The aim of this thesis has been to establish the patterns of ice movement in the Conway catchment and the relationships between Welsh and Irish Sea ice on the coast. Work has concentrated on analyses of till particle sizes, lithologies and fabrics (84 samples from inland and 56 from coastal exposures), supplemented by information from boreholes (c. 300)t meltwater channels and erosional and depositional landforms. Trend surface, cluster and factor analyses have been used where appropriate to synthesise till data. A north-eastwards flow of ice in the south paralleling the upper Conway and Machno valleys, points to an ice shed running north-westwards from Migneint to the head of the Lledr valley. The north-north-eastwards flow off the Carneddau. indicates these mountains also acted as an important source of ice. The northwards flow of ice along the eastern margin of the Vale is attributed to the influence of the marked topography of the Vale. The evidence does not favour an ice cap on the Denbighshire Moors. The distribution of meltwater channels and till suggests that ice overtopped the eastern watershed of the catchment during the last glaciation. The uppermost till on the coast is the distinctive Red Irish Sea till which is found as far South as Llansantffraid Glan Conway and on Great Ormes Head at a height of 190 m (620 ft). in coastal exposures it is underlain by Welsh and Irish Sea tills. No direct evidence of the age or the time intervals between successive tills is available but there is nothing to suggest they are not Devensian in age. The possibilities that the local sequence demonstrates a readvance or alternatively conflicts between Welsh and Irish Sea glaciers are explored, and tentative correlations drawn with sequences described in adjacent areas.

<p><em><strong>Abstract</strong></em></p><p> </p><p>The main aim for this research is to come to an understanding for why young people choose to apply for the machine program when the time comes for the students to make their choice of upper secondary school program. The second aim for this research is to try and come to an understanding on how to make the machine program more interesting for future students to apply to. </p><p> </p><p>The method of this research is quality method with the usage of interviews. With a total of six students in the first grade going on a school in the middle part of the country I tried to get answers to my questions. There are many things that affect students when they are facing what gymnasium program to choose and a very common answer by students in this study is that friends and work after school are some of the reasons for why students choose, for example, the machine program. The study also shows that parents has less influence of the students choice of gymnasium program and in fact, all students in this study made the choice to pick the machine program as their gymnasium program, but not always the machine program as their first choice.</p><p> </p><p>With the comparison of similar studies with my study the results are often in line with what other scientist have come up with. Work after school and friends or family are often decisive when students are choosing a gymnasium program.</p><p> </p><p><strong>Keywords: </strong>Machine program, student, apply for gymnasium program, affects of applying.</p>

Abstract   The main aim for this research is to come to an understanding for why young people choose to apply for the machine program when the time comes for the students to make their choice of upper secondary school program. The second aim for this research is to try and come to an understanding on how to make the machine program more interesting for future students to apply to.    The method of this research is quality method with the usage of interviews. With a total of six students in the first grade going on a school in the middle part of the country I tried to get answers to my questions. There are many things that affect students when they are facing what gymnasium program to choose and a very common answer by students in this study is that friends and work after school are some of the reasons for why students choose, for example, the machine program. The study also shows that parents has less influence of the students choice of gymnasium program and in fact, all students in this study made the choice to pick the machine program as their gymnasium program, but not always the machine program as their first choice.   With the comparison of similar studies with my study the results are often in line with what other scientist have come up with. Work after school and friends or family are often decisive when students are choosing a gymnasium program.   Keywords: Machine program, student, apply for gymnasium program, affects of applying.

Den föreliggande studien är en kvalitativ fallstudie med syftet att undersöka lärares kompetensutveckling i samband med 1-till-1-satsningar (en dator per elev).  Studiens frågeställning kretsar kring följande två frågor; Hur har lärarna uppfattat kompetensutvecklingen de erhållit i samband med kommunens 1-till-1-satsning? Hur har lärarnas kompetensutveckling i användandet av nya läroverktyg (MacBook Air) påverkat lärarnas didaktiska tillvägagångssätt? Höstterminen 2012 påbörjades en sådan 1-till-1-satsning i en av norra skånes kommuner. Baserat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv kunde studien ge information kring lärarnas upplevda erfarenheter och belysa problematiken kring 1-till-1.

