No description available.

<p>Det elektroniska papperet är en ny teknik som kan revolutionera medievärlden och framförallt </p><p>tidningsbranschen. I dagsläget består det elektroniska papperet av tre koncept som utvecklats </p><p>var för sig. Det gemensamma för dessa tre koncept är att de är en kombination mellan den </p><p>elektroniska bildskärmen och det tryckta papperet. På så sätt kan de bästa egenskaperna från </p><p>de två olika teknikerna kombineras. Det elektroniska papperet är ett bärbart medium som ser </p><p>ut som papper, men där informationen kan ersättas på elektronisk väg tusentals gånger. Tek- </p><p>niken kan ha stor inverkan på produktion, lagring och distribution. </p><p> </p><p>Den elektroniska papperstidningen (E-papperstidningen) är en av flera produkter som bygger </p><p>på denna teknik och kommer med stor sannolikhet att lanseras på marknaden inom ett fåtal år. </p><p>Möjligheterna med e-papperstidningen är nästan oändliga och den har stora utsikter att kon- </p><p>kurrera med både den traditionella papperstidningen och andra medier som finns på elektro- </p><p>niska bildskärmar. E-papperstidningen kommer att kunna användas i mobila situationer samt </p><p>tillhandahålla kontinuerlig uppdatering av informationen. En e-papperstidning ska i första </p><p>hand ge användaren information i form av tidningsartiklar, men den kan även utnyttjas i </p><p>många andra syften. En mängd mervärdestjänster kan vara möjliga för denna produkt. En av </p><p>de fördelar som förmodligen kommer att utvecklas är möjligheten till personifierad informa- </p><p>tion, vilket förenklat innebär att tidningsläsaren själv kan välja vilka artiklar denne vill ha med </p><p>i sin tidning. </p><p> </p><p>I vår uppsats beskriver vi vad som påverkar om tidningsläsaren kommer att acceptera eller </p><p>förkasta en framtida e-papperstidning. Ambitionen är att ge ökad förståelse om vilka faktorer </p><p>som är av betydelse för tidningsläsarens inställning till en framtida e-papperstidning. De hu- </p><p>vudfaktorer som behandlas är: relativ fördel, kompatibilitet och komplexitet. Faktorn relativ </p><p>fördel innehåller underfaktorerna: miljöpåverkan, tillgänglighet, tidsbesparing, kostnadsbe- </p><p>sparing, tillfredställelse och mervärdestjänster. </p><p> </p><p>För att svara på uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av olika teorier. Dessa teorier </p><p>inhämtades genom litteratur och vetenskapliga artiklar kompletterat med källor från Internet. </p><p>De områden som behandlas är: elektroniskt papper, e-papperstidning, papperstidning, webb- </p><p>tidning och mobila bildskärmsterminaler samt innovationsspridningsteori. Vår empiriska un- </p><p>dersökning utgjordes av en webbenkät som placerades på en dagstidnings webbplats. Sam- </p><p>manlagt var det 1511 personer som svarade på webbenkäten. Respondenternas svar analyse- </p><p>rades och vi kunde därigenom presentera slutsatser och rekommendationer. </p><p> </p><p>Den mest tongivande slutsatsen vi har dragit av den empiriska undersökningen i kombination </p><p>med tidigare teoristudier är att 79,1 procent av respondenterna vill använda e-pappers- </p><p>tidningen inom en tidsperiod på 20 år. De huvudfaktorer som var av stor betydelse för tid- </p><p>ningsläsarens inställning var relativ fördel och kompatibilitet. Huvudfaktorn komplexitet var </p><p>av betydelse. I relativ fördel var underfaktorn tillgänglighet av stor betydelse, mervärdestjäns- </p><p>ter, kostnadsbesparing och tillfredställelse var av betydelse, medan miljöpåverkan och tidsbe- </p><p>sparing inte var av lika stor betydelse.</p>

