Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.

Examensarbete (4FE18E) i controller för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021.  Bakgrund och problem: Under senare år har förändrade kundbehov och globalisering blivit ett faktum i olika typer av verksamheter och branscher vilket ökat pressen på att organisationer behöver fokusera mer på förnyelse och utveckling. Därför har kreativitet bland organisationernas anställda blivit en viktig prioritet i organisationer samtidigt som de behöver nyttja kontroll för att skapa samordning för att de organisatoriska målsättningarna ska kunna uppnås. Kontroll har dock under lång tid utgjort verktyg för standardisering i verksamheter vilket konstaterats utgöra hinder för kreativitet eftersom medarbetarna är i behov av exempelvis handlingsfrihet och självbestämmande. Begreppet kontroll har därför allt mer blivit omdiskuterat i kreativitetssammanhang där frågan om hur mycket av den som ska förekomma i organisationer belysts. Numera kretsar dock inte diskussionen till lika stor del kring hur man ska minimera förekomsten av kontroll till fördel för ökad kreativitet, utan snarare hur dessa faktorer ska utformas för att kunna främja kreativitet. Eftersom det de anställdas kreativa beteenden som bidrar till utveckling i organisationerna är därför deras uppfattningar ytterligare viktiga att lyfta i diskussionen för att förstå hur ett samspel kan skapas mellan kontroll och kreativitet. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för samspelet mellan kontroll och kreativitet och hur dessa faktorer hanteras i olika typer av organisationer genom att utgå från medarbetares och chefers perspektiv och uppfattning. Studien avser därmed inte att konstatera det bästa sättet att styra en verksamhet eller hantera samspelet, utan snarare försöka ge goda exempel på hur ett samspel kan skapas genom styrningen. Metod: För att kunna uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Studien har utförts som en flerfallstudie med två fallföretag: en svensk storbanks innovationsavdelning och fordonstillverkaren Scania CV AB. Studien inleds med en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring ämnet presenteras. Därefter följer en teoretisk referensram utifrån Adler och Borys (1996) ramverk kring möjliggörande och tvingande kontroll. Den empiriska materialinsamlingen har insamlats genom sexton semistrukturerade intervjuer och därefter har materialet analyserats genom en tematisk analys.  Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studien är att ett samspel mellan kontroll och kreativitet kan skapas genom att organisationer låter medarbetarna vara delaktiga genom hög inkludering, att ständiga dialoger förs regelbundet och att företag vågar tilldela medarbetarna frihet under ansvar. Kontrollen i fallföretagen kan också tänkas ha antagit dubbla roller genom att vara både möjliggörande och tvingande beroende på medarbetare och chefers attityder. Det är därför också viktigt att belysa de anställdas uppfattning av kontrollsystemet eftersom att deras förståelse för kontrollen och för sitt eget värde i organisationen kommer ha betydelse för samspelet.