Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande. En litteraturstudie valdes för denna studie. 14 artiklar analyserades och de svarade på studiens syfte. I resultatet framkommer två teman, att bli bekräftad och att få ett stöd och att vara ett stöd, med tillhörande sex underteman. Pappor verkar vara de bortglömda föräldrarna. Många pappor känner att de är utelämnade och känner sig ofta oförberedda på själva förlossningen. Det framkommer även att de pappor som får extra förberedelser känner sig mer säkra under förlossningen och nyföddhetsperioden.

<p>Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande. En litteraturstudie valdes för denna studie. 14 artiklar analyserades och de svarade på studiens syfte. I resultatet framkommer två teman, att bli bekräftad och att få ett stöd och att vara ett stöd, med tillhörande sex underteman. Pappor verkar vara de bortglömda föräldrarna. Många pappor känner att de är utelämnade och känner sig ofta oförberedda på själva förlossningen. Det framkommer även att de pappor som får extra förberedelser känner sig mer säkra under förlossningen och nyföddhetsperioden.</p>

Submitted by Glauber Assunção Moreira (glauber.a.moreira@gmail.com) on 2018-08-28T13:35:36Z No. of bitstreams: 1 dissertação final completa.pdf: 7977725 bytes, checksum: 617c1460ccbd92e85d8f6e382c027598 (MD5) / Approved for entry into archive by Ednaide Gondim Magalhães (ednaide@ufba.br) on 2018-08-30T13:48:54Z (GMT) No. of bitstreams: 1 dissertação final completa.pdf: 7977725 bytes, checksum: 617c1460ccbd92e85d8f6e382c027598 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-08-30T13:48:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 dissertação final completa.pdf: 7977725 bytes, checksum: 617c1460ccbd92e85d8f6e382c027598 (MD5) / This dissertation is a path proposal for mapping the artistic and intellectual materials that comprising the creation (design, presence, and formation) of the workshop/intervention Teia. This creation happened differently in each experiment, inhabited by collective and subjective characteristics in each group who composed it. The approach that guide the research had three lines, wherein the write structure emerged from conceptive image of the workshop/intervention Teia, in connection to the proposal of the procedure of literalization from conceptual relationship between the web and the spider This invention was accomplished theoretical and practical through the connection between two methodological approaches: the Research Somatic-Performative and the cartography, wherein the image of the skin was the contact surface between both approaches. This way of proceeding observation has supported the production of the presence on states of destabilization and distancing with opposition values and reverberated at contemporary authors in the area of theater and dance at the interstice with the performance, compounding the field in which the workshop/intervention Teia is inserted. Specifically, was possible to observe two different creative processes in my career that reflected in different ways of creating this intervention: the first one was influenced by a presence that is created through emphasis on mediating materials, and the second one, by a presence that is create in suspension of the self, rippling between the production of presence and absence (PHELAN, 2004). In this way, the creative experience was focused on the connection between each group, an effect potentialized by the white elastic: the material mediator between the bodies of the agents who participated, thereby forming a collective body. I consider a tessitura which managed identify the soil, the field that underlies the “artistic modus” with which I operate this creation, reflected in the dissertative accompanying of a route, composed by intercessors who have destabilized the division between formation, breeding and research within and outside the Academy. / Essa dissertação é uma proposta de percurso e mapeamento das matérias artísticas e intelectuais que compuseram a criação (concepção, presença, e formação) da oficina/intervenção Teia. Essa criação aconteceu diferentemente em cada experiência, através das características subjetivas e coletivas em cada grupo que a compôs. A abordagem que guiou essa pesquisa possuiu três linhas, em que a estrutura escrita emergiu da imagem conceptiva da oficina/intervenção Teia, em conexão à proposta do procedimento de literalização da relação conceitual entre a teia e a aranha. Essa invenção teórico-prática foi engendrada através da conexão entre duas abordagens epistemológicas: a Pesquisa Somático-Performativa e a cartografia, em que a imagem da pele foi a superfície de contato entre ambas as abordagens. Esse modo de proceder apoiou a observação sobre a presença em estados de desestabilização e distanciamento com valores de oposição e reverberou em autores contemporâneos na área de teatro e de dança em interstício com a performance, compondo o campo no qual a oficina/intervenção Teia está inserida. Especificamente, foi possível a observação de dois processos criativos distintos em minha trajetória que refletiram em diferentes modos de criação da presença contidos nesta criação: o primeiro foi influenciado por uma presença que é criada através da ênfase na mediação material e o segundo por uma presença em suspensão do self, ondulando entre produção de presença e ausência. Dessa maneira, a experiência criativa foi enfocada na conexão entre cada grupo, um efeito potencializado pelo elástico branco: o material mediador entre os corpos dos agentes que participaram, formando-se assim, um corpo coletivo. Considero entremeios, uma tessitura que conseguiu identificar o “módus artítico” com o qual operei essa criação, refletidos no acompanhamento de um percurso dissertativo, composto por intercessores que desestabilizaram a divisão entre formação, criação e pesquisa dentro e fora da Academia.