<p>Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna </p><p>kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna </p><p>mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid </p><p>kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten </p><p>som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna </p><p>uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på </p><p>tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att </p><p>få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden </p><p>ska välja att läsa sin tidning på e-papper. Insamling av empiri skedde med en webbenkät </p><p>som lades upp på Hallandspostens webbplats. Sammanställningen av svaren från 337 </p><p>respondenter visade att de faktorer som har störst betydelse är kontinuerligt uppdaterade </p><p>nyheter, pålitlig teknik och att e-papperstidningen blir lätt att lära sig använda. Utöver </p><p>detta har det visat sig att det är av stor betydelse att tidningen även i framtiden förknippas </p><p>med känslor som avslappning, trygghet och sällskap. Vår studie visar att tidningskänslan </p><p>inte är så starkt bundet till mediet utan snarare till de situationer och kontexten som </p><p>tidningen förknippas med.</p>

<p>E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa </p><p>dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen </p><p>genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- </p><p>pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade </p><p>utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar </p><p>kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att </p><p>understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera </p><p>litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och </p><p>användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja. Studien lyfter exempelvis fram </p><p>att gränssnitt och navigation bör utformas i åtanke att majoriteten av tidningsläsarna läser </p><p>tidningar vi köksbord och att formatet på e-pappret bör påminna om dagens tabloid </p><p>format. Resultatet som presenteras skall kunna komma till nytta för företag och </p><p>organisationer som skall utforma framtidens e-papperstidning. Rapporten beskriver med </p><p>utgångspunkt från bland annat "diffusion theory" en kvalitativ studie där 400 enkäter </p><p>skickades ut till prenumeranter av Sundsvalls tidning för att avslutas med en diskussion </p><p>där förslag på fortsatt forskning och övriga slutsatser behandlas. Studien lyfter fram de </p><p>viktigaste faktorerna som bör följas, samt ger förslag på hur de kan lösas samtidigt som </p><p>nya frågor och diskussioner föds ur resultaten och diskussionerna.</p>

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå. I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag. Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen. En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång. Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.

<p>I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå.</p><p>I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag.</p><p>Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen.</p><p>En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång.</p><p>Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.</p>

Det elektroniska papperet är en ny teknik som kan revolutionera medievärlden och framförallt tidningsbranschen. I dagsläget består det elektroniska papperet av tre koncept som utvecklats var för sig. Det gemensamma för dessa tre koncept är att de är en kombination mellan den elektroniska bildskärmen och det tryckta papperet. På så sätt kan de bästa egenskaperna från de två olika teknikerna kombineras. Det elektroniska papperet är ett bärbart medium som ser ut som papper, men där informationen kan ersättas på elektronisk väg tusentals gånger. Tek- niken kan ha stor inverkan på produktion, lagring och distribution. Den elektroniska papperstidningen (E-papperstidningen) är en av flera produkter som bygger på denna teknik och kommer med stor sannolikhet att lanseras på marknaden inom ett fåtal år. Möjligheterna med e-papperstidningen är nästan oändliga och den har stora utsikter att kon- kurrera med både den traditionella papperstidningen och andra medier som finns på elektro- niska bildskärmar. E-papperstidningen kommer att kunna användas i mobila situationer samt tillhandahålla kontinuerlig uppdatering av informationen. En e-papperstidning ska i första hand ge användaren information i form av tidningsartiklar, men den kan även utnyttjas i många andra syften. En mängd mervärdestjänster kan vara möjliga för denna produkt. En av de fördelar som förmodligen kommer att utvecklas är möjligheten till personifierad informa- tion, vilket förenklat innebär att tidningsläsaren själv kan välja vilka artiklar denne vill ha med i sin tidning. I vår uppsats beskriver vi vad som påverkar om tidningsläsaren kommer att acceptera eller förkasta en framtida e-papperstidning. Ambitionen är att ge ökad förståelse om vilka faktorer som är av betydelse för tidningsläsarens inställning till en framtida e-papperstidning. De hu- vudfaktorer som behandlas är: relativ fördel, kompatibilitet och komplexitet. Faktorn relativ fördel innehåller underfaktorerna: miljöpåverkan, tillgänglighet, tidsbesparing, kostnadsbe- sparing, tillfredställelse och mervärdestjänster. För att svara på uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av olika teorier. Dessa teorier inhämtades genom litteratur och vetenskapliga artiklar kompletterat med källor från Internet. De områden som behandlas är: elektroniskt papper, e-papperstidning, papperstidning, webb- tidning och mobila bildskärmsterminaler samt innovationsspridningsteori. Vår empiriska un- dersökning utgjordes av en webbenkät som placerades på en dagstidnings webbplats. Sam- manlagt var det 1511 personer som svarade på webbenkäten. Respondenternas svar analyse- rades och vi kunde därigenom presentera slutsatser och rekommendationer. Den mest tongivande slutsatsen vi har dragit av den empiriska undersökningen i kombination med tidigare teoristudier är att 79,1 procent av respondenterna vill använda e-pappers- tidningen inom en tidsperiod på 20 år. De huvudfaktorer som var av stor betydelse för tid- ningsläsarens inställning var relativ fördel och kompatibilitet. Huvudfaktorn komplexitet var av betydelse. I relativ fördel var underfaktorn tillgänglighet av stor betydelse, mervärdestjäns- ter, kostnadsbesparing och tillfredställelse var av betydelse, medan miljöpåverkan och tidsbe- sparing inte var av lika stor betydelse.

