An ongoing debate within the field of Second Language Acquisition (SLA) discusses the possibility of universal developmental stages in the interlanguage of second language learners. Processability Theory (PT) is one of the theories that enhances this way of thinking about second language acquisition. The belief is that learners go through the same stages of development when learning a new language. An ongoing process in PT is the construction of these developmental stages for individual languages, but today there is still much work needed in this area. The purpose of this thesis is to construct the developmental stages for Dutch, based on an error analysis of second language learners’ interlanguage. The data was collected from Swedish students learning Dutch on a university level. The students were interviewed once per month, and three times in total, so that no developments in their interlanguage could be missed. The data is processed according to the emergence criterion, resulting in developmental tables of the learners’ progress. The result of these interviews provides for the outline on how one acquires Dutch, and together with a grammatical analysis of Dutch word order procedures and morphology, a developmental hierarchy for the acquisition of Dutch according to PT is constructed. / I den här studien undersökas den nederländska språkinlärningsprocessen inom ramen av Processbarhetsteorin (PT). PT antar att inlärningsprocessen sker genom universella stadier. Dessa har skapats och forskats för flera olika sprak, men inte för nederländska. I den här uppsatsen kommer den nederländska morfologin och ordföljden att analyseras enligt PT’s stadier, och skapas en hierarki för nederländska. Samtidigt blir hierarkin testad genom en longitudenell studie av inlärningsprocessen av svenska studenter som lär sig nederländska. Dessutom diskuteras frågan om möjlig transfer från både det första och andra språket. Sen debatteras frågan om emergence criterion och procentsatser, och därmed skillnaden mellan språkinlärning och språkbehärskning. Resultatet är en granskning av den egna skapade hierarkin, och möjliga förklarningar för deras inlärningsprocess.

Studiens syfte var att utvärdera hur elever på SFI utvecklar de syntaktiska kunskaperna i det svenska språket. Utifrån ett skriftligt nationellt prov jämfördes 15 elever på C-nivå med 15 elever på D-nivå. Texternas syntax analyserades med fokus på ordföljd vid topikaliserade huvudsatser samt bisatser. Jag använde mig av processbarhetsteorin som analysverktyg. Processbarhetsteorin är utarbetad av Pienemann och teorin har två grammatiska delar, en morfologisk del och en syntaktisk del. Teorins syfte är att, med hjälp av dess implikationella inlärningsgångar, beskriva var en inlärare befinner sig och vad som kommer härnäst i utvecklingen (Flymann, Mattsson &amp; Håkansson 2010 s. 15). Resultatet visade att D-eleverna använde bisatser i mycket högre utsträckning än C-eleverna. På grund av det ringa antalet satsadverbial gick det dock inte att fastställa att inlärarna gjorde skillnad på huvudsats- och bisatsordföljd. Resultatet av studien visade vidare att C-eleverna, med knapp marginal, topikaliserade sina huvudsatser i högre utsträckning. Osäkerheten kring faktorer som t.ex. skrivämnets påverkan gjorde att det inte gick att dra någon slutats i huruvida C-eleverna faktiskt hade mer kunskap gällande omvänd ordföljd. Studiens resultat visade att för att kunna göra en jämförelse med god validitet av elevernas syntax, hade det krävts ett kompletterande material till skrivningarna för att locka fram mer ovanliga grammatiska strukturer. Studiens resultat visade också att processbarhetsteorins inlärningsgångar stämmer väl med elevernas inlärningsgångar. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>