The purpose of this thesis is to explore the situation for ebooksin Swedish public libraries. The background is anincreasing lending of e-books in public libraries, with anacquisition model formed when e-books were more of anexperiment in a few libraries. The debate has escalated in therecent years and in this thesis I aim to investigate thelibraries’ experience with e-books and the current pricemodel. The empirical material comes from interviews witheight head of public libraries in the Västra Götaland region.As theoretical background, I have used Michael Buckland’sfour roles of collections and price models from Lee andBoyle.My results show ambivalence with the price model. Thereare worries that the cost will escalate out of control, but atthe same time my respondents do not want to lose thebenefits of a digital file by limiting the use of it to f e oneuser at a time. At the moment my respondent are not beingactive, but are instead waiting for a better solution to come,perhaps from the Royal Library. Looking at the roles ofcollection regarding e-books, the effect is disputable andpoints towards centralization, mostly because of theindividual libraries’ lack of independence and control overthe e-books. I also suggest that we look at e-books fromanother point of view: that we could benefit from regardingthem more as databases than books in our collections. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? </p><p>Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. </p><p>På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.</p><p>Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används. Exempelvis kan inte avtalslagens regler om förklaringsmisstag tillämpas eftersom inkompatibiliteten uppstår vid mottagandet. </p><p>En genomgång av utländsk praxis och doktrin ger väg åt uppsatsens föreslagna lösning: Att konfirmationsbevis och mottagandebevis införs som obligatoriska led i elektroniska avtal, samt att ett meddelande skall ansetts ha kommit fram till en part när det öppnats inte när det kommit denne till handa. Detta eftersom till handa-begreppet inom elektronisk avtalsrätt är obsolet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Elektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten. Har den kvalificerade elektroniska signaturen då underlättat användningen av elektroniska signaturer? Slutsatsen som kan dras är att den kvalificerade elektroniska signaturen inte har underlättat en användning av elektroniska signaturer, vare sig på den privata marknaden eller inom den offentliga sektorn, då det för närvarande inte finns någon certifikatutfärdare anmäld hos tillsynsmyndigheten Post-och Telestyrelsen.</p><p>Vilka anledningar till detta kan man då finna? Det finns flera troliga orsaker till att lagen inte har fått det genomslag som ändå måste ha förväntats av denna. Lagstiftningen är till en början komplex. Den kräver en tillsyn av certifikatutfärdaren samtidigt som den innehåller tvingande skadeståndsregler gentemot den eller de, som förlitat sig på certifikatet och som åsamkats skada. Även begreppet ”till allmänheten” är otydligt och kräver en vidare utredning. Marknaden verkar inte vara i behov av den kvalificerade elektroniska signaturen med det regelverk som uppställs. Denna verkar ha gått andra vägar för att hitta lösningar för den elektroniska handeln och annan elektronisk kommunikation. Vidare uppställs det ibland formkrav i svenska författningar och förordningar då endast egenhändiga underskrifter accepteras. Dessa formkrav utgör ett rättsligt hinder när en underskrift skall signeras elektroniskt, om formkraven utesluter elektroniska signaturer.</p><p>I syftet ställs även frågan om det överhuvudtaget finns ett behov av en lagstiftning på området, då lagen uppenbarligen inte tillämpas. Då det finns formkrav i lagar och andra författningar på egenhändig underskrift, finns det ett behov av att reglera vilken form av elektronisk signatur som skall kunna tillgodose kravet på en traditionell namnteckning. Därav torde en lagstiftning vara nödvändig.