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden ska välja att läsa sin tidning på e-papper. Insamling av empiri skedde med en webbenkät som lades upp på Hallandspostens webbplats. Sammanställningen av svaren från 337 respondenter visade att de faktorer som har störst betydelse är kontinuerligt uppdaterade nyheter, pålitlig teknik och att e-papperstidningen blir lätt att lära sig använda. Utöver detta har det visat sig att det är av stor betydelse att tidningen även i framtiden förknippas med känslor som avslappning, trygghet och sällskap. Vår studie visar att tidningskänslan inte är så starkt bundet till mediet utan snarare till de situationer och kontexten som tidningen förknippas med.

E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja. Studien lyfter exempelvis fram att gränssnitt och navigation bör utformas i åtanke att majoriteten av tidningsläsarna läser tidningar vi köksbord och att formatet på e-pappret bör påminna om dagens tabloid format. Resultatet som presenteras skall kunna komma till nytta för företag och organisationer som skall utforma framtidens e-papperstidning. Rapporten beskriver med utgångspunkt från bland annat "diffusion theory" en kvalitativ studie där 400 enkäter skickades ut till prenumeranter av Sundsvalls tidning för att avslutas med en diskussion där förslag på fortsatt forskning och övriga slutsatser behandlas. Studien lyfter fram de viktigaste faktorerna som bör följas, samt ger förslag på hur de kan lösas samtidigt som nya frågor och diskussioner föds ur resultaten och diskussionerna.

För en arkivarie är autenticitet en viktig del i arkivet, att kunna bevisa olika typer av informations äkthet. I takt med att tekniken utvecklas kommer också nya möjligheter. Möjligheterna kommer tillsammans med frågor och diskussioner om hur detta ska gå att bevara den dagen informationen ska arkiveras. Att kunna signera en handling på distans öppnar upp möjligheter för ett snabbare och mer flexibelt arbetssätt. I vissa fall är det även säkrare. Det kan spara tid, kostnader och ge medborgare, företag och myndigheter alternativ till vad som krävs för en handskriven signatur. Frågan är hur långt myndigheter har kommit i användningen av dessa signaturer och hur de hanteras när de når arkivet. Elektroniska signaturer kan ge verksamheter en chans till ett smidigare sätt att arbeta, men de innebär också vissa utmaningar när de ska hanteras. Den här uppsatsen är en studie av olika verksamheters arbete kring ämnet elektroniska signaturer. Resultatet kommer från intervjuer med fyra olika myndigheter och totalt sex respondenter där jag frågat om deras hantering av elektroniska signaturer i dagsläget, vad de tror om utvecklingen samt vilka utmaningar de ser. Resultatet visar på en variation i arbetet kring dessa frågor och även olikheter i vilka behov man har av utveckling och projekt angående dessa signaturer.