Militära samarbeten är stora säkerhetspolitiska frågor som kräver väl avvägda beslut.Uttrycket tillsammans med andra har genomsyrat svensk säkerhetspolitik de senaste tio åren. Säkerhetspolitiken är komplex och valet av partner inom försvarssamarbeten behöver studeras, förstås och förklaras. I denna uppsats studeras militära samarbeten genom hur uttrycket tillsammans med andra används politiskt och militärt. Syftet med studien är att söka förklaringar på de militära samarbeten som Sverige genomför. Detta görs genom en kvalitativ jämförande fallstudie av två utvalda fall. Studien visar att integrationsteoretiska förklaringsmodeller kan användas för att förklaramilitära samarbeten. I analysen har ett fall av militärt samarbete med Finland studerats jämte ett fall av militärt samarbete med Nederländerna. Samarbetet med Finland kan till huvuddel förklaras med mellanstatlig integrationsteori och samarbetet med Nederländerna förklaras till huvuddel med neofunktionalism. Slutsatserna kopplas också samman med de säkerhetsstrategiska begreppen vilket skapar djupare förståelse för den komplexa och dynamiska process som leder fram till ett militärt samarbete. Svenska säkerhetsstrategiska mål påverkade av vår omgivande strategiska miljö styr metod och medel på ett sätt som tillsammans med integrationsteorier förklarar valet av samarbetspartner inom säkerhetspolitiken. / Military collaborations with other countries are considerable security policy matters which require well balanced decisions. The expression in collaboration with others has permeated Swedish security policy through the last decade. Security policy are complex and the choice of a partner in military collaborations needs to be studied, understood and explained.  In this composition military collaborations are studied through how the expression in collaboration with others is used both in a military and in a political context. The purpose is to explain the military collaborations that Sweden carries out. This is done with a qualitative comparing case study with two selected cases.  The study shows that theories of integration can be used to explain military collaborations. In the analysis one case of collaboration with Finland has been studied beside one case of collaboration with the Netherlands. The collaboration with Finland is mainly explained with intergovernmentalism and the collaboration with the Netherlands is mainly explained with neofunctionalism.  The conclusions are also connected to strategic terms which creates a profound understanding for the complex and dynamic process that leads into a military collaboration. Sweden's strategic objectives influenced by our surrounding strategic context directs the methods and means in a way that together with theories of integration explains the chosen partner in security policy.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur konflikter omskrivs i läromedel i samhällskunskap på gymnasieskolan. Via en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läroböcker i samhällskunskap med inriktning mot gymnasieskolan undersöks hur konflikter definieras och vad som anses vara den föreliggande orsaken till konflikter utifrån en begreppsapparat taget ur fältet conflict resolution. De begrepp och förklaringar som undersöks är inkompatibilitet utifrån antingen territorium eller regeringsmakt samt mellanstatlig konflikt, statsbildningskonflikt och inbördeskrig. Resultatet visar att det existerar en skillnad gällande formuleringarna i de olika läroböckerna. Slutsatsen visar att både mellanstatlig konflikt och statsbildningskonflikt synonymiseras med konflikt medan inbördeskrig behandlas som ett eget begrepp. Vidare visar materialet med tydlighet på när en konflikt är grundad i inkompatibilitet gällande territorium. Konflikter grundade i inkompatibilitet gällande regeringsmakt saknar dock antingen en koppling eller en tydlig koppling till regeringsmakt. Slutsatsen som görs till följd av studien är att det undersökta materialet inte är konsekventa i sin beskrivning av konflikter. / The purpose of this study is to examine how conflicts are described in educational textbooks in social science for the upper secondary school. Via a qualitative textbook analysis of four educational textbooks in social science for the upper secondary school conflicts are examined by how they are defined and what is considered to be the cause for conflicts from a conceptual apparatus taken from the field of Conflict resolution. The concepts and explanations that are being examined are incompatibility of either territory or state and interstate armed conflict, state formation conflict, and intrastate conflict. The result shows a difference between the formulations in the textbooks. The conclusion shows how both interstate armed conflicts and state formation conflicts are being synonymized with conflict while intrastate armed conflicts are being treated as an own concept. Furthermore, the material shows with clarity when a conflict is sprung out of incompatibility of territory. Conflicts of state are however either missing a connection to incompatibility of state or the connection is unclear. The drawn conclusion following the study are that the material is not consistent in its description of conflicts.