No description available.

No description available.

<p>Att undersöka huruvida det är möjligt att underlätta framställningen av ett elektroniskt handelssystem som använder sig av en existerande relationsdatabas är intressant av flera anledningar. Med Internets utveckling har möjligheterna till elektronisk handel ökat. Många företag har idag redan existerande databaser till sin verksamhet. Ändringar eller driftstopp i dessa databaser medför stora problem för företagen.</p><p>Denna rapport beskriver en prototyp som underlättar användandet av en existerande databas och som underlättar skapandet av de komponenter som ingår i ett enkelt elektroniskt handelssystem. För att skapa prototypen har en hybrid mellan en templatbaserad och en hårdkodad lösning använts. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en prototyp som kan använda en existerande relationsdatabas utan att behöva ta den ur drift eller göra förändringar i den. Prototypen kan dock inte anses vara användbar i en verklig miljö. De brister som prototypen har är identifierade och om lösningar på dessa hittas bör prototypen kunna användas i en verklig miljö. Arbetet i denna rapport kan således ses som en inledande undersökning av hur framställningen av ett elektroniskt handelssystem kan underlättas.</p>

<p>Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affärer när det gäller användbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas när det gäller användbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer mellan företag och konsumenter.</p><p>I arbetet redogörs för delar av vad som sägs i litteraturen om elektroniska affärer och användbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affärer i form av nätbutiken Amazon.</p><p>Elektroniska affärer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta område ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar.</p><p>Ett användbarsystem i detta arbete definieras som ett system som på ett enkelt och effektivt sätt underlättar för användare att läsa en specifik uppgift. I ett anvädbarsystem bör inte användaren vara tvyngen att komma ihåg saker utan denna ska kunna känna igen sakerna istället. Det är via gränssnittetn som en användare kommunicerar med datorn. Konsumentgränssnitt på world wide web (se bilaga 2) är en viktig komponent av elektroniska affärer, men Internetbaserade elektroniska affärer introducerar en del nya frågor och utmaningar som designers måste vara medvetna om Nilsen (2000).</p><p>Många problem vid elektroniska affärer kan läsas på ett enkelt säätt. Hemligheten ligger i att uppmärsamma webbutvecklare på att de ska äga mer uppmärksamhet åt användbarhet vilket resulterar till mer försäljning och ökad inkomst för företag Nielson (2000).</p><p>Resultatet av arbetet visar att riktlinjerna för gränssnittsutformning inte alltid tas i beaktande inför utformning av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer. För en god design av en nätbutik räker inte bara tekniska lösningar utan designers måste ha även kunskap om hur kunderna upplever olika situationer när de använder systemt.</p><p>Av resultatet framkom också att experanvändarna finner det svårare att jobba med ett mindre anävndbart gränssnitt medan en icke expertanvädare till en viss del accepterar gränssnittet som det är. En intressant aspekt som framkom under detta arbetet är att den största vikten för det upplevda förtroendet för Amazonsystemet inte ligger i gränssnittet utan i att företaget är etablerat och välkänt. Dessutom bidrar saker såsom att det syns att det är mycket tid nerlagt på sidan, att gränssnittet är snyggt, till att skapa förtroende.</p>

<p>I denna rapport undersöks hur elektroniska böcker (eBooks) enligt standarden Open eBook Publication Structure kan komprimeras på ett effektivt sätt. Anledningen till att området valts är att en välanvänd standard för eBooks inte finns för tillfället. Standarden är relativt ny och senaste versionen av specifikationen har kommit ut under 2002. Med i utvecklingen av standarden finns många stora företag som exempelvis Adobe Systems Inc. och Palm Digital Media. En litterär undersökning för passande komprimeringsalgoritmer har gjorts och två algoritmer för komprimering av eBooks har efter undersökningen utvecklats. Tester och slutsatser angående komprimeringseffektiviteten hos komprimeringsalgoritmerna finns också dokumenterade i rapporten.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.</p><p>Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.</p><p>För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande.</p><p>Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar.</p><p>De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant.</p><p>Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.</p></strong></p>

Sammanfattning Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal. Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma. För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande. Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar. De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant. Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B är ingen ny företeelse. Olika företag har genom åren investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjälp av teknikens framfart fick man också möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affärsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig på databaser och tekniker medan affärsprocessperspektivet fokuserar på de processer som utförs i en verksamhet. Informationssystem kombinerar ihop dessa två perspektiv genom att agera medlare och genom att underlätta användning av informationen. Med utveckling av informationsteknologin i dagens samhälle där uttryck som bland annat "ökad affärsnytta" och "effektivitet" allt oftare används anser vi att integrering av informationssystem både inom och utanför organisationer kommer utvecklas mer och mer. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad det är som driver leverantörer att använda integrerade lösningar samt vad som stimulerar dem att vara ansluta till inköpsorienterade elektroniska marknadsplatser överhuvudtaget. Meningen med att få svar på dessa frågor är att kunna se vilka anpassningsmöjligheter det finns för att systemintegration ska underlättas. För denna studie har en kvalitativ fallstudie på elektroniska marknadsplatsen Visma Proceedo genomförts med 5 stycken intervjuer. En intervju har genomförts med operatören och 4 med leverantörer som har integrerat sina system med Visma Proceedo. Vi har kommit fram till att det som stimulerar leverantörer att vara anslutna till en inköpsorienterad elektronisk marknadsplats är säkring av fortsatt handel med stora kunder samt det som driver dem att integrera interna informationssystem med en sådan marknadsplats är ökad verksamhetsnytta. Vi har upptäckt att dessa marknadsplatser kan anpassas genom att följa branschledande standarder och genom att automatisera funktionen för presentation av leverantörernas produkter.

I detta arbete analyseras möjligheter och begränsningar med att implementera SPOC för EAC och få dessa implementationer att kommunicera med varandra. Vikten av denna studie kommer av att SPOC är en central komponent i de system som krävs för att elektroniska resehandlingar inom Europa ska fungera. Arbetet har analyserat specifikationen för SPOC och med bakgrund av denna analys intervjuat personer som arbetar med utveckling av SPOC. Resultatet av dessa steg var en lista över utmaningar med att implementera SPOC som påvisar att specifikationen delvis är otydligt formulerad och inte täcker in alla delar som måste finnas i ett fungerande system. Dessutom genomfördes en analys av en implementation av SPOC som påvisade att det var möjligt att använda elliptiska kurvor för kryptering i SPOC-miljö, vilket målats upp som en svårighet, under specifika förhållanden. Till sist föreslås framtida arbeten där interoperabilitet mellan olika SPOC-system testas experimentellt.