<p>Det elektroniska papperet är en ny teknik som kan revolutionera medievärlden och framförallt </p><p>tidningsbranschen. I dagsläget består det elektroniska papperet av tre koncept som utvecklats </p><p>var för sig. Det gemensamma för dessa tre koncept är att de är en kombination mellan den </p><p>elektroniska bildskärmen och det tryckta papperet. På så sätt kan de bästa egenskaperna från </p><p>de två olika teknikerna kombineras. Det elektroniska papperet är ett bärbart medium som ser </p><p>ut som papper, men där informationen kan ersättas på elektronisk väg tusentals gånger. Tek- </p><p>niken kan ha stor inverkan på produktion, lagring och distribution. </p><p> </p><p>Den elektroniska papperstidningen (E-papperstidningen) är en av flera produkter som bygger </p><p>på denna teknik och kommer med stor sannolikhet att lanseras på marknaden inom ett fåtal år. </p><p>Möjligheterna med e-papperstidningen är nästan oändliga och den har stora utsikter att kon- </p><p>kurrera med både den traditionella papperstidningen och andra medier som finns på elektro- </p><p>niska bildskärmar. E-papperstidningen kommer att kunna användas i mobila situationer samt </p><p>tillhandahålla kontinuerlig uppdatering av informationen. En e-papperstidning ska i första </p><p>hand ge användaren information i form av tidningsartiklar, men den kan även utnyttjas i </p><p>många andra syften. En mängd mervärdestjänster kan vara möjliga för denna produkt. En av </p><p>de fördelar som förmodligen kommer att utvecklas är möjligheten till personifierad informa- </p><p>tion, vilket förenklat innebär att tidningsläsaren själv kan välja vilka artiklar denne vill ha med </p><p>i sin tidning. </p><p> </p><p>I vår uppsats beskriver vi vad som påverkar om tidningsläsaren kommer att acceptera eller </p><p>förkasta en framtida e-papperstidning. Ambitionen är att ge ökad förståelse om vilka faktorer </p><p>som är av betydelse för tidningsläsarens inställning till en framtida e-papperstidning. De hu- </p><p>vudfaktorer som behandlas är: relativ fördel, kompatibilitet och komplexitet. Faktorn relativ </p><p>fördel innehåller underfaktorerna: miljöpåverkan, tillgänglighet, tidsbesparing, kostnadsbe- </p><p>sparing, tillfredställelse och mervärdestjänster. </p><p> </p><p>För att svara på uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av olika teorier. Dessa teorier </p><p>inhämtades genom litteratur och vetenskapliga artiklar kompletterat med källor från Internet. </p><p>De områden som behandlas är: elektroniskt papper, e-papperstidning, papperstidning, webb- </p><p>tidning och mobila bildskärmsterminaler samt innovationsspridningsteori. Vår empiriska un- </p><p>dersökning utgjordes av en webbenkät som placerades på en dagstidnings webbplats. Sam- </p><p>manlagt var det 1511 personer som svarade på webbenkäten. Respondenternas svar analyse- </p><p>rades och vi kunde därigenom presentera slutsatser och rekommendationer. </p><p> </p><p>Den mest tongivande slutsatsen vi har dragit av den empiriska undersökningen i kombination </p><p>med tidigare teoristudier är att 79,1 procent av respondenterna vill använda e-pappers- </p><p>tidningen inom en tidsperiod på 20 år. De huvudfaktorer som var av stor betydelse för tid- </p><p>ningsläsarens inställning var relativ fördel och kompatibilitet. Huvudfaktorn komplexitet var </p><p>av betydelse. I relativ fördel var underfaktorn tillgänglighet av stor betydelse, mervärdestjäns- </p><p>ter, kostnadsbesparing och tillfredställelse var av betydelse, medan miljöpåverkan och tidsbe- </p><p>sparing inte var av lika stor betydelse.</p>

<p>Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna </p><p>kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna </p><p>mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid </p><p>kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten </p><p>som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna </p><p>uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på </p><p>tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att </p><p>få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden </p><p>ska välja att läsa sin tidning på e-papper. Insamling av empiri skedde med en webbenkät </p><p>som lades upp på Hallandspostens webbplats. Sammanställningen av svaren från 337 </p><p>respondenter visade att de faktorer som har störst betydelse är kontinuerligt uppdaterade </p><p>nyheter, pålitlig teknik och att e-papperstidningen blir lätt att lära sig använda. Utöver </p><p>detta har det visat sig att det är av stor betydelse att tidningen även i framtiden förknippas </p><p>med känslor som avslappning, trygghet och sällskap. Vår studie visar att tidningskänslan </p><p>inte är så starkt bundet till mediet utan snarare till de situationer och kontexten som </p><p>tidningen förknippas med.</p>

