Denna studie använder ett “coping” perspektiv för att undersöka studenters upplevelser av en underkänd salstentamen och hur de hanterat denna händelse. Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med programstudenter vid Umeå universitet som någon gång under sin studietid fått underkänt på en salstentamen. Hanteringen av den underkända salstentamen presenteras som en process som sker över tid. Resultatet visade att studenternas copingprocess var både emotionsfokuserad och problemfokuserad. Den emotionsfokuserade copingen innebar strategier i form av sociala jämförelser, sökande av stöd, normalisering och externa attributioner. Den problemfokuserade copingen kom senare i processen och handlade om interna attributioner, inställningar och lärdomar av den underkända examinationen.

En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.        Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping.  En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.        Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping.

Hur stress och oro hanteras är avgörande för hälsan. För att utveckla kunskapen om stresshantering syftar denna studie till att undersöka skillnader i förekomst och samband mellan problemfokuserad, emotionsfokuserad och undvikandeorienterad coping samt defensiv pessimism. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 62 KBT-studenter och 87 övriga studenter från olika utbildningar. Resultaten visade att KBT-studenter använder problemfokuserad coping mer än övriga studenter, att övriga studenter använder emotionsfokuserad coping mer än KBT-studenter, samt att äldre KBT-studenter använder defensiv pessimism mindre än yngre KBT-studenter. Dessutom hittades ett negativt samband mellan problemfokuserad och emotionsfokuserad coping och ett positivt samband mellan emotionsfokuserad coping och defensiv pessimism. Sammanfattningsvis visar studien att det finns samband mellan, samt ålder- och utbildningsskillnader i användande av olika copingstrategier. / How stress and anxiety are handled is vital to health. To develop knowledge about coping this study aims to investigate differences in the prevalence and correlation between problemfocused, emotionfocused and avoidanceoriented coping and also in defensive pessimism. A quantitative survey was conducted with 62 CBT-students and 87 other students from different courses. The results showed that CBT students use problemfocused coping more than other students, that other students use emotionfocused coping more than CBT-students and that older CBT-students use defensive pessimism less than younger CBT-students. A negative correlation was also found between problemfocused and emotionfocused coping and a positive correlation between emotionfocused coping and defensive pessimism. In summary, the study shows that there are correlations between, as well as age- and educational differences in the use of different coping strategies.

En alltmer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi har de senaste decennierna krävt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har uppmärksammat hur förändringarna påverkar anställdas attityder och välbefinnande i olika sektorer. Anställningsotrygghet, det vill säga oron över att förlora arbetet eller att arbetssituationen ska försämras, är ett väldokumenterat fenomen som visat sig ha negativ påverkan på psykisk hälsa. Få studier har dock undersökt anställningsotrygghet inom vård och omsorg. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka relationen mellan trygghet och otrygghet i anställningen, organisatorisk rättvisa samt copingstrategier för vård- och omsorgspersonal. Anställda inom kommunal vård och omsorg i Västerbotten (n = 205) besvarade en enkät om deras nuvarande anställning, arbetssituation och hur de hanterar problem kopplade till arbetet. Svarsfrekvensen uppskattades vara 12 %. Regressionsanalyserna visade att anställningstid minskar kvantitativ men inte kvalitativ anställningsotrygghet i vår data. Därtill fann vi ett negativt samband mellan anställningsotrygghet och organisatorisk rättvisa samt ett positivt samband mellan anställningsotrygghet och undvikande coping. Tvärtemot tidigare forskning fann studien inget samband mellan anställningstrygghet och problemlösande eller emotionsfokuserad coping. Sammantaget stödjer delar av resultatet tidigare forskning och belyser vikten av att studera anställningsotrygghet för yrkesgrupper med olika arbetsvillkor. / The labor market has changed dramatically during the last decades due to increased globalization and competition, and thus consequently increased the demands of flexibility. Thus, previous studies have examined the effects on employees’ attitudes and well-being in different sectors of the labor market. The negative impact of job insecurity – i.e worrying about potential job loss or loss of valued job features – on mental health is well established in the academic field of psychology. The purpose of the present thesis was therefore to investigate the relationship between job insecurity, organizational justice and coping mechanisms for health care workers in the public sector by using a cross-sectional study design. Municipality workers in Västerbotten (n = 205) answered a questionnaire concerning their current employment, work environment and how they cope with problems at work. The estimated response rate was 12 %. The regression analysis showed a statistically significant decrease of quantitative but not qualitative job insecurity in relation to job tenure. Furthermore, the results showed a negative correlation between job insecurity and organizational justice, and a positive correlation between job insecurity and avoidant coping. However, contrary to our hypothesis and previous studies no relationship was detected between job insecurity and problem-solving or emotion-focused coping. The results of this study partly supports the findings of previous research. Nevertheless it highlights the importance of research on job insecurity for employeesin different sectors with varying conditions.