</p><p>I uppsatsen behandlas också frågan om behovet av möjliga reformåtgärder. Här ges förslaget att man istället skall använda sig av FN:s modellag om elektroniska signaturer. Modellagens elektroniska signatur betonar avsikten med den elektroniska underskriften, vilket ger den en starkare rättslig ställning, utan att kräva den komplexa svenska lagstiftningen. Någon sådan definitionsmässig avsikt har inte den kvalificerade signaturen enligt svensk lagstiftning. Samtidigt ges förslaget att bestämmelsen som utesluter elektroniska signaturer, då formkrav i annan lag kräver egenhändig underskrift, möjligen borde tas bort. Då den elektroniska signaturen enligt FN:s modell även syftar till att ett nytt kommunikationssätt bör omfattas av det gamla regelverket, bör en sådan elektronisk signatur uppfylla kravet på en traditionell namnunderskrift.</p>

<p>Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B är ingen ny företeelse. Olika företag har genom åren investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjälp av teknikens framfart fick man också möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affärsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig på databaser och tekniker medan affärsprocessperspektivet fokuserar på de processer som utförs i en verksamhet. Informationssystem kombinerar ihop dessa två perspektiv genom att agera medlare och genom att underlätta användning av informationen. Med utveckling av informationsteknologin i dagens samhälle där uttryck som bland annat "ökad affärsnytta" och "effektivitet" allt oftare används anser vi att integrering av informationssystem både inom och utanför organisationer kommer utvecklas mer och mer. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad det är som driver leverantörer att använda integrerade lösningar samt vad som stimulerar dem att vara ansluta till inköpsorienterade elektroniska marknadsplatser överhuvudtaget. Meningen med att få svar på dessa frågor är att kunna se vilka anpassningsmöjligheter det finns för att systemintegration ska underlättas. För denna studie har en kvalitativ fallstudie på elektroniska marknadsplatsen Visma Proceedo genomförts med 5 stycken intervjuer. En intervju har genomförts med operatören och 4 med leverantörer som har integrerat sina system med Visma Proceedo. Vi har kommit fram till att det som stimulerar leverantörer att vara anslutna till en inköpsorienterad elektronisk marknadsplats är säkring av fortsatt handel med stora kunder samt det som driver dem att integrera interna informationssystem med en sådan marknadsplats är ökad verksamhetsnytta. Vi har upptäckt att dessa marknadsplatser kan anpassas genom att följa branschledande standarder och genom att automatisera funktionen för presentation av leverantörernas produkter.</p>

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvantitativ metodta reda på vilka faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att boka biljetter över Internet. Uppsatsen inriktar sig på e-bokning av biljetter utifrån ett konsumentperspektiv. Vår teoretiska bakgrund består av konsument-beteende online och människors användning av tekniken. För att samla in statistiska data har vi använt oss av enkäter som datainsamlingsteknik. Vårt övergripande kunskapsintresse behandlar Internet som verktyg för konsumenters vardag. Vi har kommit fram till att de faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att använda sig av e-bokning av biljetter är; tillgänglighet, prisnivån, att det är tidsbesparande och att det är lätt att hitta och jämföra information.</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig. Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används. Exempelvis kan inte avtalslagens regler om förklaringsmisstag tillämpas eftersom inkompatibiliteten uppstår vid mottagandet. En genomgång av utländsk praxis och doktrin ger väg åt uppsatsens föreslagna lösning: Att konfirmationsbevis och mottagandebevis införs som obligatoriska led i elektroniska avtal, samt att ett meddelande skall ansetts ha kommit fram till en part när det öppnats inte när det kommit denne till handa. Detta eftersom till handa-begreppet inom elektronisk avtalsrätt är obsolet.