<p>E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa </p><p>dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen </p><p>genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- </p><p>pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade </p><p>utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar </p><p>kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att </p><p>understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera </p><p>litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och </p><p>användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja. Studien lyfter exempelvis fram </p><p>att gränssnitt och navigation bör utformas i åtanke att majoriteten av tidningsläsarna läser </p><p>tidningar vi köksbord och att formatet på e-pappret bör påminna om dagens tabloid </p><p>format. Resultatet som presenteras skall kunna komma till nytta för företag och </p><p>organisationer som skall utforma framtidens e-papperstidning. Rapporten beskriver med </p><p>utgångspunkt från bland annat "diffusion theory" en kvalitativ studie där 400 enkäter </p><p>skickades ut till prenumeranter av Sundsvalls tidning för att avslutas med en diskussion </p><p>där förslag på fortsatt forskning och övriga slutsatser behandlas. Studien lyfter fram de </p><p>viktigaste faktorerna som bör följas, samt ger förslag på hur de kan lösas samtidigt som </p><p>nya frågor och diskussioner föds ur resultaten och diskussionerna.</p>

Det elektroniska papperet är en ny teknik som kan revolutionera medievärlden och framförallt tidningsbranschen. I dagsläget består det elektroniska papperet av tre koncept som utvecklats var för sig. Det gemensamma för dessa tre koncept är att de är en kombination mellan den elektroniska bildskärmen och det tryckta papperet. På så sätt kan de bästa egenskaperna från de två olika teknikerna kombineras. Det elektroniska papperet är ett bärbart medium som ser ut som papper, men där informationen kan ersättas på elektronisk väg tusentals gånger. Tek- niken kan ha stor inverkan på produktion, lagring och distribution. Den elektroniska papperstidningen (E-papperstidningen) är en av flera produkter som bygger på denna teknik och kommer med stor sannolikhet att lanseras på marknaden inom ett fåtal år. Möjligheterna med e-papperstidningen är nästan oändliga och den har stora utsikter att kon- kurrera med både den traditionella papperstidningen och andra medier som finns på elektro- niska bildskärmar. E-papperstidningen kommer att kunna användas i mobila situationer samt tillhandahålla kontinuerlig uppdatering av informationen. En e-papperstidning ska i första hand ge användaren information i form av tidningsartiklar, men den kan även utnyttjas i många andra syften. En mängd mervärdestjänster kan vara möjliga för denna produkt. En av de fördelar som förmodligen kommer att utvecklas är möjligheten till personifierad informa- tion, vilket förenklat innebär att tidningsläsaren själv kan välja vilka artiklar denne vill ha med i sin tidning. I vår uppsats beskriver vi vad som påverkar om tidningsläsaren kommer att acceptera eller förkasta en framtida e-papperstidning. Ambitionen är att ge ökad förståelse om vilka faktorer som är av betydelse för tidningsläsarens inställning till en framtida e-papperstidning. De hu- vudfaktorer som behandlas är: relativ fördel, kompatibilitet och komplexitet. Faktorn relativ fördel innehåller underfaktorerna: miljöpåverkan, tillgänglighet, tidsbesparing, kostnadsbe- sparing, tillfredställelse och mervärdestjänster. För att svara på uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av olika teorier. Dessa teorier inhämtades genom litteratur och vetenskapliga artiklar kompletterat med källor från Internet. De områden som behandlas är: elektroniskt papper, e-papperstidning, papperstidning, webb- tidning och mobila bildskärmsterminaler samt innovationsspridningsteori. Vår empiriska un- dersökning utgjordes av en webbenkät som placerades på en dagstidnings webbplats. Sam- manlagt var det 1511 personer som svarade på webbenkäten. Respondenternas svar analyse- rades och vi kunde därigenom presentera slutsatser och rekommendationer. Den mest tongivande slutsatsen vi har dragit av den empiriska undersökningen i kombination med tidigare teoristudier är att 79,1 procent av respondenterna vill använda e-pappers- tidningen inom en tidsperiod på 20 år. De huvudfaktorer som var av stor betydelse för tid- ningsläsarens inställning var relativ fördel och kompatibilitet. Huvudfaktorn komplexitet var av betydelse. I relativ fördel var underfaktorn tillgänglighet av stor betydelse, mervärdestjäns- ter, kostnadsbesparing och tillfredställelse var av betydelse, medan miljöpåverkan och tidsbe- sparing inte var av lika stor betydelse.

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden ska välja att läsa sin tidning på e-papper. Insamling av empiri skedde med en webbenkät som lades upp på Hallandspostens webbplats. Sammanställningen av svaren från 337 respondenter visade att de faktorer som har störst betydelse är kontinuerligt uppdaterade nyheter, pålitlig teknik och att e-papperstidningen blir lätt att lära sig använda. Utöver detta har det visat sig att det är av stor betydelse att tidningen även i framtiden förknippas med känslor som avslappning, trygghet och sällskap. Vår studie visar att tidningskänslan inte är så starkt bundet till mediet utan snarare till de situationer och kontexten som tidningen förknippas med.

