Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur högläsning används enligt lärare i lågstadiet samt vilka uppfattningar de har om dess nytta och effektiva sätt att arbeta med den. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i år 1–3. Vårt resultat visar att lärare i stor omfattning använder högläsning i undervisningen. Även om lärarna inte hade god kunskap om effektiva modeller för högläsning använde de sådana omedvetet, då spår av dessa kan synas i deras arbetssätt. Det har också visat sig att lärare hade kunskap om flera fördelar som högläsningen bidrog med, dock var det många aspekter som inte nämndes. Lärarnas huvudsyfte med högläsningen var att skapa en mysig stund för eleverna vilket de menade skulle resultera i att det ökade elevers läslust och deras ordförråd. Då deras arbetssätt gav resultat gällande detta samt att de använde högläsning som en metod i den övriga undervisningen, kan det ge skäl för att göra högläsningen till en mysig stund. Att lärarna inte arbetade med högläsningen kan också bero på att, högläsning inte nämns i läroplanen. Detta verkar då ha resulterat i att lärare använder högläsningen skiljt från ämnesundervisningen, som en ”vid sidan av-praktik”. Dock är denna studies slutsats att lärare skulle kunna utnyttja högläsningen ännu mer i undervisningen för att mer effektivt stimulera elevers läsutveckling.

<p>  </p> <p>Although young children from low-income families may (or may not) have fewer quality literacy experiences at home before attending preschool or kindergarten, instruction from an exemplary teacher matters most for emergent comprehension development. This single, intrinsic case study describes how one exemplary teacher’s interactions with her low-income preschoolers promote their emergent comprehension during read-alouds, while on Zoom, during the COVID-19 pandemic. The unique context of the COVID-19 pandemic required interviews with the teacher and observations of read-alouds to be conducted via Zoom. Socio-cultural, social constructivist and semiotic theories framed this study’s design as a case study. Data analysis utilized Cambourne’s Model of Learning (Crouch & Cambourne, 2020) and Dooley & Matthews (2009) Model of Emergent Comprehension. Key findings were that the teacher formed positive relationships with and among her children, getting to know their families and cultural backgrounds. She used this knowledge along with what she observed during read-alouds to engage her students and personalize both academic and social-emotional instruction for them. Her young students’ responses during read-alouds evidenced how they constructed meaning by making connections between school- and home-based interactions.</p>