I denna rapport undersöks hur elektroniska böcker (eBooks) enligt standarden Open eBook Publication Structure kan komprimeras på ett effektivt sätt. Anledningen till att området valts är att en välanvänd standard för eBooks inte finns för tillfället. Standarden är relativt ny och senaste versionen av specifikationen har kommit ut under 2002. Med i utvecklingen av standarden finns många stora företag som exempelvis Adobe Systems Inc. och Palm Digital Media. En litterär undersökning för passande komprimeringsalgoritmer har gjorts och två algoritmer för komprimering av eBooks har efter undersökningen utvecklats. Tester och slutsatser angående komprimeringseffektiviteten hos komprimeringsalgoritmerna finns också dokumenterade i rapporten.

Syftet med detta arbete är att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affärer när det gäller användbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas när det gäller användbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer mellan företag och konsumenter. I arbetet redogörs för delar av vad som sägs i litteraturen om elektroniska affärer och användbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affärer i form av nätbutiken Amazon. Elektroniska affärer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta område ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar. Ett användbarsystem i detta arbete definieras som ett system som på ett enkelt och effektivt sätt underlättar för användare att läsa en specifik uppgift. I ett anvädbarsystem bör inte användaren vara tvyngen att komma ihåg saker utan denna ska kunna känna igen sakerna istället. Det är via gränssnittetn som en användare kommunicerar med datorn. Konsumentgränssnitt på world wide web (se bilaga 2) är en viktig komponent av elektroniska affärer, men Internetbaserade elektroniska affärer introducerar en del nya frågor och utmaningar som designers måste vara medvetna om Nilsen (2000). Många problem vid elektroniska affärer kan läsas på ett enkelt säätt. Hemligheten ligger i att uppmärsamma webbutvecklare på att de ska äga mer uppmärksamhet åt användbarhet vilket resulterar till mer försäljning och ökad inkomst för företag Nielson (2000). Resultatet av arbetet visar att riktlinjerna för gränssnittsutformning inte alltid tas i beaktande inför utformning av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer. För en god design av en nätbutik räker inte bara tekniska lösningar utan designers måste ha även kunskap om hur kunderna upplever olika situationer när de använder systemt. Av resultatet framkom också att experanvändarna finner det svårare att jobba med ett mindre anävndbart gränssnitt medan en icke expertanvädare till en viss del accepterar gränssnittet som det är. En intressant aspekt som framkom under detta arbetet är att den största vikten för det upplevda förtroendet för Amazonsystemet inte ligger i gränssnittet utan i att företaget är etablerat och välkänt. Dessutom bidrar saker såsom att det syns att det är mycket tid nerlagt på sidan, att gränssnittet är snyggt, till att skapa förtroende.

Att undersöka huruvida det är möjligt att underlätta framställningen av ett elektroniskt handelssystem som använder sig av en existerande relationsdatabas är intressant av flera anledningar. Med Internets utveckling har möjligheterna till elektronisk handel ökat. Många företag har idag redan existerande databaser till sin verksamhet. Ändringar eller driftstopp i dessa databaser medför stora problem för företagen. Denna rapport beskriver en prototyp som underlättar användandet av en existerande databas och som underlättar skapandet av de komponenter som ingår i ett enkelt elektroniskt handelssystem. För att skapa prototypen har en hybrid mellan en templatbaserad och en hårdkodad lösning använts. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en prototyp som kan använda en existerande relationsdatabas utan att behöva ta den ur drift eller göra förändringar i den. Prototypen kan dock inte anses vara användbar i en verklig miljö. De brister som prototypen har är identifierade och om lösningar på dessa hittas bör prototypen kunna användas i en verklig miljö. Arbetet i denna rapport kan således ses som en inledande undersökning av hur framställningen av ett elektroniskt handelssystem kan underlättas.

Det juridiska kravet på polska vårdinrättningar att föra patientjournaler i elektronisk form skulle ha trätt i kraft den 1 augusti 2014 men deadline har redan flyttats fram ett par gånger. Vissa experter hävdar att en av anledningarna till detta är en negativ attityd till reformen hos läkare som inte vill överge det nuvarande sättet att föra patientjournal. Syftet med denna studie är mot bakgrund av detta att undersöka vilka möjligheter att implementera reformen om e-journaler läkarna i Polen anser sig ha. Detta analyserars utifrån implementeringsteorins tre ben – förstå, vilja och kunna. Det empiriska underlaget för analysen har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med läkare och annan personal anställd på ett distriktsjukhus i nordöstra Polen. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Vidare är detta en fallstudie, men utifrån denna studie kan även en mer tentativ diskussion föras om svårigheterna att implementera reformen generellt i Polen. Från den genomförde analysen framgår att ingen av de tre ovannämnda villkoren är helt uppfylld, och brister särskilt framträder vad gäller villkoret "förstå", vilket kan förklara problemen med implementeringen av reformen. Trots den bristande förståelsen och brister vad gäller sjukhusets tekniska utrustning har de flesta av de intervjuade läkarna dock en positiv inställning till reformen, vilket är på det

I min undersökning har jag granskat högstadieelevernas läromedel i matematik, för att se hur de olika böckerna skiljer sig åt när det gäller att uppmana elever till att använda sig av elektroniska hjälpmedel. Jag kom fram till att det är skillnader på elevernas läromedel, när det gäller i vilken utsträckning dessa uppmanar till användandet av elektroniska hjälpmedel. Resultatet visar att skillnaden mellan böckerna är upp till cirka 70 procentandelar när det gäller hur mycket de uppmanar eleverna att använda sig av miniräknare eller dator när de löser uppgifterna i matematikböckerna. Läromedlen visar endast hur läromedelsförfattaren har tänkt i fråga om användning av elektroniska hjälpmedel. Det kan eventuellt skilja sig från den enskilde lärarens uppfattning. Med hjälp av enkäter har jag frågat lärare om deras användande av miniräknaren och datorn i undervisningen. / Electronic implements in mathematics?

