Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier utifrån sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut om ej HLR: Sjuksköterskors kunskap & erfarenhet, sjuksköterskors känsla av frustration och sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman. Sjuksköterskorna hade erfarit skillnader i kunskapsläget gällande behandlingsbegränsningar och ej HLR inom alla personalkategorier. Där fanns också en upplevelse av frustration bland annat när det saknades beslut om ej HLR och när de inte delade åsikt med beslutade läkare. Detta resulterade också i att de ställdes inför etiska dilemman när de var tvungna att påbörja HLR på grund av avsaknad av behandlingsbegränsnings beslut om ej HLR. Slutsats: Sjuksköterskorna hade upplevelse och erfarenhet av brister i kommunikationen mellan vårdpersonal inom alla personalkategorier. Önskemål om mer utbildning och diskussion i ämnet utrycktes för att förbättra beslutsfattandet och vården av de patienter som har eller bör ha beslut om ej HLR. / Background: DNR-decisions started in the 50´s and it has been proven as a difficult ethical decision. Often there is a misunderstanding of the concept of DNR and end-of-life decisions among the hospital staff, which can lead to differences in care of patients. Nurses´ often experience ethical dilemmas when decisions regarding treatment must be taken in the final stages of life, both against doctors and other nurses, but also to patients and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of DNR decisions. Method: A semi-structured interview study of eight nurses in an acute care unit, analysis with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories based on nurses´ experiences of end-of-life decisions and DNR; Nurses knowledge and experience, nurse´ sense of frustration and nurses´ experience of ethical dilemmas. The nurses´ had experienced differences in the knowledge regarding end-of-life decisions and DNR in all categories of staff. There was also an experience of frustration in when there was no decision on DNR and when they did not share the view with the doctor. This also resulted in that they were faced with ethical dilemmas when they had to begin CPR because of the absence of DNR-decision. Conclusion: The nurses had sensed and experienced lack of communication between health professionals in all categories of staff. Desire for more education and discussion on the subject was expressed in order to improve decision making and care of patients who have or should have the decision of DNR.

Bakgrund: Cancer kan uppstå i diverse delar av kroppen. Cancervården använder sig av två faser. Den kurativa fasen där målet är att patienten ska bli botad samt den palliativa fasen där vårdinriktningen är palliativ och sjukdomen inte längre går att bota. Patienter med cancer kan leva flera år i en tidig palliativ fas där behandlings målet är att fördröja sjukdomsförloppet. Därefter träder den sena palliativa fasen in där fokusering på välbefinnande och smärtlindring är huvudändamål. Det är i skiftet mellan de olika faserna som brytpunktssamtalet främst äger rum. Sjuksköterskor kan ha en betydande roll i processen kring brytpunktssamtal. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av brytpunktsamtal hos patienter med cancer Metod: En litteraturstudie med systematisk översikt. Tio artiklar med kvalitativ ansats kvalitégranskades och sammanställdes genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet identifierades till tre huvudteman; Upplevelser och erfarenheter kring samverkan med patient och läkare, relationer i anknytning till brytpunktssamtal och sjuksköterskans upplevelser av hopp. Sjuksköterskor upplevde att samverkan med läkare samt tydlig kommunikation med patient var av vikt. Relationen till patienter och närstående var en faktor som sjuksköterskor upplevde fanns med i brytpunktssamtalet. Hopp var en känsla som identifierades hos sjuksköterskor under brytpunktssamtal. Konklusion: Sjuksköterskor kan i samband med brytpunktssamtal med både för och nackdelar hamna i kläm mellan patienter och läkare. Sjuksköterskor är i behov av tydlig information i anknytning till brytpunktssamtal för att kunna bistå patienter och samverka inom det multidisciplinära teamet runt patienten. Sjuksköterskor oroar sig över att beröva hopp från patienter genom att diskutera och besvara frågor kring sämre prognoser. / Background: Cancer can occur in different areas of the human body. Cancer care consists of two different phases. The curative phase when the goal is to cure the patient and the palliative phase when cure is no longer possible and the goal changes to comfort care. Patients with cancer can live for several years in the early stages of palliative care when the goal is to prolong the patient’s life and slow down the progression of the disease. When prolonging life is no longer possible the late palliative phase sets in and the goal of care is to make the patient comfortable and to manage symptoms of the disease. It is in between these phases the discussion called breaking point takes place. Nurses have a meaningful role in the process around breaking point. Purpose: The purpose of this study is to explore and compile nurses’ experiences of discussion around breaking point with patients with cancer. Method: A systematic literature review. Ten articles with qualitative approach were graded and compiled through content analysis. Result: The results was identified into three main themes; Nurses experience of cooperation between physicians and patients, relationship within breaking point and the nurses experience of hope. Nurses experienced that cooperation with doctors and evident communication with patients was important. The relationship with patients and relatives was an element that was present during breaking point conversation according to nurses. Hope was an emotion that was identified among nurses during breaking point conversations. Conclusion: Nurses can in relation to the discussion around breaking point get stuck in the middle between patients and the physicians which has both advantages and disadvantages. Nurses can through their work with the patient establish a relationship that involves confidence between the patient and the nurse. This relationship can benefit everyone involved in the breaking point discussion. Nurses are concerned about depriving their patients of hope when talking about their worsening prognosis.