Barns situation till frihetsberövade föräldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmärksammats. Häktestiden kan ibland bli lång och tiden för häktning framförs vara den svåraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstånd dels för den häktade sällan får ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förälder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvårdens ansvar att underlätta för en kontakt mellan den frihetsberövade föräldern och barnet. Då en person häktas kan denne i vissa fall åläggas restriktioner vilket innebär att den häktades möjlighet till kontakt omvärlden delvis eller helt inskränks. Sverige har från flera håll mottagit kritik kring användningen av restriktioner med fokus på mänskliga rättigheter, den häktades rättigheter och psykiska hälsa. Restriktionsfrågan har dock inte belysts utifrån barnets behov och rätt till kontakt med den häktade föräldern förutom rekommendationer från Barnombudsmannen att barn till häktade inte bör omfattas av restriktioner. Mot bakgrund av detta aktualiseras syftet om att undersöka förhållandet mellan barns rätt till kontakt med sin häktade förälder och restriktioner samt att undersöka på vilket sätt åklagare beaktar barnperspektivet då de beslutar om att ålägga den häktade restriktioner. Genom kvalitativa metoder inspirerad av grundad teori har datamaterial dels samlats in genom studier av dokument dels genom intervjuer med åklagare. Resultatet visar att det finns tydliga politiska målsättningar om att ett barnrätts- och barnperspektiv ska genomsyra alla beslut som tas av offentliga myndigheter. Trots detta har fokus främst riktats mot kriminalvårdens ansvar att beakta barnets rätt till kontakt med sin häktade förälder och barnperspektivet. Resultatet påvisar att Sverige trots åtagandet att följa barnkonventionen är det barnets rättigheter som får ge vika då det uppstår en konflikt mellan andra samhällsintressen och barnets rättigheter. Resultatet visar att åklagarna har ett utpräglat utredningsperspektiv där barns rätt till kontakt med sin häktade förälder får ge vika för att möjliggöra effektiva brottsutredningar. Ytterligare är de normativa attityderna ledande vilket gör att åklagaren intar ett vuxenperspektiv i frågan. Resultatet visar att barns rätt till kontakt och restriktioner upplevs som ett icke problem. Barnperspektivet överlåtes istället till den häktade föräldern eller kriminalvården att beakta. Resultatet har analyserats med 4 teoretiska begrepp grundat på data samt med hjälp av teorier kring organisation. Nyckelord: Barn till frihetsberövade, barn till häktade, restriktioner, FN:s barnkonvention, barnperspektivet

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka idrottares relation till sin coach och idrottares upplevda prestation, hos lagidrottare i ishockey och fotboll, samt att analysera dessa två variablers samband separat för kvinnor och män, då sambandet skulle kunna se olika ut beroende på kön. Frågeställning Finns det ett samband mellan lagidrottarnas relation till sin coach och lagidrottarnas upplevda prestation, hos kvinnor respektive män? Metod Undersökningen gjordes utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska regler. Enkäterna delades ut till sex lag inom idrotterna ishockey och fotboll, totalt 119 enkäter (N=119). Det var tre herrlag (n=61) och tre damlag (n=58). Damlagen var två fotbollslag, ett i Elitettan respektive ett i Division 1 samt ett ishockeylag i Riksserien. Herrlagen var alla ishockeylag varav två lag i HockeyEttan och ett lag i Division 2.  Det är en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkät som är sammansatt av två olika instrument: Coach-Athlete Relationship Questionnaire (CART-Q, se Jowett &amp; Ntoumanis 2004, s.245) och Elite Athlete Self-Description Questionnaire (EASDQ, se Felton &amp; Jowett 2012, s.133). Instrumenten mäter idrottarens relation till sin coach och idrottarens upplevda prestation. Resultat Det fanns ett signifikant samband mellan frågorna som handlar om complementarity och den mentala prestationen för kvinnorna. Det fanns inga signifikanta samband mellan relationen (commitment, closeness och complementarity) och prestationen (Färdigheter, fysisk prestation, mentalt prestation och övergripande prestation) för männen.  Slutsats Sambandet mellan complementarity och den mentala prestationen för kvinnorna kan bero på att de har mer förståelse för känslor och ställer andra krav på relationen. Det fanns inget signifikant samband för männen mellan relationen och prestationen, detta kan bero på att det är fler dimensioner än bara relationen till coachen som spelar en viktig roll för prestationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det så kallade en-till-enprojektet, vilket innebär att varje lärare och elev ska få tillgång till varsin dator. Denna studie bygger på teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar på en förstärkning av klyftor både mellan hög- och lågpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor. När det inte finns någon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lämnas till de enskilda skolorna och lärarna själva att räkna ut, tar uppsatsen sin utgångspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstärka klyftorna både i och mellan skolor även i Sverige. Genom en undersökning med syftet att klarlägga hur projektet fungerar på en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkäter och observationer indikationer fås fram om vilka faktorer som kan komma att påverka projektets framgång. Undersökningen visar att skolans kontext, lärarnas tid och egenintresse, samt elevsammansättningen är några av de faktorer som påverkar projektets framgång. Slutsatsen blir således att beroende på den enskilda skolans möjligheter att påverka och hantera nämnda faktorer kommer projektet få olika utdelning på olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstärka befintliga klyftor både i och mellan skolor. Uppsatsens syfte är att bidra till en insikt om en förstärkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förståelse för att både lärare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bäst använder datorn i undervisningen. Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer

No description available.

<p>Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.</p>