<p>Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? </p><p>Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. </p><p>På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.</p><p>Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används. Exempelvis kan inte avtalslagens regler om förklaringsmisstag tillämpas eftersom inkompatibiliteten uppstår vid mottagandet. </p><p>En genomgång av utländsk praxis och doktrin ger väg åt uppsatsens föreslagna lösning: Att konfirmationsbevis och mottagandebevis införs som obligatoriska led i elektroniska avtal, samt att ett meddelande skall ansetts ha kommit fram till en part när det öppnats inte när det kommit denne till handa. Detta eftersom till handa-begreppet inom elektronisk avtalsrätt är obsolet.</p>

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig. Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används. Exempelvis kan inte avtalslagens regler om förklaringsmisstag tillämpas eftersom inkompatibiliteten uppstår vid mottagandet. En genomgång av utländsk praxis och doktrin ger väg åt uppsatsens föreslagna lösning: Att konfirmationsbevis och mottagandebevis införs som obligatoriska led i elektroniska avtal, samt att ett meddelande skall ansetts ha kommit fram till en part när det öppnats inte när det kommit denne till handa. Detta eftersom till handa-begreppet inom elektronisk avtalsrätt är obsolet.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur konflikter omskrivs i läromedel i samhällskunskap på gymnasieskolan. Via en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läroböcker i samhällskunskap med inriktning mot gymnasieskolan undersöks hur konflikter definieras och vad som anses vara den föreliggande orsaken till konflikter utifrån en begreppsapparat taget ur fältet conflict resolution. De begrepp och förklaringar som undersöks är inkompatibilitet utifrån antingen territorium eller regeringsmakt samt mellanstatlig konflikt, statsbildningskonflikt och inbördeskrig. Resultatet visar att det existerar en skillnad gällande formuleringarna i de olika läroböckerna. Slutsatsen visar att både mellanstatlig konflikt och statsbildningskonflikt synonymiseras med konflikt medan inbördeskrig behandlas som ett eget begrepp. Vidare visar materialet med tydlighet på när en konflikt är grundad i inkompatibilitet gällande territorium. Konflikter grundade i inkompatibilitet gällande regeringsmakt saknar dock antingen en koppling eller en tydlig koppling till regeringsmakt. Slutsatsen som görs till följd av studien är att det undersökta materialet inte är konsekventa i sin beskrivning av konflikter. / The purpose of this study is to examine how conflicts are described in educational textbooks in social science for the upper secondary school. Via a qualitative textbook analysis of four educational textbooks in social science for the upper secondary school conflicts are examined by how they are defined and what is considered to be the cause for conflicts from a conceptual apparatus taken from the field of Conflict resolution. The concepts and explanations that are being examined are incompatibility of either territory or state and interstate armed conflict, state formation conflict, and intrastate conflict. The result shows a difference between the formulations in the textbooks. The conclusion shows how both interstate armed conflicts and state formation conflicts are being synonymized with conflict while intrastate armed conflicts are being treated as an own concept. Furthermore, the material shows with clarity when a conflict is sprung out of incompatibility of territory. Conflicts of state are however either missing a connection to incompatibility of state or the connection is unclear. The drawn conclusion following the study are that the material is not consistent in its description of conflicts.