Sammanfattning Elektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten. Har den kvalificerade elektroniska signaturen då underlättat användningen av elektroniska signaturer? Slutsatsen som kan dras är att den kvalificerade elektroniska signaturen inte har underlättat en användning av elektroniska signaturer, vare sig på den privata marknaden eller inom den offentliga sektorn, då det för närvarande inte finns någon certifikatutfärdare anmäld hos tillsynsmyndigheten Post-och Telestyrelsen. Vilka anledningar till detta kan man då finna? Det finns flera troliga orsaker till att lagen inte har fått det genomslag som ändå måste ha förväntats av denna. Lagstiftningen är till en början komplex. Den kräver en tillsyn av certifikatutfärdaren samtidigt som den innehåller tvingande skadeståndsregler gentemot den eller de, som förlitat sig på certifikatet och som åsamkats skada. Även begreppet ”till allmänheten” är otydligt och kräver en vidare utredning. Marknaden verkar inte vara i behov av den kvalificerade elektroniska signaturen med det regelverk som uppställs. Denna verkar ha gått andra vägar för att hitta lösningar för den elektroniska handeln och annan elektronisk kommunikation. Vidare uppställs det ibland formkrav i svenska författningar och förordningar då endast egenhändiga underskrifter accepteras. Dessa formkrav utgör ett rättsligt hinder när en underskrift skall signeras elektroniskt, om formkraven utesluter elektroniska signaturer. I syftet ställs även frågan om det överhuvudtaget finns ett behov av en lagstiftning på området, då lagen uppenbarligen inte tillämpas. Då det finns formkrav i lagar och andra författningar på egenhändig underskrift, finns det ett behov av att reglera vilken form av elektronisk signatur som skall kunna tillgodose kravet på en traditionell namnteckning. Därav torde en lagstiftning vara nödvändig. I uppsatsen behandlas också frågan om behovet av möjliga reformåtgärder. Här ges förslaget att man istället skall använda sig av FN:s modellag om elektroniska signaturer. Modellagens elektroniska signatur betonar avsikten med den elektroniska underskriften, vilket ger den en starkare rättslig ställning, utan att kräva den komplexa svenska lagstiftningen. Någon sådan definitionsmässig avsikt har inte den kvalificerade signaturen enligt svensk lagstiftning. Samtidigt ges förslaget att bestämmelsen som utesluter elektroniska signaturer, då formkrav i annan lag kräver egenhändig underskrift, möjligen borde tas bort. Då den elektroniska signaturen enligt FN:s modell även syftar till att ett nytt kommunikationssätt bör omfattas av det gamla regelverket, bör en sådan elektronisk signatur uppfylla kravet på en traditionell namnunderskrift.

Ombord på moderna fartyg finns möjligheten att navigera med enbart ECDIS. ECDIS är beroende av många olika delsystem för att kunna fungera optimalt. Failure Mode and Effect Anylysis (FMEA) är ett verktyg med vilket man kan undersöka ett specifikt system för att upptäcka eventuella konstruktionsfel och brister i produktionsdesignen. Detta examensarbete har med hjälp av en FMEA undersökt ECDIS simulatorerna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar för att ta reda på hur ECDIS påverkas när ett eller flera av delsystemen kopplade till ECDIS fallerar. Syftet med denna undersökning har varit att upptäcka konstruktionsfel, brister och begränsningar i ECDIS systemet vid simulatorerna i Sjöfartshögskolan i Kalmar. Det kunde påvisas att ECDIS i vissa fall ej har avgett de larm som enligt tillverkaren skall varsko navigatören att ett delsystem har fallerat. Vidare har vissa funktioner i ECDIS ej fungerat enligt tillverkarens anvisningar samt att vissa simulatorfunktioner som skall kunna testa en specifik situation i en säker miljö ej har fungerat. / Modern ships have the ability to navigate with the use of ECDIS only. ECDIS is dependent on many subsystems to function optimally. Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) is a tool with which you can examine a specific system to detect potential construction errors and deficiencies in the production design. This thesis has used a FMEA to investigate ECDIS simulators at Sjöfartshögskolan in Kalmar to examine how ECDIS was affected when one or more of the subsystems connected to ECDIS have failed. The purpose of this study was to detect design errors, deficiencies and limitations of the ECDIS simulators at Sjöfartshögskolan in Kalmar. It could be demonstrated that some of the alarms in ECDIS that should alert the navigator that a subsystem has failed not has worked according to the manufacturer´s instructions. Additionally has some features of ECDIS not operated according to the manufacturer's instructions and some simulator functions which should test a specific situation in a safe environment have not worked.