Studiens syfte var att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad kunskap och förståelse för betydelsen av en väl balanserad pedagogisk och social kompetens inom ridutbildning med fokus på en ”ridskola för alla. Tidigare forskning bekräftade att det fanns ett behov att undersöka hur utövare upplevde ledare inom ridsporten och det har även visat sig att ridundervisningens betydelse för ridlärarna ibland är underordnad i vardagen med hästarna. Fokus låg många gånger inte på det pedagogiska arbetet för instruktören och detta ledde till en stor påverkan för elevens individuella utbildning. Studien hade även för avsikt att undersöka det egna begreppet ”en ridskola för alla” Resultatet från undersökningen visade att det fanns en stor diskrepans i både pedagogisk och didaktisk förmåga hos de olika lärarna. Den visade även att den teoretiska kunskapsnivån ansågs vara hög över lag medan den praktiska förmågan som kunde kopplas till både didaktiska och sociala färdigheter hade mer att önska. Beträffande den didaktiska kompetensen visade studien att den var mycket individuell mellan lärarna som ledde till att alla lärare inte passade för samtliga elever vilket påverkade ryttarnas individuella utveckling. Slutligen kunde ridskolorna i studien inte anses som ”ridskolor för alla” då socioekonomiska hinder förelåg.