer kan bygga upp genom att utbilda sig. Detta humankapital har visat sig vara lukrativt att investera i. En investering i utbildning leder alltså till ett ökat humankapital vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie ämnar att empiriskt bevisa om detta stämmer med hjälp av data från 2010-2015 för OECD- länderna. En tvärsnittsstudie genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna utbildning, hälsa, investering i teknologi, populationstillväxt, initial BNP, handel. Teorierna om det positiva sambandet mellan utbildning och tillväxt konfirmeras iochmed denna studie, vilken bygger på de allra senaste siffrorna gällande OECD-länderna. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet utbildningsår ekonomisk tillväxt per capita.
12

Humankapitalets påverkan på ett lands ekonomiska tillväxt : Finns det någon effekt av humankapitalet på ett lands ekonomiska tillväxt inom OECD?

Ingvaldson, Arild, Näsström, Sophie January 2017 (has links)
Humankapital är idag ett väl omtalat begrepp. Investering i Humankapital har visat sig vara kostsamt i det kortsiktiga perspektivet men en god investering på lång sikt. I Uppsatsen diskuteras betydelsen av att investera i Humankapital som leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie syftar till att empiriskt pröva hur väl detta stämmer och det med hjälp av data från 2006-2010 för OECD-länderna. I uppsatsen används en tvärsnittsstudie som genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna initialt BNP, hälsa, populationstillväxt, utbildning, handel och teknologi. För att besvara frågeställningen används en teoretisk analys genom att utgå från endogena och exogena tillväxtmodeller där effekterna av humankapital och teknologi på ekonomisk tillväxt behandlas. Teknologins effekt visar en positiv korrelation med ekonomisk tillväxt, med ett signifikant samband. Vi kan även avläsa att handel har en positiv effekt, medan hälsa, utbildning, populationstillväxt och det initiala BNP har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten, däremot utan signifikans.
13

Economic Growth in China : During the Period of 1980-2003

Cicek, Sevim January 2007 (has links)
Innan Kina öppnade dörrarna för omvärlden, ansågs de inneha en av världens mest slutna marknader. Detta har dock förändrats då Kina tillät marknaden styra istället för central styre, samt att de beslöt för en utåtriktad utvecklings strategi. Detta tyder på att Kina tillät utländsk handel att spela en betydelsefull roll i deras ekonomiska utveckling. Uppsatsen, med hjälp av inkomst benämner av handel och BNP per capita, har som syfte att studera relationen mellan handel och ekonomisk tillväxt i Kina under perioden 1980-2003. Syftet är att man med hjälp av det ekonometriska verktyget, tidserie, kunna finna en positiv relation emellan dessa variabler. Inkomst benämner av handel inkluderar värden av både export och import. Det är därför teorin används för denna uppsats, eftersom teorin anser att export ensam inte kan orsaka ekonomisk tillväxt om inte import är inkluderad. Undersökningen, tidserie, innebar en enheten rotar problem, cointegration, samt Granger causalitets test. Värdena givna visar på att undersökningen har statistisk signifikanta värden, vilket tyder på att handel är av relevans för den ekonomisk tillväxt i China under 1980-2003. / Prior to China’s open-door policy, China was considered among one of the worlds’ most isolated economies. However, that changed when they allowed the market force to go before central planning, and decided on an outward orientation for their development strategy. This was a sign indicating that China allowed foreign trade to play a leading role in its economic development. This thesis, with the help of income terms of trade (ITT) and GDP per capita, aim to study if there is any relation between trade and growth in China during 1980-2003. The purpose is with help of the econometric tool, time series, to find a positive correlation between these variables. ITT include both the value of exports and imports. That is why the theory ITT is being used for this thesis, since the theory indicates that exports alone cannot explain growth if imports is not considered as well. The test, time series, was performed by doing a unit root problem, co integration, and a Granger causality test. The result given when doing these tests show of statistically significant result, which indicates that trade is of relevance for growth in China during 1980-2003.
14

Ekonomisk frihet och nationers välstånd

Kron, Anders, Lundqvist, Johan January 2006 (has links)
This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.
15

Utvecklingsländers ekonomiska tillväxt : Studie i vilka faktorer som påverkar utvecklingsländers ekonomiska tillväxt

Lundblad, Therése, Rosenqvist, Johan January 2011 (has links)
Vilka faktorer är av vikt för att uppnå ekonomisk tillväxt? Kring denna fråga har det ständigt debatterats. Det är viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillväxt fungerar, hur de uppnår detta kan ske på olika sätt och vad som påverkar den ekonomiska tillväxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillväxt, vi kommer undersöka detta genom att titta på den grupp som kallas för utvecklingsländer. Det finns tidigare studier inom detta område men de vi har sett till har delade meningar, vilken om någon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt mer än någon annan. Däremot så finns det gott om tillväxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som påverkar tillväxten, vilka vi har använt oss av för att förklara resultatet av analysen. Vi har använt oss av en linjär regressionsmodell, där den beroende variabeln ekonomisk tillväxt är representerad av förändringen i bruttonationalprodukten per capita. Modellen har testat gentemot åtta stycken oberoende variabler som anses kunna påverka tillväxten och på så sätt har vi kunnat se var utvecklingsländers tillväxt kan komma ifrån. Data som använts i denna undersökning är sekundärdata, som kommer från internationella organisationer. Resultatet som vi fick fram kom att visa att tre av våra variabler var av signifikant betydelse för den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna. Dels var det vilket statsskick som länderna i fråga hade, dels hur stor del av bruttonationalprodukten som bestod av utländska direktinvesteringar, och sist var även ländernas populationstillväxt av betydelse för hur väl landet lyckades uppnå ekonomisk tillväxt.
16