Bilden av elektroniska spelMattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola.Sedan persondatorns genombrott på 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmärksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar därför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken påverkan de kan ha på unga. Studien ställer även de elektroniska spel som är framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella. Fem kvalitativa intervjuer med utbildade fritidspedagoger har utförts i undersökningen. Svaren jämförs med varandra och med aktuell forskning på området. Resultaten av studien visar att fritidspedagogerna har en positiv inställning till elektroniska spel. De anser också att spelen som aktivitet kan hitta stöd i läroplanen (Lgr11). En viktig slutsats i arbetet är att fritidspedagogerna inte ser några negativa konsekvenser av elektroniska spel. Det finns dock en klar skillnad på svaren som ges om de spel som är framtagna med ett pedagogiskt syfte är mer givande för lärande än de kommersiella spelen. Examensarbetet avslutas med de slutsatser som kan dras av studien och en reflektion över studiens gång.

Syftet med det här arbetet är att se hur dagens elektroniska spel påverkar elevernasspråkutveckling, särskilt i modersmålet, men även att diskutera den engelska ochsvenska språkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner på engelska,och det svenska (danska för två av de undersökta eleverna) språket är som ett andramodersmål hos de flesta av invandrareleverna.Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever iårskurserna 6 och 7 samt två elever från Danmark, som också är i årskurs 6 och 7. Jagintervjuade den första gruppen, samt deras lärare för att se hur deras språk utveckladesdet senaste året i svenska och i engelska. Jag intervjuade också den danska gruppen.Resultatet visar att det engelska språket utvecklas mer än det svenska och detarabiska språket, men det är de arabiska och svenska talspråken som utvecklas mer ände skriftliga språken. Det visar också att spelen kan används för nöje, pedagogik ochsom ett socialt medium.Slutsatsen är att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla språket,inte minst i engelska och svenska, men även i arabiskan som modersmålsspråk.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet. Våra intervjuer gav oss en övergripande bild av hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter och hur de tänker förse medborgare med elektroniska identitetshandlingar så att myndigheternas e-tjänster kan användas. Vid intervjuerna framkom också att lagen om kvalificerade elektroniska signaturer föreskriver Public Key Infrastructure, PKI, och inte accepterar några andra tekniska lösningar, därför har myndigheterna valt denna teknik. För att se hur statliga myndigheter, i verkligheten, har ersatt traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer och hur kraven på säker elektronisk identifiering och överföring uppfylls har vi gjort en fallstudie på Riksskatteverket, RSV. Vi intervjuade en projektledare på RSVs IT- enhet och ansvarig på statskontorets enhet för IT- infrastruktur och såg att RSV har försett företag med elektroniska identitetshandlingar. Med hjälp av dessa handlingar kan företag lämna sin månatliga skattedeklaration, via Internet. Genom PKI har myndigheterna de tekniker och metoder som behövs för elektronisk identifiering, signering, kryptering och säker elektronisk överföring. Med PKI kan myndigheterna med säkerhet identifiera avsändare, signera elektroniskt, kryptera dokument och ersätta traditionella namnunderskrifter med elektroniska signaturer. Trots att alla ingredienser finns så kan myndigheterna i dagsläget inte nå den höga säkerhetsnivån som krävs för att kunna ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

This is a qualitative research based onsemistructured interviews, with a thematic analysis.The focus of the paper is historians and theirapproach to digital reproductions. The selection ofsource material, the risk of manipulation, therelevance of original sources and credibility ofdigital resources were examined. Historians interestsand needs and perceived problems associated withdigital source material were also examined. Theconclusion shows that historians are positive tomake use of digital reproductions due to availability.Digitization has simplified and transformed researchin several aspects. Digital and analog sources areoften combined and several historians have alsocompleted research that has been entirely based ondigital material. The original source have differentimportance for the interviewed historians, as well asthe personal interaction with a physical source. Thecredibility is in most cases high and the risk ofmanipulation is low. It´s however important toremember that digital material means a limitation interms of selection. The result also shows that the useof digital resources often depends on the situationand implementation. The digital source material thathistorians have worked with have not alwayssatisfied them. The lack of context and the fact thatmaterials are not always searchable is perceived asan availability issue and was expressed as criticism.It also appeared that digital material exhibits varyingquality. All interviewed historians had experiencedpoor quality in different ways.

The aim of this thesis has been to examine and delineate the use of electronic information sources among the newsroom staff members at the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladet(SvD). The aim has also been to make comparisons between this examination and a similar one performed at the British newspaper the Guardian in 1991 / 1992. The examination at Svenska Dagbladet was carried out in the autumn of 1996. A questionnaire was distributed to 273 of the staff members at SvD and 229 forms were returned. A minor member of interviews were also carried out. The survey's major findings are that SvD's staff members are generally high-volume users of the electronic newspaper archive. Less than a half of the staff use external databases at least once a month. The most favoured group of external databases are the one's of the Swedish vendor Affarsdata. Almost all users have received training on SvD's electronic text archive, but only a minority on external databases.The survey shows that the SvD journalists are interested in database use but they are at the same time limited in the mastery of the search process. The journalists principally conduct subject searches and they use databases in order to find out what has previously been written on a subject and to look for background information. The results of this survey and the one carried out at the Guardian generally correspond. Furthermore, a majority of the staff members use Internet to receive information.