E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja. Studien lyfter exempelvis fram att gränssnitt och navigation bör utformas i åtanke att majoriteten av tidningsläsarna läser tidningar vi köksbord och att formatet på e-pappret bör påminna om dagens tabloid format. Resultatet som presenteras skall kunna komma till nytta för företag och organisationer som skall utforma framtidens e-papperstidning. Rapporten beskriver med utgångspunkt från bland annat "diffusion theory" en kvalitativ studie där 400 enkäter skickades ut till prenumeranter av Sundsvalls tidning för att avslutas med en diskussion där förslag på fortsatt forskning och övriga slutsatser behandlas. Studien lyfter fram de viktigaste faktorerna som bör följas, samt ger förslag på hur de kan lösas samtidigt som nya frågor och diskussioner föds ur resultaten och diskussionerna.

Projektet handlar om hur jag har lärt mig grunderna för att kunna DJ:a techno. Detta innebär bland annat att i realtid överlagra och sammanfoga ljudkällor för att skapa en musikalisk helhet. Under denna process har jag lärt mig om olika mixningstekniker, hård- och mjukvara, repertoar samt både DJ:andet och technons historia. Detta har i sin tur väckt tankar om hur jag i framtiden kan använda DJ:ande som ett redskap inom musikundervisning och som ett yrke. Projektet har konkret resulterat i en mixtape som finns tillängligt via det tryckta exemplaret samt en spelning på en privat fest.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Den 1 juni 2024 beräknas beslut i utredning kring en ny förköpslag redovisas av regeringen. Utredningen inkluderar även fråga kring digital fastighetsöverlåtelse och regeringen ska lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att möjliggöra detta i Sverige. Digitala fastighetsöverlåtelser används med framgång i Finland sedan 2013. Men innan Sverige kan inför detta krävs att frågor kring jordabalkens formkrav, en säker och tillförlitlig verksamhet samt urkundsförfalskning reds ut. Denna uppsats tar upp bakgrunden till dessa problem, analyserar och kommer med förslag till hur Sverige bör reglera sin lagstiftning och agera innan och efter införandet av digitala fastighetsöverlåtelser.  Efter noggrann forskning i den svenska jordabalken (JB) och dess historia, har slutsats dragits och det påstås kräva viss förändring av formkraven samt tillägg av ytterligare kapitel i JB. Tillägg av ett nytt 2 a kap. i JB ger rum för noga utvecklad reglering av de digitala fastighetsövelåtelserna. Här ska bland annat nämnas att staten har det primära ansvaret vid missbruk av den fastighetsöverlåtelsetjänst som föreslås tillhandahållas av Lantmäteriet. Staten tar ansvar för myndigheterna och bör även ta ansvar för de olägenheter som uppstått vid användning av tjänsten. I uppsatsen talas främst om urkundsförfalskning och detta torde vara en faktor som ökar tillförlitligheten och viljan att använda tjänsten. Denna fastighetsövelåtelsetjänst, som behandlar hela processen vid överlåtelse, jämförs med Finlands redan befintliga tjänst med samma ändamål. För att kunna dra slutsats i vad man vill ta efter, men också vilka delar av tjänsten som kan kräva lite mer eftertanke och utveckling. Här behandlas speciellt frågorna kring elektronisk underskrift och identifiering för att komma fram till vilken metod som passar de svenska användarna bäst och bidrar till högst tillförlitlighet och säkerhet. Den avancerade elektroniska underskriften parallellt med tvåfaktorsautentisering, eller stark autentisering som det också klassas som, är den kombination som tros vara mest aktuell och ge bäst effekt i detta fall. Specifikt tas Bank-ID upp som ett förslag till lösning som torde ge de digitala fastighetsöverlåtelserna störst spridning och tillförlitlighet hos användarna.

<p>Den här uppsatsen är en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, </p><p>Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan </p><p>vara lämplig att applicera på e-papperstidningar. Genom en kvalitativt förhållningssätt har vi </p><p>genomfört en undersökning där vi har blandat observation med intervju samt kompletterat </p><p>med en enkät. Vi har även inhämtat information från litteratur samt databaser som IEEE och </p><p>ACM. En ryggrad i uppsatsen är Ben Shneidermans (1998) åtta gyllene regler för att uppnå en </p><p>god gränssnittsdesign. Med detta som grund, angriper vi vårt problem. Resultatet av </p><p>undersökning och teori beskriver hur den tilltänkta navigeringsdesignen kan se ut och vad </p><p>användaren anser vara viktigt, ur navigeringssyfte, för den framtida e-papperstidningen. </p><p>Kortfattat fann vi Shneidermans åtta gyllene regler applicerbara även på e-papperstidningen.</p>