Purpose: The purpose of this study was to augment the understanding for how an organisation can facilitate the creation of applications of the Internet of Things (IoT) through increased involvement of employees in the innovation process. Method: This was an explorative study utilising qualitative data that was collected from a single case. Data was collected from a process manufacturing facility owned by a market-leading company through a combination of methods: questionnaire, documentation, observation, and interviews. Findings: It was found that the employee innovation process occurs in eight stages: problem-identification and communication, and idea-generation, communication, assessment, prioritisation, assignment, and implementation. It was also found that to successfully innovate, employees require knowledge, time, and motivation. Further, seven enabling and six inhibiting factors of employee innovation were identified. The process, requirements, and factors were utilised to build a framework to facilitate employee innovation for applications of the IoT. Theoretical contributions: This study merged two rather young bodies of literature, IoT and employee innovation, in a novel way. Innovation related to the IoT is close to unexplored, and employee innovation has never been studied specifically related to the IoT. Further, the eight-stage process of employee innovation is also novel. Managerial implications: There now exists a framework that managers can utilise to facilitate employee innovation in general, and innovation for the IoT in particular. The findings of this study can act as guidance for managers seeking to involve their employees in the innovation process.

Organisations accept the fact that innovation is a crucial element in achieving long-term competitive advantage. The key business challenge, however, lies in acquiring the expertise and methodologies needed to effectively motivate, support and nurture innovation. South African companies in particular are performing poorly in developing effective reward strategies to encourage and motivate innovation. This research therefore investigates the critical success factors for rewarding and motivating innovation in the workplace. The results of this study should assist executive managers to formulate reward strategies to stimulate innovation. In line with qualitative research methodological principles, this study followed an exploratory approach to investigating the important factors in rewarding innovation. A total of 15 in-depth interviews were held with executive managers within the Financial Services sector. The sample represented a diverse group of highly successful business leaders, including General Managers (such as CEOs), Human Resource practitioners (such as HR directors) and Innovation Leaders (such as R&D leaders). Key findings reflect that a multi-faceted reward strategy is required to motivate innovation. This includes financial rewards, non-financial rewards, learning and development opportunities, as well as specific elements within the work environment. Leadership was found to be a critical success factor in the implementation of an effective total reward strategy. The research allowed for the development of a framework outlining the critical success factors for rewarding and motivating innovation in the workplace. This is believed to be a useful tool for senior managers who wish to develop a total reward strategy to increase the level of innovation within their organisations. This study also contributes to the body of academic knowledge by clarifying the relationship between innovation and the notion of total reward, which was identified as a gap in the literature. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2013. / ccgibs2014 / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / MBA / Unrestricted

Idégenerering är den första fasen i en innovationsprocess och för att hantera den så finns det idéhanteringssystem som kort fattat är till för att generera, hantera, utveckla och utvärdera idéer. Den här processen är väldigt svår, vilket oftast har lett till att företag väljer att använda sig av en, eller flera experter för att utvärdera de idéer som kommer in. Detta är förmodligen den bästa lösningen när det gäller effektivitet och inkrementella innovationer. Däremot så är det inte optimalt när det kommer till medarbetarnas motivation, engagemang, kreativitet, idéernas kvalité och de radikala/diskontinuerliga innovationerna. Därför så har det här arbetet undersökt hur ett deltagardemokratiskt idéhanteringssystem kan fungera personalägda företag. Detta undersöktes genom fem intervjuer med respondenter som jobbade på personalägda företag, litteratursökning inom områdena deltagandedemokrati, idéhantering och personalägande, samt idégenereringsmöten med sakkunniga. Resultatet av arbetet blev ett tvåstegssystem som ska kunna hantera komplexiteten av idégenerering, hantering, utveckling och utvärdering. Det första steget är en öppen plattform där alla i företaget kan lägga in idéer, diskutera idéer och ändra idéer. På den här plattformen kan medarbetarna sedan rösta upp de idéer som dem tycker är bäst och bör tas vidare. När en idé får många uppröstningar så tas den vidare till nästa del av systemet. Fördelarna med det här steget är att företaget kan mobilisera medarbetarens kreativitet och kunskap på ett mycket bättre sätt. Till nästa del sätts en grupp ihop av personer som berör eller berörs av idéen ihop för att använda sin kontextuella kunskap för att diskutera och utvärdera idéen. Om den första urvalsgruppen är för stor för detta så görs ytterligare ett urval, för att gruppen ska kunna diskutera idéen på ett effektivt och konstruktivt sätt. När denna grupp är klar så läggs det fram ett slutgiltigt förslag som denna grupp får rösta på om det ska gå vidare eller inte. Här skapas en större känsla av delaktighet hos medarbetarna och en större förståelse/acceptans för de beslut som tas. Med det här idéhanteringssystemet stärks också medarbetarnas motivation och engagemang. Allt detta redovisas i en modell som visualiserar hur systemet fungerar och vilka vägval som görs under processen gång.

No description available.