Syftet med studien var att undersöka om människor som deltar i någon form av arbetsmarknadsåtgärd är mer benägna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i jämförelse med tillsvidareanställda, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad självkänsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en undersökningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomförde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enkät där de fick skatta sin självkänsla. Studiens resultat visade att det inte uppstod någon signifikant interaktionseffekt mellan variablerna grupp och uttryck som stämde överens med hypotesen, men det fanns en tendens till skillnad i självskattad självkänsla, där kontrollgruppen skattade sin självkänsla högre. Diskussionen bestod av resonemang kring varför en interaktionseffekt inte uppstod, där den största orsaken tros vara att spridningen i deltagarnas data var begränsad. / The purpose of this study was to examine whether people who participate in employment measures are more likely to interpret emotional expressions of other people as more negative compared to permanent employees, and to examine whether there was any difference in self-rated self-esteem between the groups. The study consisted of 28 people, with 14 in an experimental group and 14 in a control group. All participants completed a computerized emotion perception test and answered a questionnaire in which they had to rate their self-esteem. The results of this study didn’t show a significant interaction effect between the variables group and expression that were consistent with the hypothesis, but there was a trend toward a difference in self-rated self-esteem, where the control group rated their self-esteem higher. The discussion consisted of arguments why an interaction effect didn’t occur, and the major cause was probably the size of distribution.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna som kan uppstå för en organisations medarbetare till följd av bristande psykologisk trygghet. Metod: Forskningsstudien bygger på en induktiv forskningsansats som behandlats genom en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. En multipel fallstudie som behandlar fenomenet psykologisk trygghet i organisationer.  Slutsats: I studien har vi funnit att när medarbetare i organisationer upplever en bristande psykologisk trygghet påverkas deras hälsa genom emotionella uttryck som rädsla, oro, alienation, ilska, skuld, otrygghet och obehag samt att känna sig; sviken, frustrerad, förlöjligad, förminskad och bristande energi. Tyvärr har det inte avstannat vid de emotionella uttrycken utan vi har funnit ohälsosamma aspekter såsom utmattning, stress, utbrändhet, sömnproblem, depression, minnesförlust, synstörningar, smärta och ångest. / Purpose: The purpose of the study is to identify the consequences that may arise for an organization's employees because of inadequate psychological safety. Method: The study is based on an inductive research approach that has been treated through a qualitative method in the form of unstructured interviews. A multiple case study that deals with the phenomenon of psychological safety in organizations. Conclusion: In the study, we found that when employees in organizations experience a lack of psychological safety, their health is affected by emotional expressions such as fear, anxiety, alienation, anger, guilt, insecurity, and discomfort as well as feeling; disappointed, frustrated, ridiculed, diminished, and lack of energy. Unfortunately, it has not ceased at the emotional expressions, but we have found unhealthy aspects such as fatigue, stress, burnout, sleep problems, depression, memory loss, visual disturbances, pain, and anxiety.