Economic Growth in China : During the Period of 1980-2003

Cicek, Sevim January 2007 (has links)
<p>Innan Kina öppnade dörrarna för omvärlden, ansågs de inneha en av världens mest slutna marknader. Detta har dock förändrats då Kina tillät marknaden styra istället för central styre, samt att de beslöt för en utåtriktad utvecklings strategi. Detta tyder på att Kina tillät utländsk handel att spela en betydelsefull roll i deras ekonomiska utveckling.</p><p>Uppsatsen, med hjälp av inkomst benämner av handel och BNP per capita, har som syfte att studera relationen mellan handel och ekonomisk tillväxt i Kina under perioden 1980-2003. Syftet är att man med hjälp av det ekonometriska verktyget, tidserie, kunna finna en positiv relation emellan dessa variabler. Inkomst benämner av handel inkluderar värden av både export och import. Det är därför teorin används för denna uppsats, eftersom teorin anser att export ensam inte kan orsaka ekonomisk tillväxt om inte import är inkluderad.</p><p>Undersökningen, tidserie, innebar en enheten rotar problem, cointegration, samt Granger causalitets test. Värdena givna visar på att undersökningen har statistisk signifikanta värden, vilket tyder på att handel är av relevans för den ekonomisk tillväxt i China under 1980-2003.</p> / <p>Prior to China’s open-door policy, China was considered among one of the worlds’ most isolated economies. However, that changed when they allowed the market force to go before central planning, and decided on an outward orientation for their development strategy. This was a sign indicating that China allowed foreign trade to play a leading role in its economic development.</p><p>This thesis, with the help of income terms of trade (ITT) and GDP per capita, aim to study if there is any relation between trade and growth in China during 1980-2003. The purpose is with help of the econometric tool, time series, to find a positive correlation between these variables. ITT include both the value of exports and imports. That is why the theory ITT is being used for this thesis, since the theory indicates that exports alone cannot explain growth if imports is not considered as well.</p><p>The test, time series, was performed by doing a unit root problem, co integration, and a Granger causality test. The result given when doing these tests show of statistically significant result, which indicates that trade is of relevance for growth in China during 1980-2003.</p>
17

Ekonomisk frihet och nationers välstånd

Kron, Anders, Lundqvist, Johan January 2006 (has links)
<p>This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.</p><p>The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.</p><p>Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.</p><p>The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries.</p><p>When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates.</p><p>Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.</p>
18

Utbildning och ekonomisk tillväxt : Betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder i OECD-länder

Wickforsen, Suna, Gruvstad, Catarina January 2015 (has links)
Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 – 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling. Den detaljerade specifikationen av effekterna ger uppsatsen möjlighet att granska betydelsen av enskilda utbildnings- och åldersgruppers påverkan. Med ny framtagen utbildningsdata av Barro&amp;Lee (2010) förväntas studiens resultat uppvisa positiv korrelation för samtliga oberoende variabler, teknologitillväxt, kapitaltillväxt och arbetskraftstillväxt. Koefficientens storlek förväntas öka vid högre utbildningsnivå och sjunka vid ökad ålder i enlighet med tidigare studier och teori. Studiens resultat visar positiv signifikans på ekonomisk tillväxt för de direkta effekterna för åldersgruppen 40-64 år med sekundär utbildning och åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning. Påverkan var högre för åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning vilket indikerar att högre utbildning genererar högre produktivitet och därigenom högre ekonomisk tillväxt. De indirekta effekterna av humankapital visar signifikanta negativa samband i ålderskategorin 40-64 år för primär och tertiär utbildning. Att båda dessa utbildningsnivåer har negativ påverkan på ekonomisk tillväxt för den äldre åldersgruppen indikerar att humankapital snabbt deprecieras i samband med teknologi.
19

Utbildningens betydelse för ekonomisk tillväxt : Tvärsnittsanalys av utvecklingsländer

Hamza, Abdelkarim, Karim, Rahell January 2015 (has links)
Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten. Detta genomförs genom två olika tvärsnittsregressioner för ett urval av U-länder under perioden 2005-2012. Flera viktiga faktorer som anses påverka ekonomisk tillväxt har inkluderats i regressionerna. Dessa oberoende variabler är initial BNP per capita, utländska direktinvesteringar, befolkningstillväxt, korruptionsgrad samt demokratinivå. Studien har använts sig av sekundärdata från erkända organisationer som t.ex. Världsbanken. De empiriska resultaten visar att utbildningskvantiteten i form av genomsnittligt antal år av uppnådd utbildning inte har något samband med BNP per capita medan vårt andra mått där såväl kvantitativa som kvalitativa mått på utbildning använts påvisar ett starkt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Våra resultat stämmer överens med några tidigare studier som visar att utbildningskvaliteten kan vara viktigare än antal utbildningsår för sambandet med ekonomisk tillväxt.
20

Ekonomisk tillväxt och miljön : En undersökning av miljökuznetskurvan

Envall, Nicklas January 2014 (has links)
De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD. Tar man hänsyn till den tidigare forskningen på ämnet så skapas inte den inverterade U-formade relationen av sig själv. Förhållandet beror snarare på bakomliggande faktorer som miljöregler och resurser lagda på forskning och utveckling av renare tillverkningsprocesser.

Page generated in 0.0574 seconds